Rättegångs- och polissaker.

Visby rådhusrätt.
För stöld häktade f. sjömannen Lars Rudolt Herlitz var i dag instäld inför rådhusrätten. Han vidhöll sina vid polisförhöret gifna uppgifter, atthan 8 d:e nere vid hamnen råkat i sällskap med drängen Frans Gustaf Rapp från Kronobergs län; att denne varit öfverlastad och lagt sig att sofva i gräset invid cellfängelset; att R:s portmonnä dervid fallit ur fickan och tagits al den häktade, som vid aflägsnendet äfven tillegnade sig havs klocka. Herlitz hade derefter gått ut på vågbrytaren och undersökt Keene hvarvid han funnit den innehålla 1 kr. 72 öre. Desse hade han tagit och kastat den tomma börsen i sjön, klockan hade Herlitz gömt i sin mors åkdon, der hon återfans af polisen.
Målsäganden uppgaf, att portmonnäen innehållit mellan 10 och 12 krovor, hvilket bastämdt förnekades af svaranden.
Herlitz är född 7 Sept. 1873 i Östergarn och straffades 1891 för första resans stöld.
Målet uppsköts för införskaffande af den anklagades prestbetyg.

Norra häradsrätten.
(Länsfängelset).
Ransakning ägde i går rum med för barnamord häktade ogifta Auna Maria Helena Ahlqvist från Enge i Bunge socken.
Af såväl polisrapporten som den tilltalades egen, lugnt afgifoa berättelse framgick att eng vid den hemska gerningen varit följande.
Helena Ahlqvist hade alltid sökt sorgfälligt dölja sitt hatvandeskap samt enständigt förnekat det, Redan från början hade hon beslutit att döda det foster hon skulle föda.
Datta beslut fattade hon af fruktan för sin faders vrede.
Pingstdagen på morgonen hade hon blifvit illamående och kl. 1/2 11 hade hon utan bjelp framfödt en ett flickebarn, som hon låtit ligga i sängen en timme utan att taga vård om det. Derpå steg hon upp, stoppade en sudd blånvor i barnets mun i afsigt att qväfva det, lindade in det i ett förkläde och bar ut det i ladugården, der hon i gödselstaden gräfde en grop, hvari hon nedlade det ännu qvidande barnet. Ännu sedan bon skottat gödseln öfver detsamma, hörde hon det qvida, men gick ifrån det.
På domarens fråga, om hon ej känt sitt bjerta vekna, då hon hörde detta, svarade hon lugnt nej. Hon hade ej ett ögonblick tvekat att utföra mordet, Utan omsvep medgaf hon, att barnet vid födseln haft lif och andats, att hon ej varit så sjuk, att hon icke kunnat egna barnet vård, men att hon ej gjort det, emedan hennes afeigt ju varit att döda det, att det var fruktan för fadren som drifvit henne härtill, men sade hon sig icke ha behöft stå värnlös äfven om han, som han hotat, drifvit henne ur huset. Med ett ord, här fanns icke en enda förmildrande omständighet vid den med kallt mod begångna ogerningen.
Ahlqvist dömdes af rätten till 5 års straffarbete.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 23 Juni 1893
N:r 96

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *