Gotlands skarpskytte- och jägaregille

hade i tisdags sin årssammankomst, som var besökt af ett tjugntal ledamöter och sju styrelseledamöter samt leddes af gillets ordförande öfverste v. Hohenbausen.
— Den förutvarande styrelsen återvaldes nämligen. jägmästare Sylvan v. ordförande, major Törnqvist skattmästare, adjaukten Kolmodin sekreterare, kapten Lindström rustmästare, adjunkten O. Klintberg, kaptenerna Hedenblad och Uuge, bryggare Vedin och styckjunkare Visselgren.
— Af granskarne tillstyrkt ansvarsfrihet för årets förvaltning beviljades styrelsen.
— Till granskare utsågos kaptenerna Gardell och Ericsson samt major Krunse med major Carlstedt till ersättare.
— Till ledamöter i gillet invaldes ingeniör Warfvinge, handlande Aug. Johansson, ingeniör K. A. Carlsson och bokhållare Lorens Herlitz.
— I enlighet med styrelsens förslag bestämdes premierna för dödade rofdjur att i likhet med föregående år utgå med kr. 2:50 för räf, 1 krona för dufböh, 50 öre för sparfbök och 10 öre för kråka, hvarjämte uppdrag lemnades åt styrelsen att bestämma sättet för och den behöriga kontrollen öfver utbetalningen af premierna.
— Beslut fattades på förslag af styrelsen, att täfling om gillets medalj skulle försiggå vid nästkommande års prisskjutning.
— Arbetaren L. P. Kahlström i Stånga hade los gillet anhållit om en gratifikation på grund deraf att han under nära fyrtio års tid idkat rofdjursjagt samt dervid dödat 382 räfvar och dessutom en mängd örnar och hökar. Gillet beviljade honom en gratifikation af tio kronor såsom en uppmuntran och belöning för nitisk verksamhet i gillets syftemål.
— Riksantiqvarien hade hos länsstyrelsen, med anledning deraf att stadsmuren skulle hafva blifvit mycket illa skadad af förlupna kulor från gillets skjutbana, anbållit om förbud för gillet att begagna skjutbanan, intill dess mellan densamma och stadsmuren en ny mur blifvit uppförd, som kunde uppfåoga de förlupna kulorna, hvilken nya mur ej finge uppföras så nära den gamla stadsmuren, att denna derigenom bortskymdes eller gjordes otillgänglig. I afgifven förklaring har gillet anfört, att skada uppkomme icke så mycket genom kulornas anslag mot muren som genom obeböriga personers Åtgärd att sedermera uttaga de i muren fastoade kulorna, Länsstyrelsen antydde nu i skrifvelse till gillet att, enär nödvändigt vore att skada icke tillfogades stadsmuren med hvad dertill hörde, i likhet med hvad som under detta års skjut vingar iakttagits jämväl för framtiden borde vidtagas lämplig åtgård till förebyggande af att stadsmuren vid målskjut ningarne träffades af kulor.
— På förslag af adjunkten O. Klint berg beslöt gillet att & kartongblad låta trycka för orten lämpliga utdrag urjagtstadgan i 500 till 1000 exemplar. Dessa skulle sändas till hvarje kommunalordförande och till kruthandlare för att hos dessa afgiftsfritt tillhandahållas jägare, hvarjämte ett exemplar skulle finnas tillgängligt i hvarje skola.
— På ordförandens hemställan beslöts att 26 instundande Januari, femtionde årsdagen af gillets stfftande, en extra sammankomst skulle äga rum, då frågan om gillets omorganisation skulle dryftas, hvarjämte en enkel fest till firande af gillets femtioåriga tillvaro derefter skulle hållas.
— I den af sekreteraren afgifoa och föredragna årsberättelsen nämdes, att, enär de i Skåne i sommar gjorda infångnings försöken af rådjur misslyckats, verkställande af inplantering af dessa djur måst uppskjutas till nästa år, då annat sätt för infångandet komme att användas.
Då genom bildandet af s. k. skytteföreningar kompanisrnas gamla skytteförbund blifvit upplösta, kande årsberättelsen nu ej meddela någon förteckning öfver årets segerskyttar vid kompanierna. Genom dessa skytteföreningars bildande och införandet af den s. k. länstäflingen hade det nära samband, med hvilket gillet allt sedan sin stiftelse varit förenadt med landets till krigstjenst skyldiga befolkning, upplösts, och en väsentlig del af gillets verksamhet öfvergått i andra händer, och torde med hänsyn härtill en mer| eller mindre genomgripande omorganisation af gillet vara nödvändig.
Hvad årets villebrådstillgång beträffade, kunde den i allmänhet sägas hafva varit god. – Särskildt gälde detta bare och rapphöns, för hvilkas trefnad och tillväxt den senaste blida och snöfria vintern varit särdeles gynsam. Ett glädjande tecken vore, att morkullornas antal tycktes tillväxa, hvilket väl finge tillskrifvas den på senare tiden stadgade fridlysningen under fortplantningstiden. Tilfkången på gräs and och beckasin knude sägas hafva varit normal, ehuru antalet fälda änder och beckasiner i år torde vara\’något mindre än föregående, hvilket sannolikt berodde på den omständigheten, att uppehållsplatserna för dessa fågelarter varit mycket mer inskränkta än vanligt i anseende till den under sommaren rådande starka torkan, så att man förgäfves sökt dem på marker, der de eljes under vanliga förhållanden förekomme, Orrkullarne deremot hade varit ytterst små och fåtaliga, hvilket äfven varit fallet inom andra provinser, och torde orsaken dertill kunna sökas I den kalla och oblida väderlek, som rådde under kläckningstiden. Likaledes hade tillgången på ejder varit mindre än vanlig såväl vid Karlsöarne som ock på öarne vid Gotlands nordöstra kust, Hvad särskildt trakten vid Slite anginge, trodde man sig der hafva iakttagit, att ejdrarne föravanno, då skjutningen på Enholmens fästning började, hvilket tycktes stämma öfverens med det förbållande, att ejdern i år förekommit tämligen allmänt på öns vestra kust på sträckan mellan Stenkyrkehuk och Fårösund, der den eljes vore rätt sällsynt.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 4 December 1885
N:r 97.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *