Ett skeppsbrott

inträffade igår vid half 8-tiden omkriag 300 fot utanför stranden strax norr om Visby fattighus.
Vid half 7-tiden på f. m. syntes under den då rådande nord nordvestliga stormen ett fartyg strax norr om Visby seglande söderut. Kommet utanför Visby hissade det lotsflagg, hvarvid en lotsbåt utgick härifrån. Då sjön gick allt för hög, ansågo sig lotsarne ej kunna gå ombord på fartyget, utan tillropade besättningen tillsätta mer segel (endast nedre märsseglet var då uppe), då lotsarne ansågo att fartyget skulle kuana inlöpa i hamnen. Å fartyget sökte man då få upp gaffelfocken. Innan detta lyckats, dref fartyget allt mer mot land söderut, hvarför tvänne ankare kastades. Inom kort ryckte dock de väldiga sjöarae loss ankarne, hvarefter fartyget kastades upp på hällarne utanför fattighuset på ungefär fem fots vatten, der det blef stående med aktern norrut häftigt vaggande fram och åter.
Ryktet om ett fartygs strandning spred sig inom kort i staden, hvarifrån flere hundra personer skyndsamt begåfvo sig södernt för at åskåda det grundstötta fartyget.
En mindre båt, som låg ett stycke söderut vid Kopparsviksstranden, bars hastigt fram till kusten midt framför fartyget. I nämda båt gingo lotskapten Berggren, laxfiskare Olsson och en sjöman ombord samt rodde ut mot fartyget. Det var en ingalunda lätt färd bland bränningarne och båten fyldes till hälften af vatten. Slutligen lyckades man uppnå fartyget, som befans vara skoneren Anna Margret, hemma i Väddö i Roslagen och förd af kapten Andersson. Besättningen utgjordes af två man, hvarjämte kaptenens 20-åriga dotter medföljde. Laxfiskaren Olsson gick ombord &å skonaren för att vara besättningen behjelplig med fastgörandet af den tross med korg, hvilken man strax förut lyckats få ombord medels raketapparaten, som tvänne gånger förgäfves. sökt kasta en lina tili fartyget. Båten hade emellertid återvändt tillland med lotskaptenen och den ofvannämde sjömannen. Räddningsförsöken af besättningen vidtogo nu. Trossen fastgjordes nu i stormasten, men kunde ej hållas jämt spänd till följd af fartygets svåra vaggning. Den omnämda flickan tog först plats i korgen, hvarefter man började hala denna mot land. Det var en egen sya att åse. Än höjde sig korgen öfver vattnet, än sänkte den sig vid fartygets rullning mot landsidan bland de fräsande bränningarne, hvarvid vågorna fullständigt slogo öfver korgen med den deri sit tande flickan. Då korgen kommit något mer än halfvägs mot lånd, trasslade trossen in sig bland stenarne, hvarvid korgen sjönk ned i vågorna. En säker död syntes förestå den unga flickan. Bokbandlare Vilhelm Nyberg sprang då behjertadt ut bland de vräkande vågorna. En gång föll han omkull, reste sig dock åter hastigt och forsatte sin vådliga färd ut mot den stackars flickan, som nu syntes med hela kroppen ofvanför knäna kastas omkring den fram och åter bland bränningarne vräkande korgen, i hvilken hon dock lyckades qvarhålla sig med benen. Hr Nyberg h+de nu kommit fram till henne, då vattnet gick honom till halsen, grep henne om lifvet och vände så åter mot land. Han möttes då strax af styrmannen å hertigens af Sutherland jakt, hvilka derpå med förenade krafter buro i land den sanslösa flickan, ur hvars mun vatten rann i strömmar. Flickan fördes derp& in till grosshandlare Carlsson, der hon efter erhållen vård snart åter. repade sig och befans vara oskadad.
Då någon räddning af manskapet med korgen nu var omöjliggjord, steg den eogelske styrmannen med tre af sina matroser raskt i den nämda båten och rodde ut till fartyget, hvarifrån de lyckligt förde i land kaptanen, de två besättningsmännen och laxfiskare Olsson.
Bokhandlare Nyberg och den engelske styrmannen förtjena allt erkännande, äfven ett offentligt, för sitt modiga uppträdande vid denna strandning.
I går på aftooen hämtades i land en del klädespersedlar och skeppshandlingarne från fartyget, som nu af den ännu ihållande stormen kastats några fot närmare land och nu ligger på ena sidan med masterna efter vattenytan mot land. Bottnen och ena sidan hafva delvis bräckts sönder, hvadan fartyget är fullständigt vrak.
Fartyget, som 3 dennes seglade från Hernösapd hit i barlast för att här lasta hö på Hernösand, är tio år gammalt och försäkradt för fyra tusen kronor. Kapten Andersson är själf ägare af hälften fartyget med tvänne Roslagsbor som med delägare.

Gotlands Allehanda
Fredagen 12 Augusti 1887
N:r 64

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *