Fru Julia Hultgren 75 år.

Jubilerande affärskvinna.
Lördagen den 31 juli fyller en av stadens – och Gotlands – äldsta affärskvinnor, fru Julia Hultgren, Visby, sjuttiofem år. Ännu ovanligt vital för sina år har hon dock dragit sig tillbaka från affärsrörelsen, som numera drives såsom familjebolag av sönerna Walle Burr, Åke och Axel Hultgren, de sistnämnda tvillingar. Men ”gammal är äldst” och sjuttiofemåringens rika erfarenhet och praktiska blick är givetvis alltjämt en utmärkt tillgång för firman, som under hennes framsynta ledning vuxit till den stora omfattning, den i dag har.
Fru Hultgren är född visbybo, och efter att ha ingått äktenskap med järnhandlare Ernst Andersson var hon en tid bosatt i Hemse, där maken jämte en kompanjon frev den järnhandel, som sedermera övertogs av O. Svahn. Makarna flyttade sedan till Östergötland och innehade där en järnhandel, först i Ödeshög och sedan i Vadstena. Vid makens död i början på seklet öppnade hon en syatelje i nämnda stad, men längtan till Visby blev henne snart för stark, och 1908 – efter 18 års bortavaro från fäderneön – återvände hon till Visby, där hon året därpå ingick äktenskap med skräddaremästare G. A. Hultgren, som då hade skrädderi och dessutom i mindre skala drev en konfektionsaffär i den fastighet vid Adelsg. 28, där firman Julia Hultgren fortfarande är inrymd. Inom parentes kan nämnas, att Hultgren jämte Sandelius torde ha varit de första här i staden, som började med konfektionskläder. För några år sedan skedde om- och tillbyggnad av affärslokalerna på Adelsgatan, och ifjol öppnades en filial vid Hästgatan 21, där man just i dagarna är i färd med att utvidga och modernisera lokalerna.
År 1917 övertog fru Hultgren beklädnadsaffären och startade även en manufakturaffär och damkonfektion, och när maken avled 1919 drev hon rörelsen i eget namn. Firman Julia Hultgren blev också snart känd och välkänd, ej minst tack vare att hon insåg betydelsen av annonsering. Vid en liten jubileumsintervju, vi haft med fru Hultgren, framkastar hon, att hennes första tanke när hon började med affären var att medelst annonsspalterna komma i kontakt med kunderna.
Annonsera! Det är bortkastade pengar, sade min man, men jag hade inte samma uppfattning, säger fru Hultgren leende. Jag ansåg rätta sättet vara, att tala om vad för slags varor jag hade och vilka priser de betingade, och det vill jag understryka, att jag inte ångrat. Omsättningen steg år från år från att till en början ha varit synnerligen blygsam, och ju mera varor jag fick desto mera kunde jag annonsera.
Fru Hultgren tillskriver alltså annonseringen den framgång firman haft ?
Utan tvekan, och jag har hållit styvt på den principen, att därvid ange priserna, så att kunderna skulle veta vad de hade att rätta sig efter, när de besökte min affär. Och så följde jag givetvis med vad som var modernt och tidsenligast men ville på samma gång tillämpa billiga priser.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 28 juli 1943
N:r 170