Fårslagt. Från Vamlingbo meddelas, ehuru med reservation, att ej mindre än sju stycken får, som gingo ute i en hage på bete, natten till förliden gårdag blifvit delvis uppätna och förstörda af kringströfvande hundar. Flera enstaka fall af samma slag har ock kort förut förekommit, och det tillägges att man nu — åtminstone till en del — har bevis på hvems hundar som föröfvar skadegörelsen.
Apropå hundar, så kan antecknas, att några af nämda kommuns medlemmar till kom, st. ordföranden skriftligen lära ha ingått med anhällan att vid ordinarie stämman i Oktober få ärende föredraget om hundskatt inom socknen. Det vore väl om sådan blefva besluten.
Ett olyckstillbud yppade sig häromdagen då en tjenstepojke skulle hämta hem hästarne från en närbelägen äng, der just vid samma tillfälle några rapphönsjägare idkade jagt, ty då pojken fått tatt i hästarne och fortsatte åt hemmet ridande, small ett skott och de skrämda djuren satte i väg gå pass att den lille ryttaren flög af och släppte båda djuren, samt blef rätt illa tilltygad af hästarnes hofvar.
Han blef botad. En dräng ifrån trakten, som just icke var känd som någon driftig jordbruksarbetare begaf sig sistl. vår längre uppåt landet för att skaffa sig arbete, alldenstund ingen ville lega honom härhemma. Nog af, han erhöll äfven arbete i en sydostlig socken bog en större driftig landtbrukare emot lön på stat. Efter en liten tids förlopp tyckte den nye statkarlen att arbetet — som här vanligtvis gick raskt undan — blef honom för ansträngande och påkostande, hvarföre han beslöt att »bli sjuk» i hopp att under någon liten tid få ha sin lekamen i ro och stillhet. Beslutet hos den unge mannen följdes snart af handling, och en dag ingick till husbonden — som för tillfället vistades på en annan egendom — telefonisk underrättelse att den nys »stataren» låg sjuk. »Hämta doktorn till honom» lydde husbondens bestämda svar, och doktorn kom samt företog en noggrann och grundlig undersökning, trots »sjuklingens» protester, alldenstund ej något spår af sjukdom kande upptäckas. Läkarens förklaring på sjukdomen löd: Mannen är bara — lat; men jag skall dock g:fva honom en dosis »tjenlig» medicin, hvarpå han aflägsnade sig. Snart erhöll »patienten», som naturligtvis icke visste läkarens utslag i saken, utan fullt och fast trodde att han öfverlistat läkaren, enär denne skickade honom »medikamenter», en hel flaska »medicin» med beskrifning om användandet. Nu blef det för vår hjelte en tvungen nödvändighet att förtära medicinen, för att ej väcka misstankar bland omgifningen, hvilken, härom underrättad, särskildt fått order att så efter att läkarens föreskrifter bokstafligen uppfylde; men se! verkan deraf förspordes snart, ty »medicinen» var ett starkt diarrégifvande medel. Omsider blef mannen dock »återstäld» från sin sjukdom och nu började han arbeta med mera lif och lust, troligen emedan han på något vis fått en aning om det spratt, hr doktorn till stor nytta spelat honom, och äfven derför att läkarens visit, tillika med »medicinen» måste af honom sjelf ersättas, hvilket han förut, d. v. s. före »sjukdomen» icke tagit i beräkning.
Södra Gotland 23 Sept.
»Hoburgskretsens» höstmöte hölls i Vamlingbo i går och var ganska talrikt besökt. Mötet hade denna gång en mera familjär karaktär och diskuterades lifligt åtskilliga frågor på skolans och kyrkans område, hvarefter ett med uppmärksamhet åhördt intressant föredrag hölls af skollärare Dahlqvist om mekanisk undervisning i skolan förr och nu. Skollärare Laurin omvaldes till ordförande, likaså skoll. Stenqvist till sekreterare. Ett par nya medlemmar inskrefvos i kretsen, hvarpå mötet afelöts på öfligt sätt, sedan ötverenskommits om nästa mötes hållande i Hamra.
Gotlands Allehanda
Måndagen den 25 September 1893
N:r 149