i staden beträffande latrinerna har på de senaste två åren varit föremål för rätt mycken omsorg från helsovårdsnämdens sida och rätt liflig öfverläggning bland stadsfullmäktige, ehuru frågan ännu icke vunnit sin lösning till någondera af dessa parters belåtenhet. Nämden ställer sig på författningens ståndpunkt och hotar, om icke den noggrant följes, med åtal på vederbörande. Stadsfullmäktige åter synas hålla före, att våra s. k. stenkistor, under förutsättning att de göras täta, skulle bättre fylla sundbetens fordringar än det s. k.
tunnsystemet med lösa flyttbara kärl, och detta bland annat på den grund, att ett sådant system utan ett ordnadt tömningsoch afhämtningsväsende icke torde med fördel kunna användas.
Emellertid måste någon åtgärd vidtagas antingen så, att tunnsystemet införes eller framställning göres till länsstyrelsen om något undantagsstadgande för Visby.
Det har sitt intresse att de, huru en alldeles likartad fråga förlupit inom ett annat stadssamhälle, Norrköpings. Vihafva derför skaffat oss del af handlingarne i ämnet och finna deraf en rätt stor likhet med förhållandena härstädes. Der, i Norrköping, liksom här har en gång helsovårdsnämden utan ogillande (ja rent af efter påbud) sett anläggas murade och cementerade, under markens yta belägna afträdesgropar, och der liksom här har nämdee vid en annan sammansättning, några år efteråt på det kraftigaste utdömt denna anordning. Fullmäktige i Norrköping anhöllo då hos länsstyrelsen om godkännande af anordningen, men fingo afslag, enär det »täta underlaget> skall ligga öfver markens yta. Och icke bättre gick det dem hos k. m:t, der de besvärade sig öfver länsstyrelsen beslut.
Sannolikt skulle det icke gå bättre här med en framställning om stenkistornas bibehållande under nuvarande förhållanden. De af fullmäktige för frågans utredning tillsatta komiterade, hrr Waldenström, Hellgren och Jeurlingsafstyrka också en sådan åtminstone för närvarande.
Under desse komiterades arbete har emellertid till deras kännedom kommit, att på senaste tid på andra platser börjat användas ett nytt sätt för kompostering af latriner med s. k. torfströ, en metod som efter sakkunniges omdöme visat gynsamt resultat. Bland andra har professor Alex. Mäller i Berlin (f. d. Stockholmare), rådfrågad om sättets lämplighet för Visby, ansett, att renhållningen här bäst skulle kunna ordnas med sådant strö, bildadt af den rikliga tillgången på lös och fibrös torf, samt att stenkistorna om tillräckligt med torfströ användes kunna utan olägenhet bibehållas, hvarjämte han framhåller, att den vunna gödseln är af ovärderligt värde för mossodliog i st. för salpeter.
Komiterade ha derför ansett dels att man borde med professor Miller, då han i Maj 1888 hitkommer för att besigtiga våra myrar, i ämnet samråda, dels att försök med torfströ här borde göras.
De föreslå derför tillsättandet af en komité med uppdrag att under loppet af nästa år här åvägabringa försök med torfströ i nyss anfördt syfte, liksom ock att söka utreda huruvida och på hvad vilkor någon eller någre jordbrukare i staden eller dess närhet skulle vilja åtaga sig att tillhandahålla torfströ och på regelbundna tider ombesörja spillningens afhämtning.
Ifall detta förslag bifalles, föreslå komiterade fullmäktige att hos helsovårdsnämden begära ett års anstånd med latrinernas slutliga ordnande.
Gotlands Allehanda.
Fredagen 9 December 1887.
N:r 98.