Södra Gotland, 29 Nov.
Tillbud till eldsolycka yppade sig i söndags vid ett-tiden på dagen i Vamlingbo fattighus. Elden varsnades först från det närbelägna missionshuset, under der pågående bönesammankomst, då de manliga innevånarne skyndade till och fann elden ej egentligen härleda sig från huset, utan från en mot bygnadens myr uppstaplad rishög, hvilken stod i ljusan låga och. derun er antändt äfven takåsen. Tack varg någorlunda tillgång på vatten och det stora släckningsmanskapet lyckades man snart blifva herre öfver elden. Bud sändes äfven till kyrkan, — der gudstjensten figier — att hämta der stationerade stora randsprutan, men innan denna och några kyrkobesökare hunnit anlända till brandstället, var all fara med elden öfver. De små assuranssprutor hvilka strax voro att tillgå, visade sig här till största nytta. Hur elden uppkommit .är ännu obekant. Ett aitagande, att skorstenseld varit orsaken, vederlägges dock af rishögens läge och vindens riktning.
Ett misstag och dess följder. En arbetare från en nordlig socken var en dag i slutet af förra veckan med sin ende häst körande till Burgsvik med slipsten att sälja. Dit utkommen började mannen undfängna sin törstiga strupe med hvad som var att tillgå at Bachi safter hvarat följden snart visade sig i oredigt hufvud och strejkande fortkomstledamöter.
Mot qvällen började mannen prata om hemfärd men var oförmögen att sjelf få sin skjuts färdig. En spjufver erbjöd sig då att hjelpa den öfverlastade mannen tillrätta, hvilket han på det det viset fullgjorde att han hjelpte honom upp i en annans skjuts förspänd med två hästar. Den rusige, hvilken säkerligen såg i syne, märkte ej misstaget, utan mumlande något om att »ru«si vaxe« började han under ett idkeligen ryckande i tömmarne och viftande med piskan sätta de ystra djuren ifart mot hemmet under det körsvennen hotade att hvarje ögonblick falla ur vagnen. Allt gick dock lyckligt och väl till att börja med tills djuren af något blef skrämda, då de satte af i sken, dervid vagnen stjelpte i landsvägsdiket der körsven och delar af vagnen blefvo liggande, under det hästarne i vildaste fart fortsatte vägen, tills de af mötande personer fasttogos. Skjutsens ägare, hvilken så snart den rusige rest, kommit att hämta sina hästar och vid deras saknande, af närvarande upplysts om den drusknes misstag, skyndade efter och mötte dervid den berusade, som nu troligen af skrämsel någorlunda nyktrat till och dervid nog insett sitt misstag på skjuts.
För ett bedrägeri var en handlande här på söder utsatt för kort tid sedan. En »patron X.» (vi kunna ju kalla honom så) hade nedforslat ett parti spanmål, omkring ett dussin follastade vagnar, hvilket sädparti till större delen aflemnades direkt å fartyg för export till annan plats. En och annan hektolitersäck blef ock satt på vågen och »profvad» och befanns innehålla full vigt. En mindre del af hr X. parti blef lossadt på magasin och så tillvida var allt allt ju bra. Så kommer kaptenen på fartyget att göra en titt i lastrommet och blir der varse att en del a. k.
mellansäd är blandad i lasten, hvarom han genast underrättade lastägaren. Naturlgitvis blef bär undersökning äfven på magasinet och med samma resultat. Att detta »experiment»> var till stor kostnad och förargelse för köparen faller af sig sjelf, men den värde patron X. tyckte förmodligen att det var »en micke god affär.» Scenen torde komma att fortsättas inför häradsrätten.
I kikhosta afledo i förra veckan tvänne barn i Öja socken, och flera sägas vara svårt angripna auf denna elakartade sjukdom, som uppträder rätt »epidemiskt» här på södra delen af ön. I Öja ha dervarande tre skolor stängts för denna läsetermin med anledning af sjukdomen. Månne det ej i flera kommuner behöfde vidtagas samma mått och steg?
Vinterlik ha vi en liten tid haft väderleken med ända till 10—12 graders kyla, så att jorden allaredan erhållit hård käle. Dock ha vi härstädes ej fått glädja oss åt någon snö såsom fallet, enligt tidningen, varit på andra trakter af ön.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 30 November 1892
N:r 185