Frågan om nya jernvägar

på Gotland väcktes äfven på tal vid gårdagens möte af hr M. Larsson, Skäggs. Han ansåg att en oafvislig följd af ett sockerbruk måste blifva nya jernvägar. Men om dessa skulle byggas bredspåriga eller smalspåriga derom kunde kanske meningaine vara delade. — Landshöfdingen nämde att i Skåne hade de nyanlagda jernvägarne samma spårvidd som då gamla och i allt fall måste detta iakttagas med en bandel Martebo—Visby för att undvika dyrbara och tidsödande omlastningar. — Hr Malmros trodde Stenman på det glesare befolkade Gotland skulle kunna nöja sig med de billigare smalspåriga Decauvilleska jernvägarne, då på den bredare Gotlands jernväg samtrafiken kunde möjliggöras genom äre.
det af en sidoskena. — Hr Kullberger omnämde att intressenter i Slite låtit uppgöra förs’ag till en bibana Slite—Barlingbo. Man hade tänkt sig den smalspårig (60 cm.), men förslaget hade beräknat den till 90 cm., hvadan detta måste omarbetas. — Kyrkoh. Sundblad var öfvertygad att en jernväg efter Kostasystemet skulle på Gotland bära sig bättre än andra jernvägar. Desmalspåriga jernvägarne läte sig dock ej sammanknyta med’ den redan befintliga jernvägen, men vore ej af så stor vigt då man, med exempel från Skåne för ögonen, kunde förmoda, att komma ett sockerbruk till stånd här, blefve Gotlands jernväg den jämförelsevis ringaste delen af öns jernvägsnät och borde ändras efter Kostasystemet. I Fole, Lokrume och Barlingbo m. fl. kommuner hade man börjat intressera sig för en jernväg till Slite. En smalspårig beräknades kosta 200 tusen, en bredspårig 560 tusen kr. Detta vore för mycket, då samtrafiken i alla fall blefve eländig. Bättre vore då att taga det billigare. — Hr Jeurling hade också trott att Kostasystemet skulle kunna införas på Gotland, men hade ändrat tanke, då riks dagen afslog framställningen om att statslån äfven skulle kunna beviljas för sådana bananläggningar. Ytterst vigtig vore omlastningssynpunkten. Komme sockerbruk till stånd, finge vår jernväg öka sin rullande materiel 2—3 gånger, och det blefve nödvändigt att lätt kunna kasta denna vagnpark än hit, än dit. Tviflade på att någon Kostabana kunde byggas under lägst 75 tusen kr. pr mil. Specielt den banan, som skulle utgå från Martebobäckenet, och som borde anläggas alldeles oberoende af om sockerbruk komme tillstånd eller icke, borde ha samma spårvidd som Gotlands jernväg. — Landshöfdingen ansåg att man borde vänta med denna fråga till dess den om sockerbruket vore definitivt afgjord. Detta betingade de nya jernvägarne, först det kunde gifva krafter att bygga dem. Man borde icke taga för sig för mycket på en gång.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 30 December 1892
N:r 201

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *