förehade vid sitt senaste sammanträde äfven några andra frågor till öfverläggning än de i måndagsnumret nämda. Den första bland demvar: Om olika bearbetning och brukning af ler- och sandjord ?
Landtbr. Rosendahl, frågans uppställare, erinrade om det kostsammare brukningssättet å den förra samt bearbetningens inverkan på markens fruktbarhet.
Landtbr. N. Eneqvist framhöll för lerjorden vigten af väl fullgjord har höstplöjning samt att under trädesberedvingen tåran bör ligga öppen för luftens fria tillträde, för sandjordens stockning m. fl. åtgöranden såsom hinder mot torka.
Öfverläggningen slöts härmed och skulle densamma utgöra svar på frågan.
Hvilka fröblandningar har erfarenheten här visat mest passande.: a) på lerjord b) på sandjord c) på myrjord?
Landtbr. N. Eneqvist ville rekommendera för ständiga vsllar i stället för rödklöfver en blandning innehållande: alsikeklöfver (Trif. hybr.) som ej fordrar så stor näring från djupet, hvitklöfver (Trif. repens), humleklöfver (Medic. lupulina), Gröe (Poa) såsom bottengräs, högre Svingel (Testuca), ängskafle (Alopecurus pratensis), Rajgräs (Lolium), exinof v. s. Såsom kryddväxter kunde användas esparcett (Onobrych. sativa) m. fl. Omkring 50 skålp.
af blandningen borde för told användas, 30 skålp. vore för litet, då man afser mångåriga vallar. För öfrigt borde trädet hållas rent och starkt gödslas med ända till 60—70 lass ladugårdsspillning hvartill komme en 4,s centner benmjöl för tnld, samt sedan underhållas med superfosfat.
Lämpliga fröblandningar anfördes, t. ex. för sandjord: AES (Poa pratensis) Timotej (Phleum pratense) Fårsvingel (Testucaovina) ängskafle (Alop. pratensis), kamexing (Cynosurus cristatus) vårbrodd (Aut. odoratum), humleluzern äfven kallad humleklöfver (Med.
lupulina), hvitklöfver (Trif. repens) — äfven uppgafs fröblandningar lämpliga för andra jordmåner.
Landtbr. A. Petterson rekommenderade föstyf jord rödklöfver (Trifolum partense), 1 skålp.
med tillsats af några skålp. hvitklöfver (Trif. repens) samt timotej (Phleum pratense). Hvitklöfver tör det lämpliga betet, timotej kom-, mer andra året, För lermyllan angafs klöfver och timotej.
Den förda diskussionen skulle anses såsom mötets svar på frågan.
Kan det här i handeln förekommande Schlesiska klöfverfröet till utsäde rekommenderas, eler anses det för Gotland otjenligt ?
A. Pettersson, frågans uppställare, ansåg ifrågavarande frösort, hvars produktionsort låge betydligt sydligare än Gotland, ej lämpligt.
Hade sjelf gjort jämförande iakttagelser mellan utsådt schles. och svenskt frö och funnit bådas plantor visserligen under höstea utan någon märkbar skilnad i frodighet, men på våren efter frostnätterna visade sig plantor efter schles. frö svartbruna till färgen, efter svenskt utan spår till sådan olägenhet. Skörden efter det schles. fröet blef omkring 1 3/4 häck för tnld, efter det svenska 3 häckar.
Ansåg sålunda det schles., så äfven det amerikanska otjenligt för våra förhållanden.
Agr. G. af Wetterstedt ansåg nog det inhemska fröet vara det bästa, men behofven kunde ej alltid dermed tillfredsställas, utan måste fyllas från andra håll. Stor skilnad råda dock med afseende på det schles. fröet och det amerikanska. Det senare har visat sig mindre härdigt t. o. m. i Schweiz. Det gchles. fröet har dessutom mången gång fått af misstag bära klander som egentligen bort tillfalla det amerikanska.
A. Pettersson ville såsom tillägg till sitt: förra yttande betona att äfven om inhemskt frö bör företrädesvis väljas, man dock bör anskaffa sådant från andra orter inom landet.
Diskussionen skulle utgöra svar på frågan.
Då tillgången på kreatursgödsel här i allmänhetj är otillräcklig, huru kan och bör den ersättas?
N. Eneqvist, som väckte frågan, öppnade öfverläggningen öfver densamma, dervid han framhöll att man hade 2:ne utvägar för behofvets fyllande: genom kompostberedning och artificiella gödningsämnens anskaffande. Beträffande den förra kunde landtbrukarne genom tillvaratagande och sammanförande af öfverblifven halm, dikesjord, aska, djur- och annat affall af många slag, dervid djurämnena befordra jäsningen, och genom vidare skötsel såsom omskofling m. m., bereda jorden stora bidrag. Myrjord, som är synnerligen qväfverik, finnes i tillräcklig mängd för användning. De anificiella gödningsämnena, använda för höstsäd, visade i allmänhetfgodt resultat, förutsatt att god vara auskaffades. Dessutom fordras att lära känna sin jord på det att de artificiella gödningsämnena må till beskaffenhet och mängd derefter kunna rättas. Förlust uppstår nämligen lätt genom okunnighet beträffande dessa förhållanden, Herr ordf, landsh. Poignant påvisade latrinspillingen såsom ett ypperligt gödningsämne särskildt framhållande vigten af att begagna torfmull till inströ, hvilket inom trädgårdsskötseln och särskildt vinodlingen visat synnerligen lysande resultat. Äfven i vårt land hade ett sådant tillvaratagande af latrinen börjat vinna terräng. En af Tysklands auktoriteter på detta område hade om den Gotlöndska torfven såsom inströ lemnat ett särdeles fördelaktigt vitsord. Derför borde saken egnas större uppmärksamhet än hittills. Äfven i sundhetens intresse vore torfven, för dess stora förmåga att uppsupa fuktighet, af icke ringa betydelse.
Landtbr. N. Eneqvist, ansåg sig hafva i sin gjorda inledning af frågan ingripit latrinspillingen, om han också icke särskildt nämt densamma vid namn; tackade dock för komplettering.
G. af Wetterstedt framhöll med afseende på kalkens lämplighet såsom inströ att sapetersyrebildning visserligen befordras genom att genast påföra kalk; bättre ansåg han dock att använda mulljord.
Distriktsveterinär J. Boman, framhöll torfströ såsom utmärkt i stallet för sin renande och bindande förmåga. Äudamålsenligt vore att i stallet anordna rännor sf lämpligt djup bakom djuren, sedan dessa rännor fyllts med torfströ kunde der ofvan läggas en med små hål förseddd planka så anbragt att djuren utan men kunde stiga å densamma. Det med urin fylda torfströet bör sedan allt efcer behof utföras och nytt iläggas.
Diskussionen skulle lemna svar på frågan.
Sedan öfverläggningen rörande uppstälda frågor sålunda var slut beslöt Gillet att till ledamöter föreslå:
Distriktsveterinären J. Boman i Hemse, andre läraren vid folkhögskolan T. Hansson, landtbrukaren O. Lingström, Lingvide Hemse.
Bland de närvarande märktes ledamöter både från Hejde och Fardhems hush.-gille och från Burs och Garda tings Gille.
Mötet började kl. 3 och slöt bort åt 7 tiden.
Gotlands Allehanda
Fredagen 13 Januari 1888
N:r 4