En högklassig engelsk film, fylld av dramatik, nervkittlande spänning och en och annan nypa sober engelsk humor, är vad »Kvinna i mörker» (Women without name) är, men så är det ju också en John Stafford-produkt, och då vet den kräsne åskådaren, att, det är ett fint engelskt märke.
Temat är inte helt obekant; kvinnan rymmer i från sin make och sitt hem, blir vid en bombraid chockskadad och drabbas av amnesi, och vad man sedan får följa är hennes kamp med att minnas det förflutna, som ofta ter sig grymt och fruktansvärt. Här är värt att påpeka, att engelsk film firar triumfer, helvetesdrömmarna är så skickligt och ruggigt gjorda, att det »ränner myror» i åskådarens nacke.
Kvinnans (Phyllis Calvert) kamp med att minnas vid sidan om det förskräckliga förhållandet som råder mellan henne och hennes man, spelas upp till en dramatisk, men på samma gång lycklig lösning.
Edward Enderdown gör den manlige huvudrollspersonen,, som trots sin kalla och hårda yta, är en man med förstånd och hjärta.
En hård film – knappast något för svaga nerver – som också tack vare ett ovanligt gott foto och en kuslig, rättstämd och »plågsam» musik blir en verkig toppfilm.
En småtrevlig o. upplysande svensk kortfim om linet och dess beredning förr och nu, inleder.
Sonny.
Gotlänningen
Torsdagen 4 september 1952
Nr 204