I denna fråga yttrar statsrådet och schefen för landtförsvarsdepartementet till statsrådsprotokollet:
I händelse af: krigsutbrott utgör ön Gotland. onekligen en af Sveriges mest hotade punkter, Belägen midt i Östersjön och på mer än 8 mils afstånd från fastlandet, kan ön lätt utsättas för en öfverrumpling, innan undsättning från det samma hinner anlända, och en fiendes landstigning:torde icke heller kuvna hindras af flottan, hvilken möjligen måste skydda andra; ännu vigtigare delar af riket och som dessutom, i händelse angriparen är. en stormakt, ej kan förfoga öfver en för ändamålet tillräcklig styrka. Då vidare försvarskrafterna vid ett krig måste fördelas efter landskapens betydelse för försvaret af landet i dess helhet, men skyddandet af Gotland ur denna synpunkt icke kan tillmätas någon synnerligen stor vigt, inges lätt, att en förläggning dit af trupper från fastlandet så mycket mindre kan vid ett möjligt krigsutbrott ifrågasättas, fom, oafsedt att en dylik åtgärd svårligen torde kunna medhinnas, våra: förevarekrafters ringhet dessutom knapt medgifver sen nöjaktig gruppering deraf å fastlandets vigtiga punkter, än mindre tilllåter detacheringar derifrån. Å andra sidan måste Gotland, såsom en del af Sverige och i främsta rommet hotadt af en angripare; från moderlandet erhålla allt det skydd, som, utan att rikets försvar i sin helhet sättes på spel, är möjligt att åstadkomma. Men dertill hör i främsta rummet, att å ön anlägges en lämplig befästning, afsedd att under ett aventuelt krig på en gång utgöra en skyddad förrådsort samt en utgångs- och replipunkt för de gotländska försvarskrafterna vid deras rörelser, Endast under skyddet deraf skall det för öns, på grund af-sakens natur; svaga härafdelningar blifva möjligt att med hopp om framgång upptaga striden med en inbrytande fiende; och ätven om den nödgas i dess våld lemna de öfriga delarne af ön, skall den alltid någon tid kunna hålla sig i den befästade ställningen och sålunda åt moderlandet bevara denna, till dess antingen undsättning anländer eller striderna på fastlandet, som i sista hand måste blifva Vostsuimiande, jämväl för Gotlands öde, hunnit kämpas till slut. Dessutom måste icke förglömmas, att, äfven om man icke närmast fäster sig vid den ytterliga eventualiteten at ett direkt mot landet riktadt krig, utan endast har för ögonen de åtgärder, som- en neutralitetsförklaring gör af nöden, förefintligheten på Gotland ai en befästad ställning är af yttersta vigt. På sätt jag i mitt anförande till statsrådsprotokollat vid föredragning af frågan om statsregleringen för innevarande år särskildt betonade, innebär nämligen en dylik förklariog städse förpliktelsen satt med vapenmakt skydda landet mot dens af ide! krigförsinde : niakterna, | som : kan vilja för sid krigföring tillgodogöra\’sig dess bjelpkällor, och de förberedande föravarsanordningar, som en neutralitetsförklaring kräfver, måste sålnbda i grunden blifva de samma Me de, hvilka pödvändiggöras af ett verkligt krig.
Ledd af en. dylik: upppfattning om betydelsen för Gotlands försvar af en befästad försvarspuakt har jag, som: ansettden ifrågasatta befästningen ej böra läggas vid kusten, på det fienden icke må komma i tillfälle att samtidigt. tillgodogöra: sig! sin samnolika öfverlägsenhet så väl till sjös som till lands, uppdragit åt schefen för fortifikationen att till k. m:t inkomma med skissritningar och approximativa kostnadsuppgifter för en befästning i det inre af Gotland; och har nämda uppdrag at honom fullgjörts i skrifvelse 30 nästlidnue November.
Schefen för fortifikationen gifver deri tillkänna; att, enligt de undetsökningar, som vid så väl flere föregående som innevårande års fälttjenstösningar med fortifikationens officerare verkstälts och hvilkas resultat jämväl bekräftats af schefen för generalstaben vid de besök, som han tillsammans med scheten för fortifikationen gjort å ön, den enda försvarsställning i det inre af Gotland, som lämpar sig för ifrågavarande ändamål, är trakten kring Tingstäde.
På sätt schefen för fortifkationen yttrar, beherskar denna ställning en vigtig vägknut, den enda inom hela norra delen af Gotland, och begränsas å två sidor at ganska vidsträckta terränghinder, Tingstäde träsk och Martebo myr, af hvilka dock den senare snart lär komma att torrläggas. Till följd af dessa binder och terrängförhållandena i öfrigt vore, fortsätter bemälde schef, ett kringgåends af ställningen förenadt med ganska mycken tidsutdrägt, och bristen på jernvägsförbindelse med öne hufvudort Visby skulle, enligt hvad schefen för. fortifikationen anmäler, komma att afbjelpas, derest en tilltänkt jernvägsanläggning från denna stad öfver Tingstäde framdeles komme till stånd.
Sådan ställningen efter noggranna lokalundersökningar blifvit under nyss nämda fältöfningar utstakad, skulle den samma vidare såsom at en inom fortifikationen upprättad, ekrifvelsev bilagd situationsplan närmare framgår från en punkt nordost om kyrkan sträcka sig mot vester och söder i en båge af 4,5 km:s längd öfver Häktåker och Träskväller, anslutande sig vid sist nämda: ort ånyo till Tingstäde träsk, och skulle den bestå af sammanlakdt 5 slutna verk, hufvudsakligen afsedda blott för infanteri, med uudantag at hörntortet vid kyrkan; som skulle erhålla 2 i kupoler uppsatta grofva kanoner, hvartill komme åtskilliga batterier i det inre af ställningen.
Hvad iangår: de fortifikatoriska arbeten, som å platsen: borde: komma till utförande, erinrar schefen. för fortifikationen, att ofvan. berörda fältöfvingar på Gotland under innevarande sommar egentligen afsédt att få utrönt möjligheten att: i behofvets stund befästa ställningen; genom enklare,. mera provisoriska, men också derför mindre motståndskraftiga anläggningar, Undersökningen hade imellertid gifvit vid handen, att detta vore i det närmaste omöjligt. Endast mycket litet af arbetena skullej kunna ömedhinnasy jderest de samma uppskötos till tiden för krigsberedelserna, och att dess förinnan låta uppföra provisoriska befästningar skulle, utan\’avt ändöck kunna gifva ställningen en nöjaktig” fasthet, medföra så stora kostnader, att medlen hellre syntes böra nedläggas på betästningar af mera varaktig art. Då dertill komme de gotländska stridskraftenas svaghet, synteg, yttrar schfen för fortifikationen, hvarje tanke på tillfälliga befästningar för stödpunkterna i ställningen böra öfvergifvas och endast ställningens betästande på ett permanent sätt kunna ifrågakomma.
Hvad åter beträffar graden af styrka, som borde gifvas åt hvarje särskild stödpunkt i befästningslinien, berodde detta, fortsätter chefen för fortifikationen, på frågan, mot hvilken punkt anfallet kunde antagas blifva riktadt och hurn det samma sanvolikt sedermera komme att utveckla sig. Enligt schefens för fortifikationen åsigt kunde anfallet sannolikast väntas från norr, så att nordöstra hörrpunkten blefve den, som komme att-mottaga första stöten. Det till uppförande derstädes ifrågasatta fästet, som dessutom måste kunna beherska en stor del af ställningens inre, borde derför göras jemförelsevis starkt och särskildt med afseende å det rivga utrymmet på åsen byggas på ett dyrbarare sätt eller nästan uteslntande af beton och jern.
Imellertid anser schefen för fortifikationen äfven det nordvestra och det sydöstra hörnfästet böra vara af relativ stor styrka, hvaremot de båda vestliga verken synas honom kunna erbålla en mera enkel konstruktion.
Hvad till sist angår sättet för arbetenas utförande anser schefen för fortifikationen, att till krigsberedelserna skulle kunna uppskjutas, förutom fullbordandet afude två nyss nämda, vestra verken, alla arbeten för eammanbindvingslinier, skogsrödjningar och batterier, för så vidt ej de senare kunna så emåningom genom: artilleriets å ön försorg redan i fredstid uppföras, eller åtminstons förberedelsör derför göras. Härtill komme också fallständigandet af anordningarna för truppernas förläggning inom ställningen. Dessa återstående arbeten komme, efter schefens för fortifikationen åsigt, att taga i anspråk alla dearbetskrafter, som kunde vara att påräkna under den sannolikt mycket korta rustningstiden.
