ägde igår rum vid härvarande högre allmänna läroverk. Rektor Jacobson, som förrättade afslutningen, gjorde dervid följande meddelanden om tillståndet vid läroverket under den gångna terminen:
Lärjangeantalet utgjorde vid höstterminens början 170, hvilket dock genom sjukdomsfall något minskåts, så att betyg nu utfärdats för 166 lärjungar. Helsotillständet hade i allmänhet varit godt, och de sjukdomsfall, som inträffat, hade lyckligtvis varit af mindre allvarsam beskaffenhet. Af skarlakansfeber hade 5 fall ägt rum, hvarförutom nämdes 1 fall af sömnlöshet och hufvudvärk, ett par svårare magåkommor samt likaledes ett par yttre skador. Samtliga sjukdomsfall hade belupit sig till 65 procent af hela lärjungeantalet.
I sammanhang härmed påpekade rektorn vigten af att intygen från hemmen öfver sjukdomsfallen blefve fullt samvetsgranna, så att man ej läte föra sig bakom ljuset af barnen och gåfve betyg i fall, der pjunkighet vore orsak till uteblifvandet från skolan, Det vore af stor vigt för karaktärens utveckling att barnen höllos till att uppfylla vin pligtså länge det vore möjligt.
Oförlåtliga voro förfallolös frånvaro och försenkommande. Af denna senare försummelse hade 50 fall förekommit och af den förra minst 15 Häruti måste en förändring inträda, och rektorn vädjade varmt till föräldrarnes bjelp härutinnan.
Med afseende på flit och uppmärksamhet tycktes denna termin stå något framom de föregående, och i sammanhang härmed hade också uppförandet i allmänhet förbättrats. Dock hade i ett par fall penalism förekommit, 4. v. s. att äldre lärjungar sökte tvinga in de yngre under stadganden som voro deras egna, ej skolans, samt att förhållandet mellan klassordningsmännen och kamraterna från ena eller andra sidan öfvergick till despotism. Härmed följde också olydnad och osanning. Äfven i dessa berörda fall hade dock förbättring inträdt. Till 54 lärjungar hade utdelats i flitbetyg AB (med beröm godkänd), åt 105 B (godkänd) och åt 7 C (försvarlig). I uppförande hade 85 erhållit A (mycket godt), 75 B (godt), 5 C (oklanderligt) och 1 D (mindre stadgadt).
»I hafven», yttrade rektorn till slut, »under terminen fått mottaga många tillrättavisningar, men också uppmuntrande ord. Styren nu så, att de senare måtte blifva de öfvervägande. Mån I rätt njuta af hvilan, låten edra hbjertan vara mottag liga för det goda julen skänker. Det fins en gammal saga, som säger, att vid sin födelse får menniskan sin genius, som sedan vingad och osynlig följer henne. När något orätt begås, döljer skyddsengeln ansigtet med sina vingar. Poetiskt taladt är julen en sådan skyddsengel, som breder sina osedda vingar öfver oss. Styren så, att han ej behöfver skyla sitt ansigte. Låten honom följa eder ända tills I en gång fån inträda i den rätta juleglädjen!»
Med bön och afsjuogandet af en psalmvers afslutades akten.
Gotlands Allehanda
Onsdagen 22 December 1887
N:r 102 (47??)