var löjtnant Arvid Kolmodin utsatt natten till i onsdags. Då han något efter kl. 12 begaf sig till hemmet, åtföljd af en konstapel och hunnit till trappan upp till Kinbergs plats, rusar en okänd mansperson fram och tilldelar honom ett hugg i hufvodet så att han faller omkull, hvarvid han erhöll ytterligare ett par hugg eller slag. Den anfallande aflägsnade sig genast springande. Allt hade gått så hastigt, att man ej kom sig för med att gripa våldsverkaren och mörkret hindrade att han blef igenkänd.
Löjtnant Kolmodin kunde gående begifva sig till sitt hem, der han vårdas. Han har ej behöft intaga sängen utan går uppe. Det första hugget, som träffade långs hjässan synes vara tillfogadt med en knif. Till ett af de andra tycks en käpp ha användts, Lyckligtvis förtog keppis\’en styrkan af hugget, hvilket var måttadt med sådan kraft, att det i annat fall torde ha blifvit högst olycksbrifgande.
Misstankarne för dådet ha riktats åt ett visst håll.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 24 Januari 1890
N:r 12