Från landsbygden.

Stenkyrka, 3 jan.
Rosor plockades julaftonen i Stenkyrka prestgård,

Laga skifte tros nästa år bestämdt komma att öfvergå socknen.

Tingstäde socken skall nu inreda en lokal ofvanpå i folkskolehoset att använda till slöjdskola, som dock ej skall öppnas förrän 1893.

Till Tingstäde kyrkas värmeapparat har possessionaten Knut Stare skänkt erforderligt bränsle så till vida, att han afstår för sagda ändamål en afgift, som sparbanken annars skulle betala honom för upplåtande af lokal, värme och städning vid sparbankens sammanträden.

Bort med orättvisorna! Ett förslag till ändring i jordbruks fyrk i förhållande till löntagarens borde fortast möjligt lemnas riksdagen. Alljord är för lågt uppskattad. Jordbrukare t, ex, med 1/4, ja 1/2 mtl ingalunda dålig jord, som säljer skog, kalk m. m. för 800 till 1,000 kr. pr år ha lika fyrktal, med en löntagare på 800 kr. i ett för allt.
Nu då allt går efter fyrk, är detta orättvist betungande.
Handtverkare, som blott köpt ett par tunnland jord och som derför får några fyrk, får, om han ock tjenade flera tusen kr. på eltt handtverk, ändå ingen beskattning härför, men köper en löntagare en bit jord, blott I par tnld, får han allt betala för både jordbruks- och löneinkomst. Och så länge, liksom efter tyst öfverenskommelse, blott bönder sitta i taxeriogsnämden, rättas ofoget aldrig.

Gud och mammon. Vid inventering af aflidne kyrkob. M. Karlssons qvarlåtenskap har hittats gömda, som det påstår, ej mindre än 5,600 kr. i delvis ej gångbara mynt. Troligen komma flera liknande fynd i dagen.

Mellersta Gotland, 2 Jan.
Öfverfall. För omkring en vecka sedan körde en bondeon i Butle en afton hem ifrån Hemse. Det var mörkt, så att han kunde ej köra särdeles fort. Då han kommit till början af skogen mellan Etelhem och Butle, famrusade. några personer, hvilka troligtvis hade den föga lofvärda afsigten att undersöka om der fans något att anamma från skjutskarJen eller i skjutsen. Körsvennen blef tilldelad ett knifshugg i hufvodet, så att blodvite uppkom, Men längre gick det ej, ty genom att lemna rock och mössa och hvad han hade på skjutsen i sticket, lyckades han undkomma, sedan eia hästen likväl fått ett slag, så att han sedan haltade hela vägen. Påföljande morgon fick den öfverfallne igen sina saker af personer som då kört vägen fram.
Hvilka de fräcke eller dumme rånarne voro kunde ej i mörkret urskiljas, men deras antal var fem eller sex. Ett par qvällar senare blef en annan resande öfverfallen på samma ställe.
Vare sig det nu är allvar med dessa öfverfall eller de ske af okynne, vore önskligt att tillställarne upptäcktes, så att de kunde näpsas för sitt tilltag.

Hablingbo, 5 Januari.
Liksom julhelgen aflöpte äfven fjorårets sista ord. kyrko- och kommunalstämma i allsköns lugn och ro. Debiterings- och fyrktalslängderna godkändes utan anmärkning. Kyrko- och skolråden qvarstå oförändrade till årets slut. Till revisorer af kyrko- och skolräkenskaperna utsågos Nilsson Sijups och Petterson, Vadstäde. Att revidera kommunens räkenskaper valdes B. Olofsson, Domerafre och skollärare Söderberg. Till ordf, och vice ordf. i stämman omvaldes Nilsson, Stjups och skollärare Söderberg. Till ordförande och vice ordförande i nämden och fattigvårdsstyrelsen nyvaldes Karl Melin, Petes och O. Larsson, Bosarfva. Till ledamot i i nämden nyvaldes Hansson, Hexarfve. I magasinsstyrelseu omvaldes O. Larsson och ryvaldes Nilssor, Lukase. Till god man vid landtmäteriförråttningarne utsåg stämman enhälligt O. Larsson, Bosarfve. Alldenstund ett nytt kreatursför-äkringsbolag inom socknen bildats, ansåg stämman icke nödigt att utse någon filialstyrelse för det stora Visbybolaget.
En pigg och intressant bok är »åkerns sagor» icke blott derför att man får veta huru det »lefvande brefvet» Gisle-Hans i Öja och flera med honom skötte siva fiderneärfda hemman, utan äfven derför att den är så äkta gotländsk. Huru förtrogen författaren varit med de gotländska förbållanden i alla stycken och huru målaads de äro framstälda kan ej nog benndras och borde denna bok likaväl som »Hafveta och Skogens sagor» af samme författare fionas i hvarje gutniskt hem,
Att postsparbanken, »folkets sparbank», oaktadt den låga räntan mer och mer vinner allmänhetens förtroende kan synas deraf att af de i småposter insatta 12,000 kronorna på omkring 200 motböcker, har under ett qvartal, nämligen det nu senast förgångua. insättningarna uppgått till 3,000 kr.
Omslag i väderleken har inträdt. Kalle Vinter eom lär julat nere i det soliga Italien tyckes ändtligen längta efter hembygden igen och förbarma sig öfver oss, Mätte ban ju förr desto hellre förjaga den både förskämda oförskämda Inften att vi åter under bjällrors klang eller på etålsko måkunna få sjunga: »Visst kan der det vara varmt i söder, men det är mera friekt i nord».
Skolferierna äro allredan tilländalupna, Åtminstone två slag af skolor äro åter i verksamhet: folkhögskolan i Hemse och härnte es s. k. fortsättnivgsskola.

Björke, 5 Januari.
Begrafning. Solen gick upp på en molnfri himmel och sände sitt klara ljus ut öfver den snöhöljda jorden; allt var så tyst och stilla.
Vid middagstiden började sorgklädda skaror samlas i skolgården, Den påjuldagen aflidne och af sin församling så athållne läraren, Ferdinand Lindström, skulle i dag föras till sitt sista hvilorum. Vid 1-tiden bars kistan till kyrkan. Psalmen 452 stämdes upp, och kyrkoherde Enequist besteg predikstolen och höll en manande och trösterix predikan, hvarefter uppstämdes af en af den hänsofnes närmaste kamrater samlad dubbelqvartett sången: »Snabba äro lifvets stunder», Sedan de än starka, än svagt bortdöande tonerna förklingat, följde jordfästningen och ps, 474, 3:e och 4: verserna, Derefter klivgar från altaret så gripande bönen efter jordfästningen, som afalöta med de 3 sista verserna af ps. 205.
Följde så sången: »Sälla dag, när jag iår gå hemt» för solo och ackompagnement af orgel.
Sångarne samlades sedan i koret vid kistan och uppstämde »Integer vitae».
De sista tonerna dö bort, och allt är så tyst.
Orgeln brusar, kistan bäres ut och sänkes ned i grafven. »Mitt lif är en våg» dörbort, och tårfyllda ögon blicka ned i det tystarummet; dit de sista helsningarna sändas den Käneofne.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 8 Januari 1892
N:r 3

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *