Utlagdt barn.
Då i måndags afton vid halt 8-tiden ett par af häradsskrifvare Thure Bergmans qvinliga husfolk skulle från hemmet Karlberg midt emot Manhem begifva sig ned till ångaren Klintehamn, som då skulle afgå, varseblefvo de i förstugan ett bylte som lagts innanför dörren. I början togo de det för ett vanligt knyte, men vid närmare efterseende fann man en liten barnhand sticka upp ur det samma, och vid barnahanden satt sedan, då byltet undersökts, en hel liten verldsmedborgare, snyggt och väl klädd, med sin diflaska bredvid sig. Jämte barnet, som var väl omlindadt med sjalar, stod ett knyte innehållande en mängd väl vårdade barnkläder af alla slag.
Man kan lätt tänka sig, att häpenheten var stor hos dem som upptäckte den ovanliga presenten. Hvem tillhörde barnet? Hvem kunde ha lagt pojken in i förstugan? Någon lösning på gåtan fick man genom ett på barnets bröst liggande halfark postpapper, hvarpå stod med blyerts skritvet:
Haf förbarmande med ett fader- och moderlöst barn, så bar ni säkert Guds välsignelse, derför att modern till barnet ej kan försörja det sjelf, emedan fadern ej vill på det ringaste hjelpa till fast han har lofvat att hjelpa. Jag har litat på att Gud af sin stora nåd snart kallar honom hän; att jag af nöd var tvungen att göra på detta sätt är mig en stor sorg, men förlåt, jag beder derom, jag kan ej gå och taga lif hvarken af mig eller barn, derför beder jag haf förbarmande med detta barn, som ni ser behöfver det hjelp och snar hjelp; jag har föreökt så långt mina krafter förmått, jag kan ej längre hjelpa, mitt modersbjerta vill brieta af sorg; han är född 18 Okt. 1891 och i dopet kallad Oskar Gustaf.
Stackars den lille! Han såg klen och sjuklig ut. Hvad var annat att göra än tillsvidare behålla gossen. Emellertid underrättades omedelbart polisen om saken cch stadsfiskalen vidtog genast sioa åtgärder. Af vissa anledningar förmodades, att barnet blifvit lemoadt af modern samt att denna moder hade samma morgon hitkommit med Tjelvar från Stockholm. Telegram afsändes genast såväl till Kalmar som Stockholm med förfrågningar, och i går morgse anlände från Tjelvars befälhafvare upplysning att med ångaren hade från Stockholm i söndags afton till Visby följt ett fruntimmer, som haft med sig ett litet barn och som uppgifvit sig heta Palm.
Man var således på spåren. Vid närmare efterforskningar upplyste stadsbudet Åberg, att han på måndags morgonen vid Tjelvars ankomst sett ett fruntimmer, iklädd en grå regnkappa, gå i land, bärande på ett spädt barn. Samma upplysning vanns också af en gumma, som plägar hämta och aflemna tvätt på Tjelvar. Ja, qvinnan hade också igenkänts.
Det var pigan Emelie Charlotta Palm, som från Ejsta inkommit till Visby i Oktober 1890, då hon tagit tjensthoshr O. G. Hellgren på hans matservering, der hon tjenat till 17 April 1891, då hon affyttat för att, som hon sade, resa till Amerika. Hon hade dock ej kommit längre än till Stockholm, der hon sedan dess vistats. Vid afresan härifrån hade husbondefolket kunnat förstå, att hon befann sig i grossess.
Men som vi nämde hade telegram afgått härifrån äfven till detektiva polisafdelningen i Stockholm, då man antog att barnets moder, om det nu var denna Emelie Palm, afrest med Klintehamn i måndags afton härifrån. Rörande följderna af detta telegram skrifver till Gotlands Allehanda en speciell korrespondent:
Då Klintehamn i dag på förmiddagen lade till vid Riddarholmen och landgången blifvit utlagd, skyndade bland andra iland varande äfven en välklädd herre ombord och det innan ännu någon af passagerarne lemnat båten. Han gick några ögonblick omkring bland passagerarne, oförmärkt mönstrande särskildt de qvinliga, som ej voro få. Plötsligt går han rakt fram till en af dem, en liten, något fetlagd yngre qvinna iklädd grå regnkappa och sjalett.
— Får jag tala vid er.
Flickan följde tveksam.
— Ni kommer från Visby?
— Ja.
— Hvad heter ni?
— Emilie Charlotta Palm.
— Godt. Hvar har ni gjort af barnet, som ni hade med er, då ni reste ner i söndags?
Lugnt och sangadt bekände flickan genast, att hon lagt detiförstugan till egendomen Karlberg.
Detektiven — ty en sådan var det tog henne nu mera afsides, och förhörde henne. Hvad derunder afhandlades är icke eder korrespondent bekant, men polismannen meddelade dock, att bon utan omsvep uppgifvit barnafaderns namn samt att hon sagt att nöden drifvit henne till det steg hon tagit.
»Hon har icke saknat anledningar till hvad hon gjort» — voro de mystiska ord med hvilka konstapeln slöt, som anhållit henne.
Telegram om anhållandet gick genast till Visby från stadsfiskal Johansson i Stockholm. Stadsfiskal Jonzon härstädes kommer nu att bestämma, huru med den stackars qvinnan skall förfaras. Hon hålles emellertid icke häktad, då hon ju icke begått något egentligt brott.
Af den utstyrsel barnet medförde vill det synas, som om modern hittills åtminstone ej lidit någon nöd. Men treligen voro nu alla hjelpkällor utsinade och då barnets fader ej vidare villelemmna bjelp har hon drifvits till det steg hon tagit, hvilket i alla händelser var mycket bättre än om hon bragt barnet om lifvet, vågot som så ofta blir slutet på dylika historier.
Lille Oskar Gustaf befinner sig för närvarandeitillsyningsman Nordgrens vård.
7 Stadsfiskal Jonson har föranstaltat om Emelie Palms instämmande till härvarande rådhusrätt.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 5 Oktober 1892
N:r 153