Stoftet efter förre konsuln Hjalmar Klint fördes i går till den eviga vilan under stor tillslutning från den bortgångnes vänners sida. Processionen utgick från Mariahemmet till domkyrkan, och vid ankomsten inbars kistan under sorgemusik från orgeln och placerades på katafalken framme i det med en myckenhet kransar och blommor samt levande ljus vackert smyckade koret. Akten inleddes med psalmen 377: 1-5, varefter domkyrkokomminister Nils Öberg framträdde till båren och i varmhjärtade ordalag talade över orden i Job 19: 25 \”Jag vet att min förlossare lever\”, varjämte tal. erinrade om att Hjalmar Klint varit en verksam man i vårt samhälle och nedlagt ett gott arbete på de förtroendeposter han haft på sin lott. För vad han sålunda uträttat uttalade nu pastor Öberg ett varmt tack. Så vigde officianten den hädangångnes stoft till den eviga vilan.
Från ?????????????? av Händels sköna Largo, som spelades på cello av läroverksadjunkten Martin Klint, ackompanjerad på orgeln av musikdirektör Ludvig Siedberg. De församlade stämde därefter upp psalmen 355: 1-3, varpå den stämningsfulla akten var till ända. Under orgelns toner utbars kistan åter ur templet, och färden ställdes till Södra kyrkogården, där stoftet under vederbörlig honnör sänktes i den öppnade griften. En stor mängd kransar hade sänts till båren, och bl. a. märktes en krans med vita band och inskriften \”En sista hälsning\” från A. R. Visby kolimport, en krans med röda och vita band från Ångbåtsbolaget, en krans med vita och röda band från Köp-mansgillet i Visby och med inskriptionen \”Till forne styrelseledamoten med tack för intresserat arbete\”, vidare en krans med blåa och vita band från Frimurarelogen S:t Nicolaus i Visby, \”Med broderlig hälsning\”, samt en krans med blågula band från A. B. Gotlands järnhandel, \”En sista hälsning\”.
Pastor Öberg lyste till sist frid över Hjalmar Klints sista vilorum.
Gotlands Allehanda
Måndagen den 8 februari 1943
Nr: 31