till oss 2 Maj: För en kort tid sedan ingick från Vestergarn en petition till k. m:t med anhållan, att föreslagna indragningen af dervarande tullstation icke måtte träda i verkställighet; men sedan generaltullstyrelsen i sitt utlåtande uttalat ett ”bleklagdt nej” härtill, vardt petitionen af kongl. maj:t afslagen.
Många äro likväl de, som i dessa dagar glädja sig öfver, att sagda indragning ännu icke skett, sjöfarande, som, om de ej hafva känning af den snön, som föll i fjor, ätminstone fått en ”släng” af isen, hvilken da lade sin grundval vid Sveriges ostkust och nu trotsande drifvit dem tillbaka mot gotländska kusten och Vestergarn, utanför hvilket de söka sig en säker fristad mot såväl bundna, som fria, men yra böljor.
Nästan hvarje dag anländer någon sådan seglare, som, efter att hafva stött mot ”Rans silfvertak”, måste återvända, för att afvakta ”varmare tider”. Liksom på en gifven vink af hafsnymferna, närma de sig samma tillflyktsort, fälla sina ljusa segel och ankra broderligen innanför Vestergarnsholm.
Då detta nedskrifves qvarligga här följande fartyg: ryska skeppet ”Ottoman”, kapt. Weides, destinerad från Bergen till Stockholm med svafvelkis; tyska skonertskeppet ”Bertha”, kapt. Weinrowski; norska skonertskeppet ”Plimsoll”; norska skomerten ”Unkas”.
Fem engelska briggar, neml.: ”Saffron”, kapt. Rickmond, Sunderland —Stockholm med kol; ”Chatarine Roberts”, kapt. Georg Levitt, West Hartlepool —Norrköping, kol; ”Levant af Whittby”, kapt. Estil, Hartlepool —Norrköping, kol; ”James Elenora”, kapt. Brown, Malmö—Memel, barlast; ”Lizzie Waters”, kapt. Neale, Newcastle, Norrköping, kol och bomullsväf.
Gotlands Allehanda
Lördagen den 5 Maj 1877
N:r 36