i förgår sitt årsmöte, hvilket mangrant bevistades af kretsens medlemmar, Utnämda folkskolelärarinnan i Fröjel, fröken Anna Gottberg, höll lektion med småskolans andra årsklass i bibl. historia och behandlade »Abrahams kallelse och löfte»; läraren på stället höll hufyudräkningslektion med folkskolans högsta afdelning dels i metersorterna, dels i ränteberäkning. Efter lektionerna följde ett kort samtal, derunder särskildt påpekades vigten af att för barnen klargöra begreppet »gånger>, och vid den praktiska räkningen äfven söka undvika omkastoingen af multiplikand och multiplikator. Angående inlärandet af metersystemet gjorde tvänne åsigter sig gällande: dels att läraren bör låta barnen lära hela kedjan af sortbenämningar, såsom de i det franska systemet förekomma, således äfven »deka» och »myria», på det ej något »språng» måtte behöfva göras, fast sedan de onödiga namnnon böra bortkastas, dels att läraren aldrig bör låta barnen inhämta kännedom om andra än de sortnamn, som förefinnasi det svenska systemet, emedan barnen på denna ståndpunkt lika lätt uppfatta hundra- som tiofalden af enheterna och äfven lika lätt minnas sortskalan med »hoppet», »språnget» som utan detta.
Till ordförande för nästkommande år utsågs skolläraren Sal. Dahlström i Hejde, sedan skolläraren August Lingström från Klintehamn, som först dertill utsetts, bestämdt frånsagt sig detta förtroende; till sekreterare skolläraren N. P. Stengård i Klinte, sedan fru Tekla Andersson i Tofta undanbedt sig. Vice ordförande blef den afgående ordföranden, skolläraren Valdemar Andersson i Tofta.
Efter middagsrasten, under hvilken utom tillfredsställande af de materiella behofven en andlig uppfriskning bereddes mötesdeltagarne genom afsjungandet af koraler och Davids psalmer i kyrkan, diskuterades först frågan om katekesens behandling i folkskolan. I denna fråga, som förevarit vid flere möten, behandlades special-ämnet: Huru böra kurserna i katekesen bäst anordnas, efter nya normalplanen eller icke? Denna föreskrifver för folkskola med 4 årsklasser, understödd af småskola, afdelningsläsning, hvarvid »tysta» lektioner i andra ämnen måste anordnas samtidigt med katekesläsningen. Detta ansågs komma att störa den stilla andakt, som bör besjäla hvarje kristendomslektion, ty hur »tyst» den andra afdelningen sköttss, så måste den i alla fall öfvervakas mycket noga. Alla voro ock ense om olämpligheten af nya normalplanens anordning i detta stycke samt kunde icke finna något enda af de starka skäl, som komiterade troligen funnit derför. Vidare delade normalplanen utkatekesens läsning på alla 4 åren, hvadan ej vidare förordades en miadre kurs bestående af bibelspråken och Luthers lilla katekes, för 1 och 2 klasserna. Troligen hade komiterade så gjort, för att lexorna i katekes icke måtte blifva för långa. Men då man gerna önskade hålla alla barnen i ett lexlag i katokesen, ville man tillsvidare vidblifva de flesta skolorna i kretsen brukliga fördelningen af kursen. För öfrigt tycktes normalplanens läsordning för ofvannämda skolor vara alldeles otilllämplig. Bland annat förordade den 4 timmars katekes i veckan för högre afdelningen, som har sin tid så mycket upptagen med öfriga ämnen.
Derefter behandlades frågan om väl skrifningen i folkskolan. Inledaren, skolläraren L. V. Andersson ville, att målet för denna icke skulle vara att utbilda barnen till skönskrifvare, utan endast att de må få en redig handstil, icke att alla må skrifva lika, utan att hvarje barn må få sin säregna stil. Deruti blef han gillad af några, motsagd af andra. Skolläraren Lingström ville uppställa som regel, att barnen måtte skrifva som läraren; men denne borde vid undervisningen bibehålla sin vanliga stil. Skoll. Rosvall åter ville ha bort allt »sjelfsyåld> från lärarens sida då han undervisar. Läraren må söka lära sig skrifva mönstergilt och prestera det möjligast vackra i förskrift på svarta taflan samt ej nöja sig, förr än han gjort detta samt sedan med bestämdhet fordra dettas återgifvande af barnen.
Äfven i välskrifning gäller som i all annan undervisning, att läraren är mönster och barnen söka efterbilda honom.
Derom «särskildt anmodad, redogjorde talaren något vidlyftigare för sin metod i välskrifning, dervid förtydligande detta vid svarta taflan. Af denna redogörelse må följande meddelas:
Läraren bestämmer noga, då barnen komma i folkskolav, om sittning, pennans hållning och bokens läge samt öfvervakar så mycket som möjligt att hans ord efterkommas, ty alltför ofta söka barnen en annan ställning, som icke är god. Han linierar upp svarta taflan med linier, som befinna sig på 1 dms afstånd från hvarandra, och barnen få använda vanligt linieradt skrifpapper. Han genomgår sedan alfabeten progressivt, först de låga bokstäfverna, så de högre, derefter de underskurna och slutligen de stora bokstäfverna. För hvarje ny bokstaf som blifvit inlärd, gifves äfven ett ord till förskrift,5 deri denna bokstaf helst flere gånger förekommer. Barnen böra ej längre än omkring 10 min. skrifva efter en förskrift. Då bör läraren efterse, hur skrifningen verkstälts och på svarta taflan uppskrifva de felaktiga former, som mera allmänt förekommit, samt gifva ny förskrift. De felaktiga formerna kan han äfven vid föreskriftens : lemnande skrifva bredvid de rätta och låta barnen noga fixera båda. 1 och 2 årsklasserna erhålla samma förskrift; men under det 1 klassen låter lågstapeln fylla hela rummet mellan 2:ne linier, låter 2 klassen den börja midt emellan bägge linierna o. s. v. 3 och 4 årsklasserna öfva sig med småstil, hvilkens lågstaplar fylla 1/4 af liniernas mellanrum, högstaplarne 1/2 och de underskurna staplarne hela. Dessa barn kunna lämpligen skrifva efter bok.
Då talarens metod i välskrifning syntes kretsen god, framstäldes önskvärdheten af att densamma återgafs i tryck.
Sedan mötet med bön och sång afslutats, beklöts på förslag af komminister Ekman, att en särskild timme vid hvarje möte skulle anslås tlll sång, och utsågs till ledare af sången förslagsställaren.
Nästa möte kommer att hållas hos folkskoleinspektören Uddin, Sanda, efter program, som framdeles komma att uppgöras.
Gotlands Allehanda
Fredagen 20 September 1889
N:r 108