Hejdad skogssköfling.

Lärbro kommunalnämd har hos länsstyrelsen anmält, att hemmansägaren Olof Lindström, ehuru hans egendom 63/320 mantal Stora Banna ej ägde skog utöfver husbehof, likväl vore betänkt på eller möjligen redan afslutat aftal om försäljning af större delen af den växande skogen. I sin förklaring öfver denna anmälan anförde Lindström, att skogen blifvit sparad så mycket som möjligt och att der funnes godt om ungskog, så att skogens återväxt ej vore äfventyrad, på grund hvaraf han bestred den gjorda anmälan. Föreskrifven syn af nämda skogar har förrättats af jägmästare Sylvan med biträde af O. L. Björkegren och O. Löfvenberg såsom gode män. I sitt utlåtande i frågan förklara nämde besigtningsmän, att någon ytterligare skogsförsäljning ej tills vidare borde få äga rum, enär hemmansdelen saknade skog till sågoch bygnadstimmer och emedan nästan hvarje till slipers användbart träd blifvit afverkadt, så att det återstående knapt kunde anses tillräckligt för husbehof.
Isitt 4 dennes afkunnade utslag har länsstyrelsen, då enligt syneinstrumentet skogen af ägarenså sköflats att dess naturliga återväxt äfventyras, eoligt 2 par. i k. förordningen angående åtgärder till förekommande af skogsförödelse på Gotland af 10 Sept.
1889, vid vite af 300 kronor förbjudit att skogen & hemmanets till skogs- eller betesmark häfdade mark tillsvidare anlitas för annat än husbehof. Ägaren Lindström förpliktades dessutom att vid utmätningstvång ersätta synemännen med 18 kronor 12 öre.
— Samma kommunalnämd hade äfven gjort en liknande anmälan om skogsförödelse å K. Erikssons 7/16 mant. Gisslauer. Ägaren bestred anmälan, hvars riktighet dock bestyrktes af ofvannämde synemän. Länsstyrelsen afkunnade ett lika lydande utslag som i föregående målet; den ersättning Eriksson ålades utgifva till synesmännen utgjorde 36 kronör och 23 öre.
— Likaledes hade Lärbrokommunalnämd inkommit med anmälan om skogsförödelse å K. Erikssons 1/2 mtl Angelbos, G. Petterssons 7/16 mantaljNorderire och J. V. Nilssons 1/4 mantal Norrvange. Med anledning af anmälan mot Eriksson förklarade syneförrättarne, att afverkning väl ägt rum men ej till den utsträckning eller af beskaffenhet, att återväxten äfventyrades; till anmälan mot G. Pettersson ansågo synesmännen ej skäl vara för handen; någon förödelse å Norrvange med återväxtens äfventyrande vore ej befintligt enligt synemännens åsigt.
På grund af dessa uttalanden af syneförrättarne förklarade länsstyrelsen, att dessa tre ansökningar ej föranledde vidare åtgärder. Kostnaden för dessa syneförrättningar, 90 kronor 59 öre, skulle utgå af landstingsmednl.

Gotlands Allehanda
Måndagen 7 Mars 1887
N:r 19.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *