vid Visby högre allmänna läroverk, afgifven af rektor Hernlund, har idag blifvit tillgänglig. Utom de sedvanliga öfversigterna med tillhörande tabeller innehåller redogörelsen åtskilligt af intresse för utom läroverket stående. Så meddelar exempelvis dr Bolling på uppdrag af rektor ett utlåtande angående de sanitära förbållanden, hvaruti bland annat yttras:
»Rummens kubikinnehål är någorlunda stort och motsvarar i allmänhet måttliga anspåk.
Om man i likhet med skollagen för Wiirtemberg kräfver minst 5 kub. m. för hvarje lärjunge öfver 14 år, skulle äfven i det minstaskolrummet 15 få plats. Då nu under vår terminen högst 380 voro samlade i ett rum, 25 i två, 24 i ett, men för öfrigt högst 15, under höstterminen 5 rum hyste 20—929 lärjungar hvardéra, 2 rum 17—18, 10 rum 14 och derunder, synes det, som skulle utrymmet icke vara för knapt, emedan flere skolrum enligt ofvannämda bertkning skulle kunna emottaga 30—383 lärjungar, om ock man kommer minimum så nära, att särskild ventilation skulle behöfvas. Värre är det bestäldt med dagern. Utom det att fönsterytan är för liten, 7—14,5 proc. af golfytan, äro de flesta klassrum belägna mot vester, hvilket under nuvarande arbetsordning med läsetimmarne hufvudsakligen på förmiddagen ännu mer inskränker den erhållna ljusmängden. Önskligt vore derför, äfven i detta hänseende, om den artificiela belysningen och klena dagern under vintermorgnarna kunde undvikas genom att något framflytta den dagliga undervisningstiden, Att bara trägolf användas vid detta såväl som vid andra läroverk, måste anses såsom en i sanitärt hänseende felaktig anordning. Skurning och mycket dam blifva deraf en nödvändig följd. I klassrummen, der lärjungarne hålla sig mera stilla, blir detta missförhållande mindre skadligt än i gymnastiksalen, der de måste röra upp dammet i täta moln. Och likväl är det just der, som lärjungen skall stärka sin kropp och derigenom blifva duglig till själsansträngningar, Det lider intet tvifvel, att kroppsöfningar och idrotter äro å läroverken för litet uppmuntrade, Med den öfveransträngning, hvaröfver så mycket klagas, skulle det vara mindre fara, om lärjuogen finge sina kroppsöfningar så ordnade, att de blefve för honom en andlig och kroppslig vederqvickelse, och icke ett reglementeradt arbete i en osund atmosfer.
Under vårterminen har nu liksom förlidet år förekommit ett större antal fall af blodbrist, bleksot, hufvudvärk etc., alltsammans tydande på den skadliga inverkan af förhållande under vinstern. Att den myckna läsningen förorsakat detta, kan man dock ej bestämdt säga. Det finnes menniskor, som alls icke läsa och ändå lida af blodbrist mot våren, men återvinna krafter under sommaren. Ryggradskrökningar äro i allmänhet fåtaliga. De ögonsjukdomar, som förekommit, hafva utgjorts hufvadsakligen af skrofulösa keratiter, i hvilkas uppkomst skolan sannolikt icke haft någon del. Närsyntket har förekommit under båda åren 1882 och 1883 i ungefär lika stor procent af lärjungarne (12 och 13 proc.) Den öfversta klassen har ensam företett de högre graderna af närsynthet, men den näst högsta klassen den högsta procenten, båda delarna konstant under båda åren.
Skarlakansfeber har förekommit under våren i några fall; under höstterminen herskade messling epidemiskt (94 fall), hvarigenom ett i hög grad störande ingrepp gjordes i skolans verksamhet, ehuru något inställande af lektionerna icke behöfdes.
Sjukligheten syne3 enligt tabellerna varit vida högre under höst- än vårterminen (197 mot 17). Skilnaden har i verkligheten nog ej varit så stor. Hufvudsakligea beror den höga siffran å höstterminens sjuktabell – ett törändradt sätt i PINE VI GIN samlande, Då förut endast de sjukdomsfall upptagits, hvilka behandlades af läkare, antecknades under höstterminen af lärarne de angifna sjukdomsorsakerna, och ett sammandrag häraf lemnades åt skolans läkare vid terminens slut, Härigenom har vunnits en bättre insigt i helsotillståndet, ow ock de använda benämvingarna icke äro fullt exakta. Hufvudvärk och allmänt illamående kunna bero antingen på anemi eller ock vara en följd af dålig, för varm eller för kall, luft och således mycket beaktansvärda. Att rummen skulle vara för varma, derom har intet klagomål sports, men väl motsatsen. En förändring till det bättre i detta hänseende skall, såsom man hoppas, blifva följden af ett annat sätt för uppvärmning och ventilering, som är påtänkt.»
Angående läroverksbygnaden och inredningsmaterielen, yttrar rektor, är ingenting af särskild \”vigt att erinra. Deremot kan nämnas, att läroverkshusets yttre uuder instundande sommar torde få undergå tämligen amfattande reparationer.
Äfven inuti sjelfva huset torde åtskilliga ändringar samtidigt komma att vidtagas i sammanhang med de åtgärder, som äro påtänkta för korridorernas uppvärmning och ventilering. Det vore nämligen meningen att uppvärma dessa liksom flere klassrum och gymnastiksalen medels 8. k. magasinsugnar af amerikansk modell och påsamma gång anbringa en ventilationsapparat efter nyare engelskt mönster i korridorerna, hvarigenom ren uppvärmd luft kunde från dessa genom dörrarne insläppas i de särskilda klassrummen dels under 10-minuters lofven, dels under det längre frukostlofvet. Härigenom skulle, såsom man hoppas, en icke så obetyglig förbättring vinnas i klassrummens ventilering, hvilken f. n. är inskränkt till fönstren och kakelugnsventilerna. En fullständig plan härför jämte kostnadsförslag har reqvirerats från England genom konsulatet i Liverpool och torde inom kort vara att hitvänta.
Vidare förtjenar omnämnas, att kollegium, i sammanhang med sin framställning till domkapitlet angående biblioteks- och materielkassans förstärkande, jämväl anhållit om ett lika stort belopps öfverflyttande från ljus- och vedkassan till bygnadsfonden. Till stöd härför har kollegium anfört, dels att läroverket vid det förestående öfvertagandet af det förut inköpta; nuvarande fattighuset, oberäknadt stadens och landstingets bidrag för inköpet af nämda bygnad, kommer att häfta i skuld för den samma till ett belopp af 10,000 kronor, under det att bygnadsfondens tillgångar f. n. icke uppgå till mer än 12,891 kronor 85 öre och ständiga reparationer af den gamla läroverksbygnaden ärligen taga rätt betydliga summor i anspråk; dels att ljus- och vedkassan äfven efter afdrag af tillsammans 10,000 kronor med sina återstående tillgångar af omkr. 9,0C0 kronor jämte de terminliga inkomsterna af lärjungarnes afgifter till denna kassa — f. n. & kronor — utan svårighet torde kunna fylla sin uppgift. Äfven detta senare förslag har domkapitlet hos k. m:t förordat.
Läroverkets kassor hade vid slutet af kalenderåret 1883 följande behållning:
Ljus- och vedkassan kr. 19,023:33
Biblioteks- och materialkassan kr. 6,882:93
Premii- och fattigkassan kr. 2,552:71
Bygnadsfonden kr. 12,891:85
Utgifterna under året hafva varit följande:
Till boksamlingen och materielen kr. 2,352:97
Till lärorammens uppvärmning och upplysning kr. 1,778:09
Till bygnaderna kr. 749:75
Till. premier m. m. kr. 327:25
Som inköpen såväl för bibliotekets tillökning som undervisningsmaterielens förbättrande under en längre följd af år varit i hög grad begränsade, har följden deraf blifvit, att både boksamlingen och materielen för närvarande lemna icke så litet öfrigt att önska. På grund häraf har kollegium, med fästadt afseende på de mångfaldiga anmärkningar, som vid de särskilda ämneskonferenserna blifvit gjorda, under innevarande vårtermin varit betänkt på någon åtgärd, hvarigenom de öfverklagade bristerna skulle kunna afhjelpas. Sedan vebörande hufvudlärare anmodats att hvar fö sig uppgöra förslag till de inköp, som de funne mest nödvändiga, och dessa förslag blifvit af en utaf kollegium tillsatt komité öfversedda, har kollegium, med godkännande af hvad komiterade föreslagit, ingått till domkapitlet med en anhållan att detta ville hos k. m:t söka utverka, det ett belopp af 5,000 kronor måtte från läroverkets till mer än 19,000 kronor uppgående ljus- och vedkassa få öfverflyttas till biblioteks-j och materialkassan för att användas tillj inköp af dels nyare vetenskaplig literatur, dels behöflig undervisningsmateriel — allt i öfverensstämmelse med komiterades i detalj uppgjorda förslag. Sedan domkapitlet bifallit kollegii hemställan, är denna för läroverket synnerligen vigtiga angelägenhet nu föremål för k. m:ts pröfning.
Öfverläsningstid i hemmen för hvarje dag har, efter uppgift, växlat mellan 1 till 4 timmar och tiden för skriftliga hemarbeten från 45 minuter till 6 1/2 timme i veckan.
Lärjungeantalet utgjorde höstterminen 234 och under vårterminen 225, af hvilka 106 tillhörde den gemensamma linien, 36 den reala och 85 latinlinien.
Kroppsbygnaden har varit god hos 98 lärjungar, medelmåttig hos 112 och svag hos 48; under vårterminen har; allmänna helsotillståndet varit godt hos 168 och mindre godt hos 90.
I teckning hafva 200 lärjungar deltagit, i sång- och musiköfningarne 160 samt i gymnastik och vapenöfningar 225.
Med anledning af sin förestående flyttning från orten uttalar rektor i slutet af redogörelsen till lärarne och lärjungar följande afskedsord:
Då jag med näst instundande månad afslutar min korta, men i hög grad angenäma verksamhet härstädes såsom läroverkets rektor, anhåller jag att till sist få uttala till h. h. Eforus min vördnadsfulla tacksägelse för den synnerliga välvilja jag af honom fått erfara och till samtlige mina medlärare min uppriktiga tacksamhet för den plikttrohet, de ådagalagt, och den vänskap, hvarmed de omfattat mig. Tilllärjungarne uttalar jag likaledes mitt tack för deras tillmötesgående och mina hjertligaste välönskningar för deras framtid.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 23 Maj 1884
N:r 42.