Fjärde DM-resan för orienterare.

194 \”luffare\” till Nynäshamn.

\"\"
»Ständige tvåan» Hasse Lawergren ses här klappas om efter
sin stronga insats vid fjolårets dramatiska DM utanför Oxelösund.

Söndagen den 14 sept. är en stor dag inom gotländskt skogsluffar liv. Då samlas återigen våra orienterare på främmande mark för att göra upp om de åtråvärda titlarna distriktsmästare. Det är i år fjärde året man förlägger DM till fastlandet och som bekant är Nynäshamnstrakterna platsen detta år. Utan tvekan var förslaget om att DM skulle förläggas till fastlandet än pigg ide, dels därför att chanserna blir lika för alla, dels därför att orienterarna tar resan som höjdpunkten under året.
Man vill på sina håll ha sagt att Nynäshamn i år inte var något lyckat val, och man vill gärna på ett sätt hålla med därom. Nynäshamn är ju egentligen ingen nyhet för gotlänningar. En stad som så gott som varje gotlänning besökt. Staden i övrigt har heller inte så mycket att bjuda på ur turistsynpunkt, men detta är ju inte hela världen.
På lördagseftermiddagen kl. 14 lägger båten ut med sin unika last från Visbykajen. Kl. 14, en enligt många sen tidpunkt. Man är ju inte framme förrän sent på kvällen, vill man ha sagt. Men säkert har allt sina förklaringar.
Rent idrottsligt sett slog fjolårets tävlingar i Oxelösund alla rekord. Ett mera högdramatiskt dag-DM eller orienteringstävling över huvud taget har väl inte förekommit. Vi minns hur Torsten Blomer vred sig av nervositet vid målet. Hasse Lawergren hade högt startnummer och kunde hota om segern, så kom han ångande in mot målet. Vid snabbuträkning fann man att han måste ha vunnit, men nej, fem, sek. skilde Torsten och Hasse åt, och till den förstnämndes fördel. Ett dramatiskt DM var det – fjärdeman Einar Dahlin blev slagen av segraren med endast 55 sek.
I Västervik 1949 – den första resan – vann Torsten Blomer i seniorklassen, och kan alltså skryta med två DM-segrar på fastlandet. I år har han fördelaktigt startnummer, han tillhör storfavoriterna, och ,omöjligt är inte att han tar sin tredje seger.
På främmande marker har skogsuven Robert Ahrling alltid gjort sig gällande, och han har även visat sin suveränitet. I Västervik -49, i Oskarshamn -50, och i Oxelösund i fjol har han vunnit bland yngre oldboys, och man tvekar inte att hålla honom som skyhög favorit även i år.
I huvudklassen har Bro SK:s orienterare alltid hållit sig i toppen och de har samtliga tre åren tagit förskaplatserna. Förutom Blomers två segrar har Folke Nyberg tagit en – alltså den 1950.
De två segrarna Blomer och Nyberg är båda innehavare av Gotlänningens mästartröja, och på tal om tröjan är det enligt de nya bestämmelserna för den, den femte tävlingen i och med DM, som ingår i kampen. Vid en hastig titt på ställningen om priset, leder John-Erik Pettersson, VOK, stort och om inte »VOK-Pelle» springer rakt åt skogen på söndag, kan man förutspå att tröjan detta år blir hans.
Alla våra mera kända juniorer och skogshuldror blir med i årets DM. Ingvar Lindström och Dagny Karlsson från Etelhem resp. VOK är två pålitliga namn, och de får väl också stå som favoriter.
I år far orienterarna ensamma. De har inga idrottare, sångare och bridgespelare med sig. Då orienterarna är ett glatt släkte utan hämningar och som kan konsten att skapa trivsel omkring sig, kommer säkert orienterarna göra ett glatt minne även av denna resa. Då »luffare» från Nynäshamn gästat Gotland otaliga gånger och vet vad slags folk de har att göra med, kommer säkert även de att se till att deras gäster skall få krävande och rättvisa banor, att springa på, samt ett »eftersnack», som inte brukar gå i stelhetens tecken.
Till sist kan nämnas att 194 orienterare är anmälda till DM – något mindre än tidigare alltså. Största truppen kommer från AIK 34, Bro har 29, Roma och VOK 20 deltagare. I seniorklassen tävlar 81.
ELLDE.

Gotlänningen
Tisdagen 9 september 1952
Nr 208

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *