Gotländska Gårdar.

Smide i Ekeby socken.

I Johannes Linnmans ypperliga Gotlandsbok, utkommen år 1924, har museiintendent Th. Erlandsson berättat en märklig skildring från sin egen hemtrakt, en skildring om tvenne Gotlandsbönders underliga pilgrimsfärd till Jerusalem som skulle ha inträffat någon gång långt tillbaka i tiden. Det var en resa som trots den tidens ytterst primitiva kommunikationsmedel likväl skulle ha lyckats för de båda resenärerna, vilka efter att ha besökt \”Den heliga staden\” omsider skulle ha återvänt till sin hemtrakt, ehuru nu som bittra ovänner, , vilken omständighet skulle ha föranlett den ene av dem att avvika från hemmet, \”dit han aldrig mera återvände\”.
De båda pilgrimernas hemtrakt hade enligt sägnen varit Ekeby socken. Den ene av de båda bönderna vars namn var \”Österbyen\” hade varit bosatt på Österby gård. Den andre (\”Smidar\”) hade däremot haft sin gård vid Smide. Vi har tidigare i denna spalt berättat något om den gård där den fromme och äventyrslystne \”Österbyen\” på sin tid residerade. Denna gång skall vi berätta något om Smide.
Om man från vägskälet vid Ekeby kyrka viker in på den kanske ej så livligt trafikerade bygdevägen, som leder nordost ut genom det av barrskog, lövskog och åkrar omväxlande landskapet förbi Godringsgårdarna, – och innanför Källungegränsen gårdarna Kullingbos, Kullsarve och Skäggstäde – passerar man innan nian nått fram till själva gränslinjen mellan Ekeby och Källunge socknar, en ganska storbyggd och ensligt liggande gård, som befinner sig strax på västra sidan av landsvägen. Gården är Smide i Ekeby och trakten där den är belägen tillhör säkerligen en bland de bördigaste inom hela mellersta Gotland.

100 tnld åkerjord och vidlyftiga skogsmarker.
Det var en vacker och solig höstdag, som vi förbi Endre underbart vackra ängar, över den fordom så beryktade och skräckinjagande Endrebacke, och slutligen förbi Ekeby kyrka, nådde fram till Smide gård och vi hade under vägen dit ut lagt märke till, att det arbetades intensivt lite varstans ute på fälten med bl. a. potatisplockning, betupptagning eller höstplöjning.
Borta vid Ekeby kyrka pågick arbetet med rätandet av vägen bort åt Dalhemhållet, runt omkring på fälten pågingo även här de ordinarie jordbrukssysslorna och vid Smide hade man just påbörjat bärgandet av årets rotfruktsskörd.
Den något till åren komne, men alltjämt pigge och duktige ägaren, Brynolf Smedberg – som inom parentes sagt är ogift och alltså ensam förestår den stora egendomens skötsel – är emellertid hemma och lämnar välvilligt några uppgifter angående gårdens byggnader, skötsel och ägoförhållanden sådana de te sig i, våra dagar.
Det nämndes i inledningen- att Smide utgjort en av de största gårdarna i Ekeby socken och enligt vad vi tro oss veta torde detta nog säkerligen ännu vara fallet. Gårdens ägare, som följt oss ett slag över de stora präktiga åkerfälten, berättar också att hela åkerarea vid Smide nu utgöres av cirka 100 tunnland, därav omkring 84 tunnland fastmarksjord beläget alldeles intill gården, ungefär hälften på vardera sidan av landsvägen. Jordmånen i dessa åkerskiften var enligt ägarens uppgifter av god beskaffenhet. Och alltsammans var dessutom täckdikat.
Förutom denna fastmarksåker hörde dessutom till Smide ett myrskifte på 16 tnld beläget intill åkrarna och odlat för något tiotal år sedan. Ängsmarken, som likaledes sammanhänger med den så idealiskt belägna åkerjorden, utgjordes däremot numera endast av sex tunnland som användes till beten.
Skogsmarken, vars areal uppgår till 200 tunnland, låg även denna intill åkrarna och gick med sin ena gräns ända upp mot gården. Att i densamma åtminstone \”förr i världen\” funnits tillgång till präktiga \”masttallar\” och annan timmerskog av bästa kvalité, var signaturen förut bekant, och att skogstillgången därstädes ännu var god och väl räckte till både för husbehov och avsalu måste ägaren till sist erkänna. Att duvhöken ännu långt fram i senare tider häckat \”någonstans\” ute i de djupa Smideskogarna, var en annan sak som signaturen hade reda på. Hur därmed förhöll sig i våra dagar kunde, eller ville kanske inte, ägaren upplysa om. En tystlåtenhet som i så fall endast länder ägaren till all heder.

Präktiga åbyggnader vid Smide.
Att Smide är en storbyggd gård har i denna artikel tidigare påpekats. Manbyggnaden, som med sitt byggnadsår 1860 är ett typiskt 1800-talshus, reser sig vackert mellan sina båda stilenliga flyglar och ingenting i har under företagna- restaureringsarbeten blivit förändrat eller förvanskat varken när det gäller dess exteriör eller interiör. Byggnadsmaterialet i manbyggnaden utgöres, liksom när det gäller flyglarna, av kalksten och samtliga boningshus ha fått behålla sina tegeltak. Flyglarnas byggnadsår torde enellertid ligga något decennium längre tillbaka i tiden än manbyggnadens. Den ena daterades av ägaren själv i till år 1850, under det att den andra skulle ha blivit uppförd något år senare.
Den nuvarande ladugårdsbvggnaden, som har en bredd av 24 alnar, blev däremot uppförd år 1922, efter det den förutvarande blivit avbränd vid eldsvåda året förut, en eldsvåda, som inträffade under tröskningsarbete.
I den nya ladugården med dess präktiga utrymmen hyses för närvarande en ladugårdsbesättning av 22 nötkreatur, fyra hästar samt en vacker svinbesättning. anläggning finns i ladugarden, vidare har man på gården tillgång till eget tröskverk, höblåsare samt traktor, som funnits där sedan 1916. Gården i släktens ägo under tre generationer.
Huruvida den nuvarande ägaren vid Smide har något avlägset släktskap med den \”Snidar\”, som omtalas i sägnen, har vi inte lyckats utröna. Omöjligt är ju inte att detta kan vara fallet då \”Smedbergarna\” i varje fall synes ha varit en släkt, som under många generationer huvudsakligen levt och verkat inom Ekeby socken.
Att Smide i varje fall under minst tre generationer tillbaka gått i arv från far till son har emellertid blivit bekräftat. Den nuvarande ägaren Brynolf Smedberg, som sedan år 1916 innehaft gården, övertog den nämligen efter sin fader 0. P. Smedberg. Denne hade i sin tur övertagit den på 1860-talet efter farfadern till den nuvarande ägaren. Troligen hade denne, vars namn uppgives varit Ole Olsson, tagit sig namnet Smedberg efter gården.
Denne Ole Olsson hade varit barnfödd vid Stenstugårds i Ekeby och dog vid Smide i början på 1880-talet.
A-d.

Gotlands Allehanda
Torsdagen den 24 oktober 1940
N:r 247