Kamratkänslan i högsätet hos Gotländsinfanterister i Stockholm.

— Från Gotlänningens utsände medarbetare —

\"\"
Forna regementschefer kommer gärna till Stockholmskretsens möten. Ovan
en bild från senaste jubileet: fr. v. överste Levin, generalmajor Berggren, general
Thörnell, generalmajor Törngren, överste Thuresson och generalmajor Janse.

Med flygande fanor och klingande spel inledde på tisdagskvällen Stockholmskretsen av Gotlandsinfanteristernas kamratförening sin hyllningsfest i Sportpalatset i Stockholm för de jubelveteraner som för mer än 40 år sedan fullgjorde sin första värnplikt på Gotland. I festen deltog ca 125 personer och man såg där Gotlandsinfanterister i skilda åldrar från 02-orna fram till 40-talets värnpliktiga. De äldre årgångarna dominerade kraftigt.
Bland gästerna märktes landshövding Hovgard, general Ivar Backlund, chefen för I 18 och ordföranden i kamratföreningen överste Folke Haquinius, tidigare regementschefer vid I 18, överste R. Geijer, generalerna Thörnell, Pehr Janse och Gunnar Berggren, överstarna . Thureasson och Linde, samt förre LO-ordföranden och ordföranden i arbetsutskottet för Folk och Försvar August Lindberg. Vidare såg man en hel rad f. d. officerare vid I 18, majorerna C. G. Nordahl, B. Fahlström, Oscar Nettrén, E. A. Rosander, kapteuerna Ouchterlony, Nilsson-Wiesel, Bergenström, Tiberg och Högström. Utom dg tidigare nämnda hade från Gotland infunnit sig konsul C. G. Björkander och två representanter för Gotlandspressen.
Kraftigaste välkomsthyllningen fick de 14 02-orna när de företrädda av den fryntlige klubbmästaren i Kamratföreningen optiker Otto Ahlström och en svensk fana och föreningens standar trädde in i salen. De hälsades i hjärtliga ordalag av ordföranden i Stockholmskretsen major Hans L. Edgardh, som också hyllade de sex 12-orna och sju av de sexton volontärer som den 1 nov. 1932 fick anställning vid I 18 och till chef hade major O. Nettrén, som nu på nytt var med i deras krets.

\"\"
Major Hans Edgardh,
Stockholmskretsens ordf.

Sedan följde den högtidliga utdelningen av veterannålen, som tilldelas dem som varit med i minst 40 år. De som nu fick nålen var:
Major Einar Råberg, ombudsman Nils 0. Olsson, optiker Otto Ahlström, hr A. G. Andersson, fabrikör Einar Egelin, ombudsman Carl Hörngren, fanjunkare Karl Kraft, direktör Thure Söderström, grosshandlare Gustaf Uhlen, kemigraf Bruno Andersson, speditör Knut Andersson, kriminalöverkonstapel Axel Björk, handelsbokhållare Ernst Bolin, stationsförman Josef Carlsson, direktör Oscar Carlström, målarmästare Nils Christerson, kamrer Julius Dahlquist, grosshandlare K. W. Engström, major Bernhard Fahlström, syssloman Anton Holm, tjänsteman Claes Hållstedt, målarmästare Carl Jacobsson, förste aktuarie Eric Jadobsson, köpman Gunnar Jacobsson, plåtslagarmästare Wiktor Jonasson, tjänsteman Nils Kelén, kassör Iwan Lindeberg, kapten Dan Linder, fastighetsförvaltare Ryno Lindkvist, kontrollör Reinhold Lindström, tjänsteman Nils Malmqvist, major C. G. Nordahl, faktor Gustaf Nyberg, tjänsteman Edvin Olsen, kapten Einar Ouchterlony, ingenjör Gust. E. Oxel-gren, agent Sverre Ranft, direktör Gösta Rittner, kriminalöverkonstapel Josef Reimar, major E. A. Rosan-der, kapten Gusten Söderberg, inspektör Algot Söderman, direktör Sven Wisborg.

\"\"
Major C. G. Nordahl får veterannålen
av general Backlund.

Överste Haquinius talade i ett välformat anförande varmt om kamratkänslan och betygade det stora värde som militärerna i aktiv tjänst sätter på kamratföreningarnas verksamhet och hyllade särskilt major Edgardh för hans arbete. Sedan delade general Backlund och överste Haquinius ut I 18:s plaketter till speditör Knut Andersson, kriminal-överkonstapel Axel Björk, major Bernhard Fahlström, syssloman Anton Holm, plåtslagarmästare Wiktor Jonasson, tjänsteman Edvin Olsen och ingenjör Gust. E. Oxelgren. Samtliga dessa var 02-or utom major Fahlström som har årtalet 98.
Så tågade man in till den väntande middagen, där det bjöds på jubileumslandgång, KappelshamnsArömming, flygburna får från Bingeby med rara Klintebyslegymer och lite ädelt rött vin. Första lovet utbragtes för konungen och följdes av Kungssången. Så följde ett leve för Gotlands infanteriregemente följt av I 18:s paradmarsch, utförd efter ett något förvanskat partitur. I anslutning härtill passade general Janse på att dra en rolig historia om när han hörde denna marsch i radio då han befann sig ute på Atlanten.
Första talet hölls av general Backlund om det gotländska försvaret och fastlänningarnas insats i detta och han frambar även en hyllning till Stockholmskretsen. Konsul Björkander vitsordade det stöd som det gotändska näringslivet fått genom överförandet av värnpliktiga från fastlandet samt den hjälp i turistreklamen som man fått genom dem. Stadsfullmäktiges vice ordförande redaktör Arthur Nilsson framförde en hyllning från Visby stad och hr August Lindberg hade eri hälsning från Folk och Försvar och, betonade vikten av kamratföreningarnas verksamhet. F. d. avdelningschef Hugo Stensiö tackade på veteranernas vägnar för utmärkelserna och berättade värnpliktsminnen från forna tider. Hr Ahlström som svarat för regin —trumpetsignaler varslade om att det var tid att låta kniv och gaffel vila — föredrog en rad telegram som anlänt bl. a. ett från överste Herman Levin. Tacket för maten framfördes av general Thörnell som slöt med ett leve för Gotland.
Den högtidliga delen av middagen var därmed slut efter att ha pågått i över två timmar. Talen var som synes många och en del var också lån- ga. bröts sedan och kaffet intogs vid småbord. Där fick man tydliga bevis för att kamratkänslan verkligen satt i högsätet i denna förening och stämningen var både hjärtlig och otvungen som den skall vara mellan forna kamrater i vapenrocken. Naturligtvis var det värnpliktsminnen och andra minnen från tiden på Visborgsslätt som mest ventilerades och det var många roliga historier från dessa — av allt att döma glada — dagar som \’drogs fram. Det var förresten rörande att se med
hjärtlighet särskilt de äldre vände sig till oss uppresta gotlänningar och uttryckte sin tacksamhet för dagarna på Gotland, som för dem blivit oförgätliga minnen. De hade bara ljusa och glada intryck från den tiden. Här fann man den sanna och äkta kamratkänslan och den känsla av samhörighet med gutaön som skapats för kanske 40-50 år sedan och alltjämt var lika fast.
Det var en pampig fest som Stockholmskretsen ordnat men det var samtidigt också en glad fest, den mest lyckade som kretsen enligt många samstämmiga röster haft. Hrr Edgardh och Ahlström har all heder av sitt arbete att ordna det så trevligt för sina medlemmar.
Gireau.

Gotlänningen
Torsdagen den 6 November 1952
Nr 258

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *