Södra häradsrätten.

Vårtingets första sammanträde öppnades i måndags med af kyrkoherden i Levide L. Bolin i tingssalen bållen predikan, som åhördes af rättens ordförande, tvänne åklagare och en mycket talrik menighet; de fleste af nämdens ledamöter infunno sig först vid predikans slut. Predikanten, som uppstälde till text för sina betraktelser Luce evangelium 6 kap. 27—28 v. (men Eder, som hören, säger jag: Älsker edra ovänner; görer dem godt, som hata Eder. Välsigner dem, som Eder banna, och beder för dem, som Eder orätt göra), tog till ämne för sitt föredrag. »Om den kristliga brödrakärleken».
Rättens ordförande tillkännagaf derefter för tingsmenigheten, att en uppropslista, angifvande den ordning i hvilken målen skulle förekomma, nu enligt en kunglig förordning komme att spikas på rättens dörr samt anmodade parterna att uttrycka sina önskningar angående den dag de vil: le hafva sina mål handlagda, hvarjämte omnämdes, att sammanträdet på grund af många och invecklade mål komme att räcka under tre dagar. Sedan parterna framstält sina önskningar, hvarvid nästan alla ville hafva sina mål före den första dagen, och uppropslistan efter många jämkningar blifvit uppsatt, tillkännagaf rättens\” ordförande, att denna lista hädanefter kommer att spikas kl. 8 f. m. första rättegångsdagen å hvarje sammanträde.
Under sistl. hösteting har nämden ge nom dödsfall förlorat tvänne ledamöter, i hvilkas ställe landstingsman O. N. Bolin, Gandarfve i Alfva, och hemmansegare Karl Hägg, Petes i Hablingbo, valts till nämdemän. Inför rätten afsade sig nu hemmansegare Kristoffer Larsson, Isums i Atlingbo, nämdemansskapet på grund af sitt från tingstället långt aflägsna hemvist; rättens ordförande betygade honom &å egna och nämdens vägnar sin synnerliga högaktning för den redbara och sjelfständiga verksamhet han såsom bisittare i rätten utöfvat under tre års tid.
Rättens förhandlingar togo derpå sin början, och redogöra vi härnedan för de mera märkliga målen.
Tillsättande af expropriationsnämd. För Gotlands jernvägs behof vid Etelhems station skall exproprieras en ängsmark, hörande under ett Etelhems kyrkoherdeboställe tillhörigt annexhemman. För bestämmande af expropriationssumman utsågs en nämd, till hvilken jernvägen och k. m:t och kronan hvardera valde sex samt domstolen fem ledamöter, Jernvägen valde förste landtmätare L. T. Jacobson, löjtnant O. Ericsson, fanjunkare O. Kahlsröm, Atlingbo, kapten Arnelius, nämdeman P. Eadiell, Erdre, och hemmansegare J. Hägg, Gerum, (de tre sistnämde uteslutna af kronoombudet); kronans ombud valde kapten F. Valgrén, kyrkoherde M. S. Kolmodin, nämdeman Lars Jakobsson, Halvans, landtbruksskoleföreståndare L. Bäckström, konsul L. Cramér och hemmansegaren Karl Skönlund, Etelhem, (de tre sistnämde uteslutna af jernvägens ombud; domstolen utsåg major F. Cronstedt, ingeniör K. O. Warfvinge (utesluten afjernvägens ombud), hemmansegare Hans Jakobsson, Rone, landtbrukare L. Norrby, Fardhem, och hemmansegere J. Söderdahl, Etelhem, (uteslutet af kronoombudet).

Å Hemse kommun hade styrelsen för Gotlands jernväg utiagit stämning med yrkande att kommunen måtte förpliktigas tillstyrelsen utbetala 2,500 kronor, hvilken summa styrelsen af Visby rådbusrättj ådömts utgifva till egare af inom Hemse socken belägen jord, hvilken enligt kommunalstämmobeslut socknen skulle hafva förbundit sig att kostnadsfritt npplåta. Kärandeombudet, auditör Eagström ansåg kommunen ovilkorligen vara skyldig utgifva den äskade summan, enär på allmän kommunalstämma beslut blifvit fattadt att kostnadsfritt upplåta för jernvägens behof inom kommunen erforderlig jord på så sätt, att kommunen i sin helhet förband sig att ersätta egarne till denna jord. Emellertid hade kommunen underlåtit att utgifva någon ersättning till dessa jordegare, hvilka af denna orsak till Visby rådhusrätt instämt jernvägen, som ådömts utgifva betalningen.
Kommunens ombud, v. häradshöfding Karl Herlitz bestred käromålet men förklarade sig hafva uppdrag att förlikningsvis erbjuda hälften af den fordrade summan, hvilket anbud kärandens ombud afslog; svarandeombudet förklarade då, att hans hufvudmän voro villiga att betala halfva summan hvilken utgång målet än kunde få. Såsom grund för bestridandet anfördes af svaranden, att sträckningen af jernvägen varit bestämd att gå vester om Stånga myr, då kommunen iklädde sig förbindelsen, men att denna sträckning sedan ändrats så, att jernvägen dragits öster om myren, hvarigenom ej obstydligt mer jord inom Hemse kommun måst öfverlemnas, samt att jord vid Hemse station tagits i vida större grad än behöfligt varit; för öfrigt kunde ifrågasättas om den år 1875 med Gotlands jernvägsbolag ingångna förbindelsen vore af gällande laga kraft, enär något bolag då ännu ej vore bildadt.
Härå genmältde käranden, att sträckningen af jernvägen vid förbindelsens ingående ej varit bestämd samt att k. m:t faststält planen omkring Hemse station, hvadan således mer jord än hvad varit af behofvet påkalladt ej blifvit derstädes uttagen. För målets vidare utredning erhölls uppskof till Aprilsammanträdet,

Ej små anspråk hade h:mmansegaren Lars OIsson, Isume i Väte, på hemmansegaren Johan Ronström dersammastädes. Olsson påstod nämligen, att Ronström förbundit sig att hålla Olsson skadeslös för alla borgesförbindelser, som O. ingått för Nils Björnlund: Svaranden Ronström förnekade på det bestämdaste att hafva förbundit till någonting dylikt. För målets närmare utredande begärdes och erhölls uppskof.

Ärekränkningsmål. B. Sandström, Busarfve i Fröjel, yrkade ansvar å Jakob Petter Jakobsson, Bockes i Fröjel, emedan denne skulle hafva kallat honom »tjuf, skojare» m, m. i samma stil. Svaranden bedyrade häftigt sin oskuld; ett vittne intygade dock riktigheten af kärandens påståenden, Målet uppsköts.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 20 Januari 1883
N:r 6

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *