uppstigande från taket af det gamla trähuset å den s. k. Kolmodinska tomten söder om staden, varseblefs strax före klockan elfva i förgår qväll af en arbetare, som passerade lands vägen till Stenkumla. Han skyndade genast att väcka de i bygnaden boende tvänne arbetarefamiljerna, som hals öfver hufvud måste begifva sig ur huset, å hvars brädtak elden spred sig med stor snabbhet. Endast en del af lösöreboet hann räddas; det öfriga blef jämte fyra tuppar lågornas rof. Från jernvägsstationen telefonerades om eldens utbrott några minuter derefter. Klämtning började vid half12-tiden först med klämtapparaten och derefter med handkraft. Ledningen till signalkanonerna hade på något sätt kommit i olag, så att dessa aflossades för hand. Brandkåren med attiralj var samlad på platsen vid 12-tiden. Sprutan nr 5 hann först dit, derefter nr 3, dragen af hästar, samt sedan nr 1 och 2, hvarjämte vattenkörare anlände mellan half 12 och half 1. Naturligtvis var det stor brist på vatten, så att sprutorna endast sparsamt kunde ingripa. Vid 2-tiden på morgonen var största delen af det-reveterade huset nedbrunnet, hvadan brandkåren då fick återvända. Vakt vid platsen utsattes och fick qvarblifva till igår middag. Ännu igår qväll uppsteg dock en och annan låga från de rykande askhögarne.
Hura elden uppkommit har man ej kunnat få någon vissbet om; man antager dock, att vårdslös sotning i det gamla huset orsakat uppkomsten.
Huset, som ej var försäkradt, ägdes af husägare Fr. Andersson vid Skeppsbron.
Helsovårdsnämden har haft åtskilligt att bestyra med dena der rådande osundheten.
Dsssutom har buset på senaste åren varit ett tillhåll för en del löst folk, hvadan dess anseende ej var det bästa.
Gotlands Allehanda
Fredagen 2 Juli 1886
N:r 53.