Södra Gotland, 28 Oktober.
Ur djurens lif. En hemmansägare här på söder hade sina hästar utsläpta på bete och hade för att göra mera beqvämt, om för djuren eller sig sjelf får vara osagat, öppnat led och grinder mellan sina ägor alltifråa ängen vid hemmet till åkrar och hagar der bortom. Under vältring på en upplöjd åker häromdagen råkade den ena hästen komma för nära dikeskanten med påföljd att han snart låg på rygg i diket oförmögen att sjelf kunna krafla sig upp. Den andra hästen, som åsett tilldragelsen och kamratens nödstälda belägenhet, men ej kuude hjelpa honom något, lemnar honom och skyndar i rask traf hem till gården. Här uppför han sig mycket oroligt, gnäggar ängsligt samt springer bort på vägen till bagen, men återkommer ännu oroligare. Slutligen börjar hästens ägare ana, att något särskildt hade inträffat, och följde med hästen. Denne sprang före bort åt åkern, men stannade för att se, om ägaren följde med. När de kommo till åkern, stannade hästen, gnäggade och såg öfver densamma för att upptäcka den nödstälde kamraten, som ännu låg på samma ställe, nu alldeles stilla, sedan han under sina förtviflade försök att komma upp alldelez utmattat sig, men dock ännu lefvande. Då ägaren fick se sitt nödstälda djur, skyndade han att förlossa honom, men förgätvee, hang krafter förslogo ej dertill, utan skyndade han hastigt hem för att erhålla hjelp till sitt djurs räddning. Med lämpliga medel och manskap lyckades man sintligen få upp detsamma. Djuret var då ganska hårdt åtgånget, så att då det omsider efter uppkomsten ur diket, skulle försöka stiga upp, raglade det likt en drucken. Genom lämplig behandling och stillhet kryade det dock så småningom till. Under hela arbetet med den nödstälde, stod den uppmärksamme budbäraren — hästen på kort afståad, tydligen fruktande sin kamrats öde; men efter dennes räddning gaf han med vilda gnäggningar sin glädje tillkänna.
Tilläggas kan ock, att de båda hästarne, hade i många år dragit tillsammans och voro så begifna på hvarandra, att om de tagas ifrån hvarandra på marken, de annars så fromma djuren, som gingo så stilla på bete, då hejdlöst störtade sig efter och räknade intet hinder för att komma tillsammans, hur hög gärdesgården än månde vara.
Sundre, 28 Okt.
Ordinarie kommunalstämma hölls härigår, hvarvid beslöts en uttaxering af 1 kr. 40 öre på allmän fyrk.
Hundskatt med 5 kr. för hvarje djur beslöts och bestämdes efter en längre diskussion att medlen skulle användas till en fond för anskaffande af en altardekoratin.
Gotlands Allehanda
Måndagen den 30 Oktober 1893
N:r 169