Ständig påspädning av yngre

krafter till hemvärnet behövs.
Mötet med rikshemvärnschefen i Lokrume bygdegård blev ett icke föraktligt uppbåd av hemvärnsmän, lottor och hemvärnssamariter från Lokrume och omkringliggande socknar. Ett 60-tal deltagare kunde räknas in.
I sitt anförande yttrade överste Brink bl.a.: Blir det krig i år eller nästa år? Ja, det är lika svårt att besvara den frågan som att säga: det blir inte krig i år och inte nästa år. Vi vet bara att risk är tidens kännemärke. Inga brösttoner behövs, då det gäller vår vilja att försvara svara vår frihet, bara ett enkelt: vi vill behålla vår frihet. Vi vill försvara oss. Men hur? Det betyder alltid offer i tid och pengar. Hemvärnet är en av premierna som vi har förmånen betala för vår frihet. Lottarörelsen, Röda korset och andra frivilliga rörelser har liksom tagit försvaret på entreprenad. Många svenskar har med andra ord utöver sitt offer för fosterlandet i form av värnplikt, skatt till försvaret etc. frivilligt åtagit sig att stärka vårt lands försvarskraft. Vad staten icke kan kosta på, bekostar den enskilde. Bredvid staten står också kommunen i den mån densamma genom anslag och andra åtgärder stöder de frivilliga organisationerna. Vad kostar hemvärnet? Jo bara 1/2 procent\’ av hela försvarsbudgeten och ändå har vi där en beredskap, som omspänner hela vårt land. Hemvärnsmannen finns överallt, i varje bygd, i varje by. Rekryteringen är en svår sak. Hemvärnet fyller nu 10 år. De sam kommit ur värnpliktsåldern och kunde inträda i det nybildade hemvärnet måste ständigt ersättas. Vi har hemvärnsveteraner på 70-75, ja 80 år, men det är undantag. En ständig påspädning av yngre krafter måste ske. Till civilförsvarstjänst är man under alla förhållande förpliktigad, men hemvärnet kan man egenhändigt välja eller om så är Röda korset, lottarörelsen. Man klagar ibland på utrustningen, att det är »avlagda kläder man får». Ja det är klart att de yngsta i fältarmén måste få de sist utkomna vapnen och att de äldre i hemvärnet får de tidigare, med vilka de förmodas vara mer förtrogna och efter hand erhåller de vad nyrustningen ger av nya typer och försvarsmedel.
Efter hemvärnschefens tal blev ordet fritt. Kapten Hugo Struve redogjorde för Röda korsets samarbete med hemvärnet då det gällde hemvärnssaniariter och fru Anna Greta Coldemo talade om svårigheten vid rekryteringen och uppmanade varje hemvärnsman att intressera sin hustru eller fästmö att bli lotta. De olika hemvärnsområdescheferna rapporterade om sina förhållanden vad rekrytering, åldersfördelning, hemvärnsgårdar o. dyl. och det blev många värdefulla meningsutbyten och hemvärnschefen fick tillfälle att besvara en del frågor. Allra sist tackade hr Forslund hemvärnschefen för besöket i orten och försäkrade att ett samfällt intresse fanns för att göra allt för att främja arbetet för de frivilliga försvarsorganisationerna.
Hemvärnschefen åtföljdes av sin stabchef och hemvärnsofficeren på Gotland överstelöjtnant Löwenborg, vilka även hade tillfälle att upplysningsvis eller frågande berika konferensen.

Gotlänningen
Tisdagen 16 september 1952
Nr 214

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *