som trots magistratens utfärdade ordningsregler och trots otaliga påpekanden i denna tidning, fortgår, är fortkörandet på Strandpromenaden. Skall det icke någon gång kunna bli slut på detta? Strandvägen är afsedd för gående, och de till vagns promenerade kunna, om de ej vilja foga sig efter stadens ordvingsstadga och köra långsamt välja en annan väg.
I går afton hade vi ett nytt exempel på trots i detta fall. En skjuts kom körande i skarpt traf från murfallet och strandvägen framåt. Då den körande gjordes uppmärksam på, att han icke hade rättighet att köra. fort, tackade han för upplysningen och — fortsatte i samma skarpa traf.
Egentligen skulle nu en slik drumlighet föraniedt en anmälan till stadsfiskalen, men en sådan torde måhända ej med fullt fog kunna göras, förrän magistraten finner det skäligt att å platsen i fråga anslå det af densamma atfärdade förbudet mot fortköring.
För att friska upp minnet på de vagnspromenerande vilja vi dock här anföra den paragraf ur gällande ordningsstadga för Visby stad, som här afses:
Under tiden från och med.1 April till 1 Oktober vare det förbjudet att å den allmänna promenadväg, som sträcker sig utanför Studentallén och vidare fram. till hörnet af Graham Brothers mekaniska verkstad (d. v. s. artillerikasernen) rida fortare eller med åkdon färdas fortare än i gående.
För förseelser mot ofvanstående stadgande bötas från och med 2 till och med 50 kronor — —.
Det vore väl märkvärdigt, om man inte skulle kunna få ordning och skick på strandpromenaden, så att man ej riskerar att der blifva öfverkörd eller kullriden.
Gotlands Allehanda
Lördagen den 30 Juli 1892
N:r 115