Klintehamn

lyckades först kl. 2 i morgse blifva fri ur isbandet härutanför och afgå ttll Idö.
Hela onsdagen och gårdagen arbetade åvgaren, utan nämnvärdt resultat, på att komma loss ur den genom den vestliga vinden allt starkare bopade drifisen. En eller par båtlängder lyckades den komma, men derutanför kuode ismassans tjocklek mätas i alnar, Man försökte med isankare och maskin i förening, men det hjelpte icke. Så i går e. m. måste folk beordras för att söka såga ut fartyget.
Så kom omslag i vädret. Temperaturen steg till några grader öfver fryspunkten och vinden blef starkt aflandig. Med den gaf isen sig i väg, satte vorr öfver, och Klintehamn kom fri.
I dag ha vi rent vatten härutanför och söder öfver, men norrut synas ännu fsbanden.
Under hela gårdagen var liflig trafik ut till Klintehamn. Den låg ja bara en liten bit utanför vågbrytaren.
Vackert! När man började vandra var det vära nog en hel fjerdingsväg från kajen. En halftimme tog promepaden.
Enligt ingångna meddelanden har Klintehamn redan vid 9-tiden i morgse nått isen vid Idö, der post skulle inväntas.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 10 Februari 1893
N:r 23

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *