Två gotlänningar fick pris vid pomologernas kongress.

Pomologernas kongress på Stadshotellet i Visby fortsatte i dag på fm. med prisutdelning i SPF:s lagringstävling 1951-52. Det var sammanlagt tretton pris, som ordf., byrådirektör Nils Sonesson, delade ut, och av dem gick glädjande nog två till Gotland, nämligen förstapriset för Cox Orange som tillföll lantbr. och fruktodlaren Gustaf Glifberg, Lera i Endre, och tredjepriset i samma grupp Som hemfördes av »Stenkyrkemästaren» Sigfrid Johansson, Fröjel.

I samband med prisutdelningen redogjorde professor Fredrik Nilsson, Alnarp, för lagringstävlingarna, som nu hållits i åtta år och vars uppgift varit att få fram den mest hållbara frukten. Tyvärr har dock inte intresset för tävlingarna varit så stort som man hoppats på, och fr.o.m. denna säsong kommer också en omläggning av verksamheten att ske. I den fruktlagringsnämnd som bildats för ändamålet ingår representanter för bl.a. SPF, SYR, Statens trädgårdsförsök och Svenska institutet för konserveringsforskning. Hälsingborgs Frys har gratis ställt lagringsutrymmen till förfogande, och i höst räknar man med att lägga in 200 partier frukt.
Verksamheten kommer att bedrivas efter två olika linjer. Det blir dels en jämförande lagringsundersökning, varvid nämnden under fem år kommer att plocka ut frukt från odlare i olika delar landet, dels en fri lagringsundersökning till vilken vem som helst, som vill ha sin frukt bedömd, får sända in partier.

En presentation av Gotland.
Kamrer Arne Lindström höll sedan föredrag om »Dagens och gårdagens Gotland — strövtåg i bygd och natur».
Talaren utgick från en novell av engelsmannen Lawrence om en man som älskade öar och framhöll hur en ö med sin avgränsning alltid måste ha sin särart. Efter en snabbvandring genom Gotlands historia gick talaren in på de stora komponenten i den bild vi möter i landskapet, kyrkor och gårdar, ängar och myrar och skildrade också Gotlandsstranden. Men Gotland är inte bara forntid, ön har också en verksam nutid, påminde tal. och gav en del upplysningar om gotländskt näringsliv och produktion. Föredraget innehöll också en liten analys av gotlänningen själv o. var, som föredragshållaren själv sade, avsett som text till de bilder; som skulle möta under kongressdagarnas exkursioner.
Under förmiddagen företog deltagarna en rundtur med buss i Visby och i e. m. fortsätter man med överläggningar. Agronom Aug. M. Fjäderhane, Alnarp, inleder en diskussion om »Vad kostar det att producera 1 kg frukt?», medan ingenjör K. R. Flinck, Findus, Bjuv, står som inledare för en överläggning om »Vad kan industrien betala för frukt?».

Kongressen avslutas i morgon med en utfärd till södra Gotland och besök på disponent Axel Petterssons fruktodling vid Käbbe i Eksta.

Besök vid Lera i Endre.
Gårdagens utfärd till mellersta Gotland gynnades av ganska vackert väder, även om solen för det mesta föredrog att hålla sig bakom molnen. Vid Lera i Endre hälsade lantbrukaren Gustaf Glifberg, som bekant ägare till en av öns förnämsta fruktodlingar, de gästande pomologerna välkomna. Han berättade att när han kom till Lera 1927 fanns endast ett 50-tal träd, planterade 1905. År 1930 planterade hr Glifberg 250 träd, varav 30 päronträd och resten äppelträd av sorten Philippa. Denna förefaller dock att inte vara, så vidare odlingsbar på Gotland; äpplena sitter alldeles för löst — en olägenhet som man dock i någon mån kan avhjälpa genom besprutning av träden med hormonpreparat.
På .gården finns ju som bekant stamträdet till det berömda Glifbergs-päronet eller »Lajre-päronet», och det är därför inte att undra på att den duktige och intresserade ägaren till detta helt gått in för päronodling. Av de ungefär 1.000 fruktträd som finns på Lera är nämligen hälften päronträd.
Professor Fredrik Nilsson, Alnarp, framhöll i ett anförande att Gotlands speciella förhållanden gör behovet av en försöksgård stort. Hushållningssällskapet har också i många år arbetat på att få till stånd en sådan. Då det blev bestämt att gården skulle förläggas till Stenstugu sökte vi i väntan på att verksamheten skulle komma igång vid denna en intresserad fruktodlare, hos vilken vi kunde lägga odlingsförsök. En sådan fann vi i hr Glifberg, och vi tog först upp sortproblemen, då det visade sig att man på Gotland hade liten kännedom om grundstammarna.
På hösten 1944 planterades nio olika grundstammar med tre olika äpplesorter: Stenkyrka, Cox\’ Orange och Ingrid Marie. Som en intressant omständighet nämnde professor Nilsson att hr Glifberg i förra årets lagringstävling blev förstapristagare med äpplen (Cox\’ Orange) från detta försök.
Sedan professor Nilsson berättat att 1948 planterades 12 olika päron-sorter, alla på kvittengrundstam, vandrade hela det sakkunniga sällskapet in i den välskötta fruktodlingen. Först tittade man på Lajrepäronets stamträd och sedan demonstrerade professor Nilsson de vackra och lovande odlingsförsöken.
Färden gick sedan vidare till Dalhem, där kyrkoherde Ingemar Björck på ett utmärkt sätt visade kyrkan och vad den har att bjuda på av sevärdheter.

Kaffe på Möllebos.
Nästa uppehåll gjordes hos lantbrukaren E. V. Norman, Möllebos i Halla, som också är ägare till en vacker och välskött fruktodling, omfattande ett par tusen träd. I sitt hälsningstal framhöll han att en av anledningarna till att han 1948 började plantera fruktträd var, att han i egenskap av ordförande i Gotlands Trädgårdsprodukter på egen hand ville sätta sig in i odlarnas speciella problem.
Sedan man tittat på den 5 hektar stora fruktodlingen, vilken kommit mycket bra igång och säkert kommer att ge lön för mödan, bjöd familjen Norman generöst samtliga deltagare på gott kaffe i sitt rymliga och trevna hem. Gästernas tack för den mycket uppskattade välfägnaden frambars av byrådirektör Nils Sonesson, som även passade på tillfället att tacka hr Norman för det arbete denne nedlagt i egenskap av ordförande i den kommitté som förberett fruktodlardagarna på. Gotland. Och så hurrade man fyrfaldigt för värdfolket.
På återfärden till Visby besågs klosterruinen i Roma under ledning av kamrer Arne Lindström. Vidare gjorde man en sväng förbi Lövsta lantmannaskola.

Middag på Snäck.
På kvällen samlades deltagarna i kongressen till gemensam middag på Snäckgärdsbaden. Med utgång från en kinesisk tes om lyckan i att vara ägare till en trädgård hälsade byrådirektör Sonesson välkommen. Han vände sig därvid särskilt till landshövding och fru Hovgard, de utländska gästerna och representanterna för hushållningssällskapet cch pressen. Vidare tackade han kommittén för fruktodlardagarna, föredragshållarna samt t. f. sekr. Ullström och fröken Larsson i SPF. Tal, slutade med att utbringa en välkomstskål.
Byråchef Lund i norska lantbruksstyrelsen tackade å de sex norska deltagarns vägnar för mottagandet och hyllade SPF för dess insats. Hovrättsassessor Einar Rotkirch uttalade sitt varma tack för att också deltagare från Finland fått komma med till Gotland.
Landshövding Hovgard berörde i ett anförande några drag ur Gotlands rika historia och talade även om dess i många fall säregna växtliv. Vidare tackade han SPF för det storartade arbete denna nedlagt för att utbreda intresset för fruktodling och framhöll att tacksamheten skulle vara ännu större om föreningen lika verksamt kunde bidra till fruktens avsättning. Till sist frambar landshövdingen gästernas tack för välfägnaden.

Gotlänningen
Fredagen 29 augusti 1952
Nr 199