Femtioåtta år

fyller i dag t. f. schefen för Gotlands artillerikår Frans Tomas Schartau.
I dag har han ock inlemnat sin ansgökan om afsked och afgår sålunda inom kort från det befäl, som han innebaft sedan 1884 Det torde ej vara ur vägen att af denna anledning kasta en kort återblick på den utveckling vår artillerikår under den tid öfversteldjtnant Schartau stått i spetsen för densamma undergått.
År 1884 har kåren ännu namn af Gotlands nationalbevärings artillerikår. Men vid nationalbeväringens omorganisation år 1887 utbröts artilleriet ur dåvarande truppförbandet ur 27 och bildade en sjelfständig kår med det namn den nu innehar och med regementseschefs makt och myndighet för dess befälhafvare.
Sedan dess har kåren gått ständigt framåt i många riktningar. Dervid kan i hufvudsak nämnas: Nytt, rymligt och till alla delar tidsenligt kasernetablissement — ett palats i jämförelse mei kårens förra inkvarteringslokal — har anskaffats, likaså ny fältartillerimateriel, likhet i beklädnad med det öfriga artillerivapnet och öfningarnas bedrifvande i likställighet med motsvarande vapenslag å fastlandet ba kommit till stånd. Tack vare det ypperliga skjutfältet Martebo myr som äfven tillkommit under denna tid, ha kårens skjutöfningar nått en betydligt — större fulländning, — hvarom vittnar det stora antal skyttemedaljer som hommit kåren till del, större än vid något annat artilleriregemente eller någon dylik kår. Hästexercisen, omfattande både den enskilda utbildningen och exsreis med anspända kanoner, bedrifves nu i långt högre grad än förnt, tack vare ökadt hästlegoanslag. Kårens fästningsartilleri har äfven satts i tillfälle att erhålla utbildning i sitt vapen genom årliga öfningar å Enholmen.
Kårens förhållanden äro sålunda betydligt olik 1894 mot hvad ds voro tio år förut. Glädjande är ock att kunna tillägga, att dess mora!iska halt nu också är väsentligen en annan än förr. Och detta sevare är utan tvifvel i mångt och mycket schefens förtjenst, om han än dervid haft en god hjelp i. det öfriga befälet och underbefälet. — Öfverstelöjtnant Schartan kan sålunda med lugn och tillfredsställelse lemna sin kår åt sin blifvande efterträdare och pu vid hans afgång må man uppriktigt säga honom ett »tack för god vakt!».

Gotlands Allehanda
Fredagen den 2 Februari 1894
N:r 17

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

This website is using cookies to improve the user-friendliness. You agree by using the website further.

Privacy policy