Kostnaden för de avläggningar. hvilka redan i fredstid måste komma till stånd, blifver, enligt hvad schefen för fortifikationen anmäler, ganska betydligt, ehuru man sökt anordna befästningarna på enklaste sätt, derifrån dock undantaget föstet på åsen vid Tingstäde, der dyrbarare konstruktioner nödvändiggjorts af det trånga utrymmet.
Efter spproximativ beräkning, uppgjord med ledning af de upprättade och bifogade skizzerna, skulle totalkostnadeniför befästningarna komma att. uppgå till inemot 2 1/2 millioner kronor sålunda fördelade:
permanenta fortet nr I vid Tingstäde 800,000
permanenta fortet nr II vid Tingstäde 560,000
permanenta fortet nr V vid Tingstäde 690,000
halfpermanenta skansarne III och IV 200,000
expropriationer, väganläggningar och förberedande åtgärder 200,000
Summa kr. 2,400,000
Och derutöfver skulla för inqvartering af de trupper, som icke kunna inrymmas inom befästningarna eller i redan befintliga byggnader, antagligen 8 till 10 kompanier, samt för förråden, eventuelt för 5,000 man i högst 3 månader, erfordras åtskilliga barackbygnader, hvilkas kostnad, approximativt beräknad, kunde anslås till 250.000 kr.
Dertill borde slutligen läggas kostnaden för den bestyckning, som särskildt skulle behöfva avskaffas, nämligen ett par 12-cm. kanonor i fästet nr 1, en del snabbeldspjeser och kulsprutor för verkens försvar samt något poaitionsartilleri, antagligen två batterier.
Schefen för fortifikationen, som ännu ej hununit uppgöra fullständiga ritningar och kostnadsförslag till befästningar, hemställer emellertid af sådan anledning, att, derest k. m:t skulle pröfva denna nu ifrågavarande befästnings anläggning vara af den vigt, att anslag dertillsaf instundande riksdag finnesiböra äskas, framställningen om anslag för närvarande måtte inskränkas till det belopp, som för expropriation af mark och förberedande åtgärder till ena början erfordras och hvilket, efter schetens för fortifikationen åsigt, icke bör komma att öfverstiga ett belopp af 100,000 kr.
Hvad schefen för fortifikationen sålunda yttrat beträftande valet af plats för den tilltänkta befästningens anläggande, kan jag som i ämnet rådgjort jämväl med schefen för generalsteben, icke annat än gilla. Deremot anser jag, att schefen för fortifikationen något underskattat ställningens af naturen skyddade läge, då han påyrkat, att forten i såväl sydvest som sydost må göras permanenta. För min del finner jag anordnandet af ett permanent verk å åsen vid Tingstäde på den plats, som at schefen för fortifikationen betecknats med nr 1, skola i och för sig åt ställningen gifva den styrka, att de öfriga verken kunna beräknas blifva af mindre dyrbar beskåffenhet och sålunda komma till utförande dels efter hand under de årliga vapenöfningarnaoch dels vid krigsberedelss. Den kostnad, som nu närmast är i fråga, kan alltså; efter min åsigt begränsas till det belopp 800,000 kr., som för sjelfva Tingstädefästet beräknas åtgå, jämte nödiga utgifter för expropriationen.af denderför erforderliga mark och för fästets blifvande bestyckning.
Under erinran slutligen, att enligt de för k. m:t den 4 i denna månad föredragna protokoll öfver de af Gotlands försvarsförening inom öns samtliga socknar anordnade möten för öfverläggning om försvarsfrågan, befolkningen öfver allt uttalat sig för önskligheten deraf, att en befäst försvarsställning blefve på Gotland anordnad, får jag alltså hemställa,
att k. m:t täcktes, för expropriation af mark och öfriga för uppförande af ett permanent fäste i trakten af Tingstäde å Gotland nödiga förberedande arbeten, af riksdagen på extra stat för år 1893 äska ett ahslag af 100,000 kr.
Gotlands Allehanda
Lördagen den 23 Januari 1892
N:r 12