Den 18 Juli.
Hvad alla längta efter nederbörd ! Marken ser så beklaglig ut, som om elden nyligen härjat henne, Vårsädet är svart totalt förbi.
Rotfrukterna gå troligen samma öde till mötes. Jämmer höres öfver de dagligen störtande kreaturen, isynnerhet i Fröjel, Levide och Gerum, der flere dött, och fruktan för de änuu lefvande råder öfverallt. Vattenställena äro utsinade på många ställen ibeteshagarne. Eu och annan stinkande dypöl märkes på långt afstånd. Visst är man omtänksam att rensa bryorna, men det vatten, som finnes qvar, är varmt och kan ej släcka törsten samt skämmes-snart åter ytterligare af kreaturens dervaro.
I dag blåser frisk s. v. vind, och en och annan molntopp seglar lätt undan, vittnande om att han någonstädes afbördat sitt innehåll, troligen i hafvet, men inte på Gotlands heta kalkklippa.
Höbergningen pågår nu som bäst. I dalsänkorna har gräset i allmänhet ej varit så illa, isynnerhet om löf- eller tallskog vuxit der, men högländare ställen hafva ingenting lemnat till vinterbehofvet. Klöfverskörden har gifvit ungefär tredjedelen mot fjorårets.
Rågen är dock vacker, med undantag af den på backig örjord, der halmen länge varit hvit och axen tomma. Den härjande, kyliga våren, för att ej nämna barvintern, gjorde ock mycken skada. Frukten i trädgårdarne är obetydlig och köksväxterna likaså.
Följden af allt detta synes varda bekymmer för det kommande årets underhåll för menniskor och kreatur: en maning till sparsamhet och omtänksamhet.
En lycka är dock att det finnes en mängd gammal höstsädes-halm sedan förra året, hvilken får ersätta vårsädeshalmen. Landtman bör ock taga väl vara på löf, som när det i rätt tid bergas, är ett utmärkt foder, isyunerhet för fåren, som annars behöfva hö för att kunna nöjaktigt vinterfödas.
Gotlands Allehanda
Tisdagen den 21 Juli 1885
N:r 58.