hade i torsdags ett kort. extra sammanträde, hvarvid, efter föredragning af löjtnant Husbergs i föreg. nummer återgifna berättelse om skadorna å hamnbygnaden, beslöts ingå till k. m:t med anhållan om framställning hos årets riksdag om anslag af statsmedel för skadornas iståndsättande.
I sammanghang härmed föredrogs äfven en af löjtnant Husberg sedermera afgifven berättelse om undersökning af vågbrytarens yttre glacis så lydande:
Sedan, under 20 innevarande månad, ändtligen så pass lugnt väder inträffat, att en närmare undersökning af härvarande vågbrytares yttre glacis kunnat företagas, anhåller \”jag vördsammast, att under åberopande af min skrifvelse af 18 dennes fågöra töljande tillägg till densamma. Vid den pejling, som ofvan nämde dag verkstäldes, befunnos vissa (genom ritning närmare angifna) delar af vågbrytarnes glacis mest åverkade, i det från dessa delar icke obetydliga massor blifvit bortförda. Dessa massor hade dels blifvit förda norr- och söderut, der de icke obetydligt ökat de förut befintliga, dels blifvit dragna rätt ut. Isynnerhet hafva massor af småsten hopat sig vid nya vågbrytarens landfäste.
I hvad grad gamla vågbrytarens stenkistor blifvit npprifna kunde, vid detta tillfälle, icke utrönas till följd af allt för grumligt vatten, men antagligen har äfven detta företrädesvis förekommit å norra delen af densamma.
I det jag hänvisar till ritningen, anhåller jag att särskildt få fästa uppmärksamheten vid de å densamma uppdragna sektioner. Såsom synes är å desamma med olika linier glacisens utseende under skilda tider angifven, hvaraf tydligt framgår den i min förra skrifvelse nämda rörligheten hos glacisen. Hvad nu särskildt beträftar de linier, hvaraf den senaste rubbuingen skulle bedömas, bör det anmärkas, att någon pejling icke blifvit gjord medelbart efter den sist — under förlidet år — verkstälda utfyllningen, hvadan den verkliga rubbningen af glacisen är betydligt större än den, som angifves af dessa linier.
Å halfva yttre delen af nya vågbrytaren hafva tid efter annan utlagts — senast under förra vintern — intill yttre murskiftet och skjutande betydligt öfver vattenytan grofva kalkstensblock, i hufvudsakligt ändamål att skydda grundblocken, hvarå öfverbygnadens yttre skift hvilar. Deune vågbrytare eger nämligen å yttre sidan en mycket svag punkt, på det ställe hvarest den cementmurade öfvergnaden slutar och den lösa grundfyllningen vidtager; detta förhållande ådagalades också under början af år 1878, då efter trenne svåra stormar — sedan stenglacisen blifvit betydligt förminskad — grundblocken under öfverbygnadens yttre skift å trenne ställen undanrycktes, hvarvid långa sträckor af det yttre murverket först blef hängande utan stöd och slutligen remnade. Lyckligtvis skedde dock ingen ytterligare förstöring, innan skadorna hunno repareras. Den åtgärd, som då vidtogs — nämligen betonering under och invid muren — har visserligen visat sig särdeles ändamålsenlig, -men man har, för att ytterligare öka styrkan, vidtagit de åtgärder här ofvan nämdes.
Då emellertid de block, som hittills utlagts härstädes, icke blifvit qvarliggande till följd af sin ringa mäktighet, får jag föreslå, att, af de till utläggning afsedda grofva blocken, omkring 50 st. härstädes må anbringas; men då dessa komma att skjuta ofvan vattenytan, bör kalksten icke ingå i dem. Aubringandet af desamma torde lämpligast ske på det sätt, att de gjutas &å muren intill det ställe, der de skola placeras, hvarefter de, sedan de tillräckligt hårdnat; utboxas medels användan de af domkrafter,
Behöfligheten af en större beständighet hos yttre glacisen är sålunda ytterligare ådagalagd, och utan tvifvel skall detta syftemål vinnas genom det sätt jag haft äran föreslå; dock bör ej antagas, att arbetet dermed är för beständigt afslutadt. Det blir nämligen antagligen erforderligt att tid efter annan påföra nya block.
Gotlands Allehanda
Måndagen den 27 Mars 1882
N:r 24