Stadsfullmäktige

hade i tisdags ett kortare sammanträde, hvarvid den nyss valde ledamoten, snickeriarbetaren Björklund, helsades välkommen och intog afl. konsul Vestbergs plats.
— Rörande frågan om grustägt från stranden mellan Strandporten och nordvestra hörntornet hade drätselkammaren, som afstyrkt, att något undantag skulle göras för enskild person, hvarom framställning gjorts, i stället förslagit, att allmän rättighet skulle beviljas att från denna del af stranden hämta grus, för så framt detta hemtades från yttersta strandkanten utan att skada den gräsbevuxna delen af stranden. Detta kommarens förslag bifölls af fullmäktige.
— I fråga om postföringen under vintern har k. m:ts befallningshafvande i länet hos poststyrelsen hemstält, att postångaren, för hvilken hinder ej torde möta att göra resan fram och åter mellan Visby—Vestervik på dagen, måtte hädanefter få göra tre postturer i veckan i stället för två. På denna hemställan har poststyrelsen förklarat sig benägen ingå endast på det vilkor. att Visby kommun bidroge med. ett belopp motsvarande den ökning i kostnad, som af en sådan anordning blefve en följd.
I den öfverläggning, som, då ärendet förekom hos fullmäktige, uppstod, yttrade sig hr Ihre, som ansåg skrifvelsen vara af en ganska egendomlig art. Visby kommun ålades betala för 3 gångars postgång i veckan, då andra kommuner hade post dagligen utan att betala något. Dessutom är det en särskild fråga, om Gotland vore i behof af post 3 gånger i veckan, och i hvarje händelse hade ej Visby endast utan hela Gotland och äfven andra orter på fastlandet, som stode i beröring med ön, nytta at den föreslagna utvidgningen af vinterpostföringen, hvarför man ej med någon resou kunde yrka, att Visby skulle betaJa skilnaden. Förresten hade ärendet natur af landstingsfråga. Kostnadens storlek vore ej heller utredd. Man borde på dessa skäl svara ett »beskedligt nej».
Hr Bergman vile i fullmäktiges svar inlägga ett uttryck af den stora tacksamhet mun hyste för poststyrelsen som med så stora kostnader främjat samtärdseln med fastlandet, samt påpeka, avt vi ytterligare skulle stanna i förbindelse till styrelsen, om den anordnade utvidgad postgång, till hvilken kommunen dock ej ansåge sig kunna bestrida kostnaden.
Hr Bokström anhöll, att ett uppgjordt förslag till skrifvelse skulle uppläsas, hvarjämte han i likhet med hr Bergman ansåg, att Visby kommun, som genom andra dyrbara företag åsamkat sig skuld, ej borde garantera någon summa för postförimgen. Påpekade dessutom den fördel, som beredts postverket genom vår jernväg.
Hr Molander gaf uttryck åt den i början af århundradet mycket gängse åsigten, att en ökning i trafik icke vore att vänta genom oftare återkomuwnande tillfällen till trafik; ätvenså ansåg han, att besättningens aflöning skulle behöfva höjas. Han bemöttes af hrr Vedin och Bokstrom. — Hr Hellgren framhöll, hurusom Gotland i jämförelse med andra orter vintertiden vore styfmoderligt behandladt i afseende på postföringen.
Efter slutad öfverläggning antogs det väl motiverade skrifvelseförslaget, som, med uteslutande af inledningen, lyder sålunda:
I anledning häraf få stadsfullmäktige som med stor tacksamhet erkänna de åtgärder och de uppoffringar, som från det allmännas sida gjorts för rörbättrande af postbetordringen emellan ön ock fastlandet — likväl vördsammast meddela;
att enligt stadsfullmäktiges åsigt den ifrågasatta utvidgningen at postturerna vintertiden skulle medföra fördel icke allenast för Visby stad utan äfven så väl för hela ön Gotland som och i sin mån äfven för fastlandet,
att der säunda icke torde kuuna anses billigt, att Visby stau ensam skulle vidkännasg kostnaden för en sådan förbättring, om det än skulle kanna, derom stadsfullmäktige tveka, vara med gällande kommunalförtattning ötverensstämmande, att en kom aun sålunda öfvertager någon del af de förpliktelser, som bistills odelade ansetts tillkomma staten; och
att dessutom Visby stad, som jämväl i och för sin hamuns utvidgande och förbättrande åsamkat sig en icke obetydlig skuldbörda, än ytterligare ökat densamma genom en aktieteckning å icke mindre än en balf million kronor i den gotländska jernvägen, en kommunikationsanstalt som äfven för postverket måste blifva af allt större gagn och fördel genom ökad positrafik och minskade postbefordringakostnader.
På grund af det anförda, och då stadsfullmäktige derjämte dela den af k. m:ts befallningshafvande uttalade åsigt, att ångbåtens resor tre dagar i veckan tur och retur emellan Visby och Vestervik icke i nämnvärd mån borde blifva kostsammare än den vida längre farten emellan Visby och Oskarshamn, med enkla resor fyra dagar i hvar vecka, helst ökad person- och godstrafik med postverkets fartyg borde genom den föreslagna förändringen kunna påräknas, våga stadsfullmäktige, som icke anse sig kunna f. n. förbinda kommunen till den af postverket ifrågasatta utgiften, hvilkens belopp för öfrigt icke ens tillnärmelsevis är angifvet, hysa den förhoppning, att k. generalpoststyrelsen icke genom farhåga för någon ökad kostnad innan ofvanberörda trafik blir upparbetad, skall afhålla sig från att vidtaga åtgärder för den föreslagna förbättrade postbefordringens genomförande.
— Från drätselkammaren föredrogs en skrifvelse med anmälan, att någon rulla öfver brandmaterielen ej upprättats, ehuru anslag för sådant ändamål beviljats. Ärendet remitterades till brandschefen för yttrandes afgifvande före 1 November.
— En från hamndirektionen inkommen längre berättelse, redogörande för stora stenpråmens grundstötning utanför vågbrytaren, lades till handlingarne.
— Jernvägsbolagsstyrelsen hade till follmäktigeinsändtden förbindelse å 30,000 kronor, på hvilken fullmäktige genom ett föregående beslut förklarat sig villige teckna borgen. Ett uppsatt förslag till borgensmeningen mötte emellertid motstånd, hufvudsakligen af det skäl, att förslaget ansågs innefatta vidlyftigare förbindelser än de fullmäktige åtagit sig, äfvensom att det tillkomme drätselkammaren att ombesörja saken. Förbindelsen vardt derför återsänd till jernvägsbolagsstyrelsen med hänvisning, att styrelsen, efter det öfverenskommelse med vederbörande långifvare träffats, hade att hänvända sig till drätselkammaren för erhållande af den borgenspåskrift, hvarom stadsfullmäktige genom sitt beslut af 23 Sept. lemnat drätselkammaren bemyndigande.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 17 Oktober 1879
N:r 84

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *