till den nya organisationen enligt den nya värnpliktslagen har militärbefälet härstädes utarbetat för slag till en del öfvergångsstadganden, som nu ligga under k. m:ts pröfning.
Enligt hvad k. m:t bestämt skola Gotlands försvarskrafter utgöras af infanteri och artilleri, det förra bestående af 2 liniebataljoner, 1 reservbataljon och 8 landstormskampanier samt det senare af 1 linie- och 1 reservbatteri å 6 kanoner och 1 fästningskompani, hvarjämte Gotlands inskrifningsområde skall delas i 2 bataljons- och 8 kompaniområden.
Då numera Gotlands försvarskrafter fått en tidsenlig taktisk indelning, liknande den för den öfriga armén gällande, samt länet indelats i områden för värnpliktiges inskrifning efter samma grunder, som gälla för det öfriga landet, föreslår militärbefälbafvaren, att Gotlands trupper måtte få samma militära benämningar, som användas i den öfriga armén äfven: som att inskrifningsområdena måtte uppkallas efter samma grunder som rikets öfriga områden. Han föreslår derför att namnet »Gotlands nationalbeväring» måtte utbytas mot nr 27 Gotlands regemente och att beväringens artilleri måtte benämnas nr 4 Gotlands artillerikår, samt att omskrifningsområdena måtte kallas »Gotlands regementes inskrifningsområde»>; likaså hemställes att benämningen »Mili tärbefälhafvaren på Gotland» måtte ersättas med »Militärbefälhafvaren i Gotlands militärdistrikt».
Angående linieinfanteriets underafdelningar föreslås att dessa måtte erhålla sina namn efter respektive rekryterings områden och att således regementets linie komme att utgöras af
samt infanteriets reserv bestå af 9, 10, 11 och 12 kompanierna och landstormen af Visby, Roma, Tingstäde, Lärbro, Klinte, Garda, Hemse och Hafdhems landsstormskompanier.
Fältartilleriet skulle benämnas artilleridivisionen,bestående af liniebatteriet och reservbatteriet, samt fästningsartilleriet kallas fästningskompaniet.
I afseende på tillsättande af personal enligt nya staten föreslås att på nämda stat 1 instundande Januari måtte öfverflyttas:
Vid militärbefälhafvarens stab: 1 regemetsqvartermästare, 1 andre regementsadjutant, 1 regementsauditör, I regementsläkare, 1 andre bataljonsläkare, 1 regementsintendent och 1 vaktmästare;
Vid infanteriet: 1 öfverstelöjtnant, I major, 1 regementsadjutant, 1 andre regementsadjutant, 2 bataljonsadjutanter och 1 regementstrumslagare;
Vid kompanistaten: 8 kaptener af första klass, 24 löjtnanter, 12 underlöjtnanter, 8 afdeiningsområdesbefälbafvare och 40 volontärer;
Vid artilleriet; 1 artilleribefälhafvare, 2 kaptener, 3 löjtnanter, 4 underlöjtnantér, 2 styckjunkare, 1 sergeant af första klass, 2 trumpetare, 1 tygofficerslön att fördelas mellan 2 förrådsofficerare, 1 tygförvaltare och 2 gevärshandtverkare.
Uppsättandd af tjenstehästar för deberidne af ofvan anförde officerare bör enligt militärbefälhafvarens förslag tills vidare anstå.
Vidare hemställes att på gamla staten måtte få qvarstå alla de officerare, hvilkas löne- och pensionsförmåner skulle förminskas genom en öfverflyttning på den pya staten. För vinnande af tidsenligt utbildadt och tillräckligt stort antal underbefäl, så att behofvet deraf vid en eventuel mobilisering af två bataljoner infanteri och artilleriet närmelsevis kunde fyllas, föreslås att 3 kaptener, 2 löjtnanter och 4 underlöjtnanter måtte förflyttas till Hallands och Blekinge bataljoner. På gamla staten skulle qvarstå 2 majorer, 20 kaptener (af infanteriets 30 äro 8 öfverflyttade på ny stat och 3 transporterade, af artilleriets qvarstår 1 på gammal stat), 2 löjtnanter (af infanteriets 30 äro 24 öfverflyttade på ny stat, 1 afsedd till regementsqvartermästare och 1 till regementsadjutant), 9 underlöjtnanter (af infanteriets 34 äro 12 öfverflyttade på ny stat, 4 transporterade, 2 afsedda till adjutanter och 7 vakanta) samt I magasinsförvaltare och sjukhusinspektör, hvarjämte följande arvoden från denna stat skulle tills vidare utgå nämligen till 12 sergeanter, 16 furier af första klass, 40 korpraler af första klass, 60 korpraler af andra klass och 12 spel; alla öfriga å ifrågavarande stat anslagna medel skulle från 1887 års ingång indragas.
För att kunna erhålla underbefäl mot ersättning af de från gamla staten för sergeanter, furirer, korpraler och konstaplar utgående arvoden föreslås att, för den händelse föreslagna antal volontärer ej skulle kunna tillsättas under 1 qvartalet af 1887, felande antal måtte få ersättas genom tillsättande af korporaler med ar: voden enligt gamla staten och mot åtnjutande af de förmåner, som för sådana korpraler föreslagits.
Beträffande beväringsmanskapets öfningstid hemställer militärbefälhafvaren, att år 1887 måtte inkallas till 30 dagars rekrytskola alla för året inmönstrade och approberade värnpliktige samt alla öfrige värnpliktige under 30 år, som ej undergått någon vapenöfoing, samt till 12 dagars rekrytskola alla värnpliktige under 30 år, som endast undergått en eller två års vapenöfning vid armén eller nationalbeväringen.
Vidare föreslås att en förvaltningsdirektionen, sammansatt i öfverensstämmelse med sådana vid indelta armén, måtte af militärbefälhafvaren få förordnas för att träda i verksamhet 1 instundande Januari, samt att under instundande December månad vapensyner måtte få förrättas, hvarvid alla gevär, bandoler och värjor och i rustkammaren befintliga persedlar skulle intagas för att genom kronans försorg sändas till Visby förråd.
Hemställan göres att värnpliktig under 38 år måtte tillåtas utehafva sitt gevär så länge han qvarstår i beväåringen eller landstormen, dock med åliggande för honom att årligen låta mönstra sitt gevär på sätt som för mömstringskyldig beväring i 32 par. af värnpliktslagen är stadgadt.
Vidare skulle ofvannämde värnpliktig äga rätt att mot aflemnande af skriftligt erkäpnande å mottagandet afegeväret hos sig fortfarande förvara det gevär han redan utehade, och skulle sådant erkännande öfverlemnas till vederbörande kompanibefäl under den kommande vapensynen.
Slutligen föreslås att befordran till kaptens- och löjtnantsgraden måtte från och med ingången af instundande år och tills vidare efter hvarje inträffad afgång af k. m:t bestämmas samt att i öftigt den fya staten måtte i mån af tillgängliga medel efter af militärbefälhafvaren gjord framställning vinna tillämpning enligt föreslagen ordnipg.
Kostnaderna för den personal, som skulle tjenstgöra vid 1887 års ingång, angifvas till 195, 327 kronor. Af de anslagna medlen 185, 254 kronor skulle dock nästa år utgå endast 118, 647 kronor, hvadan en besparing skulle uppstå å 66, 607 kronor.
Gotlands Allehanda
Måndagen 29 November 1886
N:r 96.