batecknade kapten Wulfferona vid sin hitkomst i dag senaste dygnets färd från Norrköping. Gotland afgick derifrån kl. 6 i går afton och möttes genast af storm och sjö. Fartyget fortsatte dock sin färd. Ovädret tilltog i styrka. Det blef en intensiv snötjocka.
Strax efter 4 i morgse var ångaren enligt beräkning utanför Visby, men ingenstädes kunde land skönjas. Det var således ingen annan råd än att vända utåt och hålla sjön. Då springar plötseligt styrbords rorketting! Belägenheten var ganska kritisk i den höga brytande sjön och den nedvräkande snön, som skymde utsigten aå att man ej hade en aning om, hur nära man befann sig land.
Efter ett styft arbete lyckades man provisoriskt laga roderledningen med en stump förtöjningsketting.
Så ut till sjös i gen. Från kl. 7 på morgonen gick sedan »Gotland» fram och till baka härutanför. Kaptenens mening var, att om ej vädret blefve sigtbart, ge sig än längre ut, då det plötsligt vid 11-tiden lättade på, så att ångaren kunde vid 12-tiden inkomma i hamnen.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 6 Maj 1892
N:r 68