Rättegångs- och Polissaker.

Visby rådhusrätt.
För tillgrepp af en öfverrock var förre gardisten, skomakaren Karl Fredrik Sandelin åtalad. Sandelin bestred målsegarens uppgift, att han stulit rocken, men erkände, att han, efter att hafva fått låna densamma, sålt den för 4 kronor å landsbygden, emedan han varit nära att svälta ihjäl. Det var en sorglig lefnadsberättelse Sandelin afgaf om sig. Född 1845 i Follingbo (fadren, sjöman, dog ett halft år efter sonens födelse; modren nu bosatt här i Visby), vistades han här på Gotland ömsom med ömsom utan arbete till 1868, då han begaf sig till Stockholm, der han tjenstgjorde vid Svea lifgarde 1870—74; återkom hit 1876, efter hvilken tid han oftast saknat arbete och dessutom varit sjuklig; dömdes på egen begäran 1880 till fyra månaders allmänt arbete; hade ofta kämpat med hungersnöd men aldrig förut varit tilltalad för brott. Hans dom blef nu två månaders fängelse.

För våld och fylleri voro arbetarne Gustaf Melander Sylvan och Johan Julius Fohlin instämde. Efter en stunds nekande erkände Melander under tårar, att han, i hög grad berusad, svårt misshandlat ett par landtbor å stora torget samt tilldelat den ene ett par knifhugg. Fohlin uppträdde på ett fräckt sätt inför rätten och ville först ingenting erkänna, men måste måste slutligen godkänna ett par vittnesberättelser, hvari omuämdes att Fohlin i öfverlastadt tillstånd tilldelat en af landtborna tre slag för bröstet.
Melander Sylvan, född 1858 i Vesterhejde, har sedan 1871 för det mesta vistats å fångelser samt på kronoarbetsstationerna å Tjurkö och Karlsborg; har fyra gånger varit straffad för stöld; gifte sig förra ,året samt har nu hustru och barn att försörja; syntes dock nu vara intagen af djup ånger och förbannade bränvinet, under hvars inflytande han alltid begått sina brott; bad om lindrigt straff för sin familjs skuld.
Fohlin, född 1861, har också genomlefvat en dyster, af brott fläckad ungdom; har nämligen redan varit straffad för snatteri och för stöld.
Melander Sylvans dom lydde pu å fängelse i två månader och tjugusju dagar samt fäldes Fohlin till 35 kronors böter.

För utskänkning af maltdrycker å otillåten tid i försäljningsstället vid Skeppsbron fäldes enkan Anna Sofia Valqvist till 30 kronors böter.

För äktenskapsbrott dömdes arbetaren Per Öberg och numera frånskilda hustran Anna Charlotta Olivia Holmqvist, åtalade af allmänna åklagaren och Öbergs hustru, att hvardera undergå fängelse i åtta månader, hvarjämte makarne Öbergs äktenskap förklarades upp- och mannen Öberg förlustig sin giftorätt i boet.

För oljud fäldes arbvetarne Johan Petter Julius Fohlin och Johan Gustaf Rörfelt att böta 15 kronor.

I misshandels- och ärekränkningsmålet mellan f. landtbrukaren och bagaren J. Sjöberg och stadsgevaldiger O. N. Hallgren ådömdes den sistnämde edgång.

Skenande hästar. I detta förut omnämda mål mellan husbonden Oskar Högberg, Tystebols i Stenkyrka, och fabrikör J. V. Fornell hördes igår tre vittnen. Ett vittne berättade, att Fornells hästar en gång skenat i vittnets åsyn, hvarvid körsvennen skadat sig, samt att vittnet hört af många personer, att de nämde hästarne ofta skenat; det andra vtttnet förmälde, att hästarne vid omstämda tillfället blifvit skrämda af att en kälke ramlat ned från det åkdon de voro förspända; det tredje vittnet upplyste, att den dräng, som körde hästarne vid senaste skenandet, sagt till vittnet, att hästarne kommit i sken på grund af hans oförsigtighet (hvilket uttryck vittnet sedan ändrade till vårdslöshet). Målet blef ytterligare uppskjutet.

För bedräglig handel yrkade allmänna åklagaren ansvar å judiske handelsresanden Hirsch Roterosen, bosatt i Stockholm. Roterosen hade nämligen för ett par veckor sedan hitkommit till staden och sålt duktyg, servietter m. m. för omkring 2,000 kronor, hvilka varor han garanterat vara hellinne; vandrande ur hus till hus, lyckades han, genom att utbjuda varor na till, såsom han sade, betydligt lägre pris än inköpsprisen, få ganska många köpare, hälst han merendels ej fordrade kontant betalning utan endast en 2 till 3 månaders vexel. Sedan geschäftet lyckats till hans fulla belåtenhet, skuddade ban stoftet af sina fötter och lemnade Gotland. Emellertid märkte snart köparne, att de blifvit grundligt lurade, i det varorna befunnos enligt deras mening vara helt enkelt bomulls- ej linnevaror, hvarför de anmälde saken för åklagaren, som gått i författning om tygets undersökning af kompetenta personer. I går hördes ett vittne, som sjelf i många år handlat med dylika varor och som intygade, att intet eller högst obetydligt af hellinne funnes i dessa tyger.
Genom ombud lemnades från Roterosen en skrift, hvari han bestred hela åtalet och sade sig hafva inköpt varorna såsom hellinne i holländska magasinet i Stockholm. För målets utredning erhölls uppskof.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 16 Maj 1882
N:r 39

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *