Vad kostar uppmuddringen av Fårösund?

Skarp kritik mot Vattenfallsstyrelsen.
Senaste numret av Svensk Leveranstidning ägnar en starkt kritisk uppmärksamhet åt vattenfallsstyrelsens muddringsarbeten i Fårösund, vilka arbeten dragit en väsentlig längre tid
styrelsen utlovat och efter all sannolikhet komma att medföra avsevärt högre anslag än vattenfallsstyrelsen beräknat och av statsmakterna erhållit.
Tidningen yttrar inledningsvis att vattenfallsstyrelsen vid ett flertal tillfällen i egenskap av entreprenör kastat sig in i konkurrensen om arbetstillfällen och därvid tillämpat metoder, som knappast skulle tolereras hos en enskild företagare och ej gärna heller kunna passa ett statens ämbetsverk. Därpå relaterar tidningen följande:
Den 6 juni 1930 fick vattenfallsstyrelsen regeringens uppdrag att verkställa en del försöksarbeten för uppmuddring av Fårösund och för ändamålet ställdes 65,000 kr. till förfogande. Arbetet skulle omfatta uogmuddring av 5,500 kbm. Dessa försöksmuddringar påginge under tre sommarmånader närada år och resulterade i borskaffandet av endast c:a 3.000 kbm., vartill kom, att ej hela djupet uttogs å denna provsträcka.
Trots dessa allt annat än noggranna och sakligt utförda undersökningar erbjöd sig vattenfallsstyrelsen att uppmuddra hela rännan vid Fårösund till 49 m. bottenbredd söder om sekt. 400 och 45 m. norr om samma sekt. och 5 1/2 m. djup ????? pris av 425.000 kr. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, som fick tillfälle yttra sig över den uppgjorda kalkylen, utdömde densamma helt, då nämda ämbetsverk självt efter en omsorgsfullt utförd kalkyl kostnadsberäknat arbetet till 784.000 kr.
Vattenfallsstyrelsens optimism i kostnads- och andra frågor delades emellertid av regering och riksdag, och den 24 april 1931 beviljades kr. 425.000 till muddringsanbetenns utförande. Vattenfallsstyrelsen erhöll uppdraget, och arbetet skulle utföras på en arbetstid av 12 arbetsveckor enligt vattenfallsstyrelsens kalkyl och utan flyttning av arbetsmaterielen från arbetsplatsen.
Arbetet påbörjades i mitten av maj 1931 och — pågår ännu i denna dag som är. Hittills har arbetstiden sålunda varat c:a nio månader, vartill komma de tre försöksmånaderna. Och likväl har endast en fjärdedel av arbetet utförts. Hur många de ursprungligen bestämda 12 arbetsveckorna skola bliva är på arbetets nuvarande stadium amödligt att förutspå.
Att ge sig in på några beräkningar, hur mycket detta muddringsarbete kommer att gå löst nå är likaledes omöjligt — men man kan ju tänka sig kostnaderna när kalkylen 425,000 är baserad på 12 veckor och arbetet nu pågått 9 månader — då frågan närmast gäller, huruvida vattenfallsstyrelsen över huvud taget skall kunna gå i land med arbetet för den av dem med stor tillförsikt beräknade kostnaden. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, som i samband med sin kalkylering riktat en förfrågan till en av Skandinaviens ledande firmor ifråga om muddringsarbeten, Saaby & Lerche i Köpenhamn, har från nämda håll fått stöd för sina kalkyler, att arbetet — utfört av sakkunnigt företagare — icke torde kunna utföras under den av ämbetsverket självt angivna summan av 780,000 kr.
Det är kanske för mycket att enbart lasta ansvaret på vattenfallsstyrelsen. När statsmakterna bevilja anslag på så lösa kalkyler sam de av vattenfallsstyrelsen framlagda, då är det icke heller för mycket begärt, att statsmakterna även kontrollera hur arbetet utföres. Det skulle kanske icke skada, om man så här i elfte timmen toge sig för att bläddra i papperen till denna egendomliga historia. Ett dylikt bläddrande skulle måhända ge till resultat, att det äntligen — sent omsider — i god tid sättes stopp för vattenfallsstyrelsens rätt att uppträda som entreprenör eller utförare av vidare muddringsarbeten.
Vi ha faktiskt så många praktiskt dugliga och kunniga enskilda företagare här i landet att det är överflödigt, att staten uppmuntrar ett ämbetsverk sådant som vattenfallsstyrelsen att inlåta sig på några som helst spekulationer för att hålla sin muddnngsmateriel vid makt, ägnade att äventyra icke blott det allmännas medel utan även det allmännas förtroende till staten och dess verk.

Så långt Svensk Leveranstidnings som synes ganska uppseendeväckande relatign och kritik. Att vattenfallsstyrelsen har något att invända, kan man taga för givet. Kapten Lawski, som är ledare av arbetena ifråga, stod idag icke att träffa, och cheien för byggnadsbyrån, överingenjör Ekwall, ville icke nu ingå i något svaromål, men betecknade kort och gott den framkomna kritiken som synnerligen ovederhäftig.

Gotlands Allehanda
Torsdagen den 25 februari 1932
N:r 46

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *