Bref från Storsudret

Detta bref från det rätta storsudret eller Hoburgs ting torde kanske af den stolta Norderguten med förakt blifva förbigånget i tidningens spalter, hälst då du får se att jag börjar i Sundre. Hu hvilken socken, hör jag dig säga, kan det vara något att berätta om denna elända del af Gotland, icke ett träd, knappast en buske, och folket klädt i grå vadmalskläder och resande med »slavagn», — ja det är också allt hvad du vet om oss, och hvad du sett, då du någon gång egnar oss en blick, när vi »rajsar i nårder». Men kom ut till oss, så skall du få se, att i Sundre finnes arbete för mer än socknens barn, och att der råder stor verksämhet under hela året.
Efter denna inledning, vill jag börja med att berätta, att byggmästare Hallström i Stockholm härstädes inköpt sandstensbrott med tillhörande jord för omkring 16 tusen kronor; att han försatt brotten i brukbart skick, med kranar, pråmar och verkstäder m. m. för en kostnad af omkr. 25 tusen kronor; att här arbetas med stor arbetsstyrka hvarje dag; att omkr. 25 tusen kub.-fot. sten skeppas härifrån årligen; att en del sten är härstädes finhuggen af från Stockholm hitförskrifne stenhuggare; att fyra fartyg äro för sommaren befraktade å traden Stockholm—Sundre, att körslor och arbeten med lastningar ofta pågå både dag och natt. Slipstenshuggningen bedrifves här i tämligen stor skala, och hade till midsommar detta år från pastoratet afgått tolf laster slipsten till svenska fastlandet.
Att i den lilla Flisehamn i Sundre ofta ligga tre till fyra jakter för lastning samtidigt, är ej så ovanligt att få se, men hvad som händer och sker på denna yttersta ända af Gotland kommer aldrig till allmänhetens kännedom.
En sparbank har i pastoratet inrättats, och har den blifvit flitigt anlitad för insättning, så att för år 1881 der insatts öfver 7 tusen kronor mera än hvad som under året uttogs, hvilket är en stor summa, då man tar i betraktande pastoratets ringa folkmängd. Styrelsen till denna sparbank väljes på 2 år, och tillsynen öfver banken tillkommer för öfrigt tretton deputerade; s. k. principaler. Vid styrelsens afgång vid 1881 ärs slut, vardtingen ansvarsfrihet beviljad, hvilket föranledde styrelsen att vända sig till k. m:ts befallningshafvande, som då beordrade länsmannen att tillika med revisorer och deputerade verkställa ny revidering, hvarvid anmärkning gjordes mot en revers, som var försedd med endast en borgesman (för öfrigt säker). När detta blifver rättadt, får styrelsen ansvarsfrihet.
Uti Burgsvik är stor rörelse med slipsten i år. De uti Burgsvik hemmahörande 10 fartygen ha jämn »sjau», och flere fartyg fraktades under försommaren. Prisen ställa sig dock något lågt på svenska tastlandet.
I Hamra har denna sommer blifvit uppfördt, i en naturskön trakt, ett vackert folkskolehus, som nu är nära färdigt.
En sorglig händelse inträflade i Hallströmska stenbrottet härstädes, midsommarafton, Förmannen hade aflägsnat sig, hvarvid arbetarne roade sig med att anställa en ny Viborgsk smäll, i det de, troligtvis genom oförsigtighet, satt eld i en fjerding krut, med den påföljd att två arbetare mycket illa skadades och en tredje äfven fick en släng af slefven, De två förstnämde forslades genast till Hemse, der de blefvo af läkare omhandtagna, tills de andra dagen kunde afsändas till Visby lasarett, der de nu vårdas.
För denna gången får det nu vara nog, vill endast bedja dig, min käre läsare från »nårdre», att du icke skådar hunden efter håren, när du händelsevis någon gång tår sigte på oss, ty om vi ej anlagt mustascher, ej kläda oss i korderoj och ej resa med »Hypoteksvagnar», så böra vi ändå icke föraktas.
Ture.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 18 Juli 1882
N:r 57

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *