Telegrafväsendet inom länet.

Inom Gotlands län fuunos vid 1885 års slut 6 stats- och 8 jernvägstelegrafstationer, fördelade på 13 telegraforter d. v. s. platser med en eller flere telegrafstationer och belöpte sig sålunda på hvarje telegrafort 239,62 qvadratkilometer (2,10 qv.-mil) af ytinnehållet och en folkmängd af 4,058 personer. Gotlands län kommer alltså i det 7:de rummet bland rikets samtliga län i fråga om den högsta telegrafiska utveckliogen i förhållande till ytvidd och folkmängd. Uti hela riket funnos samti digt 181 stats- och 704 jernvägstelegrafstationer, fördelade på 813 telegraforter, alltså en telegrafort på 538 qvadratkilometer af landets hela ytvidd eller mot 5,713 invånare.
Vid statstelegrafstationerna i Gotlands län expedierades under förlidet år följande telegram, nämligen:

Vid jämförelse med motsvarande förhållande näst föregående år visar detta en ganska betydande ökning, i det telegramantalet visserligen minskats å en del stationer, såsom å Visby med 2 proc., men deremot ökats å Slite och Burgsvik med 9 till 15 proc. och å Fårösund med ävda till 67 proe. Denna ökning är naturligtvis tillfällig och beroende på vårens oroliga politiska förhållanden. Uti hela riket expedierades under samma tid, förutom repetitionstelegrammen, 1,214,146 telegram, deraf 47,512 afgiftsfria och 1,166,634 taxerade, hvilket för de sistnämda utgör en minuskning af 12,325 telegram eller 1,05 proc.
Fördeladt på de olika stationerna ställer sig antalet taxerade telegram inom länet sålunda:

Af de afsända telegrammen gingo 1,146 till utrikes ort och af de ankomna voro 1,147 utländska. Lifligast var förbindelsen med Tyskland, dit 405 telegram expedierades, och dernäst med Danmark, som fick mottaga 242. I öfrigt afsändes 166 till Finland och Ryssland, 129 till Norge, 123 till Storbrittanien samt 78 till andra europeiska land, hvarförutom 2 telegram afsändes till Amerika.
I fråga om telegrafkorrespondensen under årets särskilda månader kommer största antalet inom länet afsända taxerade telegram på Maj med 1,109, beroende på den då mycket lifliga telegraferingen vid Fårösund, och det minsta antalet på Januari med 429. Ensamt för Visby föll likaledes det minsta antalet på Januari med 332, men det största på Oktober med 645. För hela riket var telegramantalet störst under Oktober och minst uuder Februari månader.
Årsinkomsten för statstelegrafstationerna i Gotlands län utgjorde, efter det att 2,272,39 kr. afdragits för till utlandet och jernvägarne utbetalda ersättningar, inalles 12,382,62 kr., hvaremot utgifterna stego till 13-434,23 kr. En förlust uppstod alltså & dessa stationer till ett belopp af 1.051,61 kr. Härtill bidrogo mest Burgsvik och Ronehamn med omkring 550 kr. hvardera. Behållning utöfver utgifterna lemnades endast å Visby och Fårösund. I sin helhet ställa sig inkomsterna och utgifterna å de olika stationerna sålunda:

För hela riket uppgingo inkomsterna till 1,325,126 kr. och utgifterna till 1,330,029 kr., hvadan alltså en brist uppkom för året af 4,902 kronor.
Den ordinarie personalen vid länets statstelegrafstationer bestod af 2 tjänstemän, 5 qvinliga telegrafister och 6 vaktmästare.

Gotlands Allehanda
Fredagen 5 November 1886
N:r 89.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *