Visby rådhusrätts förhandlingar igår räckte oafbrutet i öfver sju timmar och åbördes af en talrik menighet.
Knifskärning och slagsmål. I det förut vidlyftigt omnämda målet mellan åklagaren samt judarne Berel Zaks och Jakob Jacobsen, bildhuggerilärlingen Lindal och ynglingen Karl Johan Engström Rosenlund föll igår dom. Rosenlund, som tilldelat Zrks ett knifhugg, dömdes till två månaders fängelse samt ålades att ersätta Zaks med 71 kronor för sveda och värk, rättegångskostnader m. m.; för våld fäldes Jacobsen att böta femtio samt Lindal och Zaks hvardera tjugufem kronor.
Widdringtonska målet. Detta långvariga, segslitna mål mellan förre v. konsul Karl Falk, kärande, samt konsul E. Liljewalch, handlanden Karl Molander och bergnings- och dykeribolaget Neptun, svarandeparter, förekom nu till förnyad handläggning.
Protokoll från Stockholms rådhusrätt, inför hvilken ingeniörerna Santesson och Richnau med ed intygat riktighejen af sina förut afgifna intyg öfver fartygets värde m. m., företeddes nu från kärandesidan.
Kärandeombudet, konsul Arweson anhöll, att sjökaptenerna J. G. Regnell och J. V. Herlitz, hvilka på uppdrag af käranden 17 sistl. Maj verkstält en besigtning af det utanför Laus holmar nu liggande fartyget, öfver hvilken besigtning de uppsatt ett nu till rätten inlemnadt protokoll, måtte med ed få befästa riktigheten af nämda protokoll, hvilken anhållan af rådhusrätten bifölls. Af detta besigtningsprotokoll framgår, att fartyget ligger i det närmaste kantradt och är mycket illa åtgånget samt fyldt af vatten, så att någon besigtning af fartygets inre ej kunnat företagas. Besigtningsmännen uttala vidare såsom sin åsigt, att kostnaden för bergning af fartyget nu skulle öfverstiga värdet af detsamma.
Kärandeombudet inlemnade nu skriftliga slutpåståenden i målet med yrkande, att svarandena, en för alla och alla för en, måtte ålaggas till käranden betala värdet af fartyget och last med 127,187 kronor 50 öre jämte 6 procents ränta å denna summa från 22 Januari 1879 samt ersättning för besigtningar å fartyget och rättegångskostnader.
Ett mellan käranden och v. häradshöfding Emil Asker upprättadt kontrakt företeddes, som innehåller, att sistnämda person eger att utföra målet i öfverrätterna och atthr Asker, om målet vinnes af käranden eller om förlikning ingås, skall tillerkännas ett belopp å 10 tusen kronor samt hälften af lastens värde, hvaremot intet arvode tillkommer hr Asker, om målet förloras.
Svarandena begärda och erhöllo uppskof för bemötande af hvad käranden nu andragit i målet, som ånyo förekommer till behandling 2 instundande Juli.
Bedräglig handel. Kringresande handlanden juden Hirsch Roterosen besökte våren 1882 Visby, hvarvid han till flere personer härstädes sålde en mängd väfnader, hvilka enligt hans utsago bestodo af rent hellinne.
Emellertid förmärktes inom kort, att varorna ingalunda kunde jämföras med vanligarhellinneväfnader, hvarför köparne ansågo sig hafva blifvit lurade på handeln. Roterosen instämdes till rådhusrätten, öfver hvars utslag han besvärade sig i hofrätten, som återförvisade målet till förnyad handläggning vid rådhusrätten.
Målet förekom igår, hvarvid kärandenas talan fördes af v. häradshöfding Karl Herlitz och svarandens af v. häradshöfding J. V. Röhman. Kärandenas ombud anhöll, att de olika varupaketen inför rätten måtte få undersökas, hvarvid det skulle framgå, att varorna till beskaffenhet och antal i de olika paketerna öfverensstämde med uppgifterna på de af Roterosen utfärdade notorna. Svarandeombudet bestred, att någon undersökning af de medförda varorna måtte få ega rum, förrän det blifvit styrkt, att dessa varor just voro desamma Roterosen sålt till kärandena samt anhöll ombudet, att rätten måtte utlåta sig härom. Efter enskild öfverläggning förklarade rätten, att denna svarandeombudets anhållan ej kunde blifva föremål för rättens yttrande, mot hvilket beslut svarandeombudet anmälde missnöje.
Ingeniör Verner Cronqvist, handelskemist i Stockbolm, blef på begäran af svaranden hörd såsom vittne. Hr Cronqvist tog på sin ed det af honom under målets föregående behand ling utfärdade intyg samt tillade, att enligt hans åsigt en mikroskopisk eller en förenad mikroskopisk och kemisk undersökning af väfnader vore den enda pålitliga (anförande såsom stöd för denna åsigt flere utländske vetenskapsmän), och att han vid undersökning af ett prof å de försålda varorna funnit dem bestå af rent hellinne och ingalunda vara bemängda med jutehampa, varande dock hellinnet ej af prima beskaffenhet och ej med hänsyn till styrka jämförligt med svenskt helinne.
Läroverksadjunkten Hallenberg, som kemiskt undersökt prof af varorna, förklarade, att enligt hans öfvertygelse en betydlig mängd jutebampa förefunnes; endast näsdukarne hade han funnit vara rent hellinne. Handlandena Åckander och Rundberg uttalade såsom sin åsigt, att varorna ej voro hellinne och ingalunda värda den summa, köparne utgifvit, samt att de nu företedda varorna voro till antal, beskaffenhet, omslag m. m. alldeles öfverensstämmande med de varor, som vittnena sett hos kärandena strax efter köpets ingående.
Kärandeombudet öfverlemnade målet med yrkande om svarandens fällande till ansvar eller, om så ej kunde ske, till edgång. Svarandeombudet anhöll om och erhöll uppskof för att få prof af samtlige varorna undersökta af ingeniör Cronqvist och t. f. rättskemisten docenten Jolin. Målet förekommer åter 16 instundande Juli.
Gotlands Allehanda
Tisdagen den 12 Juni 1883
N:r 47.