flott regi, sol och festivitas.
Det är längesen en så stor samling människor frivilligt trampat omkring på I 18:s övningsområde som i går då Gotlandsinfanteristernas kamratförening höll årsmöte samtidigt med firandet av Regementets dag. Regementschefen överste Folke Haquinius var självskriven värd och kan i dag se tillbaka på ett synnerligen välregisserat arrangemang under en av sommarens soligaste och vackraste söndagar.
Redan tidigt på morgonen var kamratföreningens medlemmar i farten och tävlade på regementets skjutbanor, men först kl. 10 började det egentliga programmet med kamratföreningens årsmöte i Donnerska hagen under ordförandeskap av överste Haquinius. I sitt hälsningsanförande vände han sig särskilt till de representanter från Stockholms-, Göteborgs- och Ölandskretsarna som infunnit sig\’och ledde sedan dagens förhandlingar, vars viktigaste fråga utgjordes av de svårigheter, som är förenade med tidningen Gotlandsinfanteristens utgivning. På förslag av major Hans Edgardh, Stockholmskretsen, fick styrelsen årsmötets uppdrag att vidtaga erforderliga dispositioner. Unckr årsmötet överlämnade den gamle veteranen Knut Andersson ånyo en prisgåva från Svenska Metallverken till kamratföreningen. I styrelsen invaldes annonschef en Erik Gadd.
Korum och förbimarsch
Efter årsmötet vidtog den mera publika delen av programmet, och ute vid Oscarsstenen stod hela regementet uppställt för fältgudstjänst. Dessförinnan hade kamratföreningen och regementet lämnats av till regementschefen, varefter denne i ett anförande hälsade inbjudna gäster och övriga deltagare med landshövdnigeparet Hovgard i spetsen varmt välkomna. Regementspastor Erik Beijer förrättade sedan korum och höll en kort anslående predikan. Med två musikkårer i spetsen och pampig fanvakt formerades sedan kamratföreningen och regementet till förbimarsch, och man kan gott påstå att när det gäller taktfast marsch har de inneliggande gossarna ett och annat att lära av de grånade veteraner som i går sträckte upp sig i kamratföreningens led. Under förbimarschen hade översten två gamla I 27-are vid sin sida, en 80 och en 81 år gammal.
Välbesökt lunch
Över 200 personer bänkade sig så i gymnastiksalen som dekorerats med blommor och grönt. Husmor o. hennes hjälpredor presenterade en utmärkt lunch, musikkåren konserterade, och det var hela tiden hög och glad stämning vid alla bord. Vid honnörsbordet såg man särskilt inbjudna representanter för olika myndigheter m. m. med landshövdingen i spetsen. Flera tal hölls, men först efter ett leve för konungen och Kungssången. Bland talarna märktes förstås främst överste Haquinius, som tackade alla dem som hängivet och oförtrutet arbetar för kamratföreningen och uttalade sin särskilda beundran för de gamla kamrater, som börjat sin militärtjänstgöring för 50 år sedan och längre tillbaka och nu var med. Major Hans Edgardh talade som vanligt både lyriskt och klämmigt på de gamla gotlandsinfanteristernas vägnar, och ett par göteborgare, Oscar Andersson och A. Christensson, överlämnacie till regementschefen från resp. Göte borgskretsen och »Gotland 1912» i Göteborg ett par vackra kristallpjäser till hederspriser. De två som lyckats bäst i dagens skjutning, John Örve och Peder Nordahl, resp. ag och ksp, fick mottaga vackra priser med ty åtföljande applåder.
Till sist uttryckte landshövdingen de närvarandes tack till regementet och framhöll att fred, samarbete och samförstånd är nödvändiga förutsättningar för framåtskridande. Han lyckönskade också regementet och kamratföreningen till fortsatta framgångar i deras betydelsefulla uppgifter.
Stridsskjutning och idrott
Slag i slag fortsatte programmet på eftermiddagen och höjdpunkten var den stridsskjutning som följde efter lunch. På »krigsskådeplatsen» på norra hällarna fick alla gamla infanterister och övriga civila en både syn- och hörbar lektion av övningsledaren kapten Stig Runeborg i det moderna kriget oph kanske en liten aning om vad man får för skattepengarna till försvaret. Några omdömen om skjutningen skall inte fällas här, men kan ju bara konstatera vilken oerhörd insats av artilleri och andra understödsvapen det numera krävs för att en enda skyttepluton skall nå sitt anfallsmål.
En hel serie militära idrotter fick åskådarna därefter titta på — det var stjärnstafett, stridsgymnastik o. hinderlöpning, och allt genomfördes med perfekt militär organisation. Höjdpunkten på tävlingarna blev dragkampen mellan 1:a och 2:a bataljonen som förresten var jämnstarka.
Under resten av eftermiddagen och kvällen blev det tillfälle för allmänheten att titta på regementsmuseet, biblioteket, soldathemmet och de värnpliktigas förläggningar, och till slut tråddes dansen på regementets dansbana. En alltigenom trevlig odh festlig dag var slut, och det är bara att tillägga att det vore önskvärt om fler av de värnpliktigas anhöriga vid kommande tillfällen av detta slag hade möjlighet att närvara.
Deltagarna i årets kamratmöte var överförtjusta över arrangemangen under de två dagarna — man började redan på lördagen — och när det blir »stordurr» om två år — Oscarsstenen kom som bekant till 1854 — kan man säkerligen räkna med ännu större anslutning från fastlandet än den här gången. Till dess tycker man ju nog också, att gotlänningarna själva skulle sluta upp mera allmänt i kamratföreningen.
Gotlänningen
Måndagen 25 augusti 1952
Nr 195