på södra byrummet i dag har varit talrikare besökt än på flere år varit fallet, hvartill naturligen bidragit det särdeles vackra vädret. Då vi vid 12-tiden gjorde ett besök på marknadsplatses, torde den der samlade folkmängden ha utgjort ett par tusen personer och dessutom voro stora skaror i ständig rörelse fram och åter på vägen till Söderport samt på Adelsgatan.
Kommersen syntes ej vidare liflig. De sedvanliga försäljarne af stenkärl, blecksaker, trävaror, skodon m. m. hade det tämligen lugat. Deremot var det ett rikligt surr kriog karmell- och dricksborden, hvilkas antal var icke mindre än 65.
At sedvanliga marknadsöjen förekommo ej många. Kasperteatern lyste genom sin frånvaro på fältet, och marknadstraditionerna uppehöllos endast af ett halft dussin positivspelare. Strax ntanför Söderport hade dock något slags »konstnär» slagit upp pitt tält. Vi sågo att han hade god afgång på »framtidsbref» och »den tilkommandes» porträtt.
Kreaturstillförseln har så småningom vid denna höstmarknad blifvit af allt mindre betydelse, sedan kringresande slagtare och djuruppköpare begynt att flitigt kuska omkring på landsbygden. De torgförda djuren kunde icke i allmänhet sägas vara annat än högst medelmåttiga. Prisen höllos dock i höjden.
För kor begärdes 60—100 kronor, för oxar 350—420 kronor paret — ett såldes för sistnämda pris — och för hästar 200—400 kr. samt för skogsbaggar 75 — 100 kronor stycket. Djuren rönte deck ingen nämnvärd afgång.
Ännu på förmiddagen hade ordningsmakten ett tämligen lätt göra. En eller annan högröstad allt för glad ungersven, syntes viserligen ibland, men ännu så länge var det inte farligare med humöret, än att polisuniformen var nog för att lugna de upprörda känslorna.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 21 September 1892
N:r 145