Stefanie, enkekronprinsessa af Österrike.
Det var som på ett bår, att vi i dag icke hade fått något furstionebesök i staden.
I går f. m. gjorde erkehertiginnan Stefanie om berd å »Sköldmön» en utflykt till Gripsbolm, derifrån hon åter kom vid !/2 6 tider. »Sköldmön» lade då till nära invid »Polhem» och kronprinsen som befann sig i hertigisnans sällskap, lät kalla till sig kapten Smitterberg, för att förfråga sig om vädret. Då denne trodde sig kunna antaga, att resan icke skulle bli’va svår, beslöt erkehertiginnan sig i sista stund för fär den och embarkerade på den i rik vimpelskrud klädda »Polhem», dit hon ledsagades af kronprinsen samt österrikiska ministern med baronessa.
För erkehertiginnans räkning voro å »Polhem» bestälda 6 bytter. Hennes uppvaktniog utgjordes af hoffröken grefvinnan På ffy och kammarherren baron von Hauer samt generalkoneul Pilip Dessutom medfölja en kammarjuagfru och ett par betjenter.
Färden genom skärgården gynnades af det härligaste väder. Klädd i en enkel, mörkblå resdrägt vistades erkehertiginnan Stefanie nästan oafbrutet på däck och tog de vackra npaturscenerierna i betraktande.
Kl. 7 serverades i damsalongen på däck supé för bertiginnan med uppvaktning och derefter kaffs.
Vid passerandet at Södertelje kanal der stora menniskomassor voro i rörelse för att få se en skymt af den höga re: sanden, öfverräcktes åt henne af en liten till dalkulla klädd flicka ev vacker bukett af nordens fsgra blomster, linneorna.
Intill kl. 1/2 11 på aftonen vistades hertiginnan insvept i pelsverk, på däcket, sysselsatt med att göra flitiga anteckningar i sin dagbok, hvilken hon lär hafva för sed att ytterst noggranot utarbeta.
Den 29-åriga furstinnan gör ett älskligt intryck. Hennes gestalt är hög och smärt, hennes hår blondt och dragen bebagliga.
Flärdfri och enkel syaes hon vara, såväl i klädsel som uppträdande. Hon uttryckte flere gånger sin förtjusning öfver den vackra naturen kring mälarstränderna och underhöll sig hfligt med sin uppvaktning.
Rosan till bafs blef jämförelsavis behaglig Don starka duktiga Polhem klöf med rask fart böljorna och dess lång samma slingringar vållade joga egentliga olägenheter.
Kl. 6 i morgse ångade Polhem in i hamnen, der ganska mycket folk var samladt. Erkehertigionan steg dock icke upp genast — det skedde först vid 8-tiden, då hon mottogs af landshöfding Poignant, hvilken infunnit sig vid båtens ankomst. Strax derefter åkte hertiginnan jämte sviten upp till stadshotellet, der 8 rum på förband voro i ordningstälda för bennes räkning.
Efter en kort stunds uppehåll på hotellet, steg furstinnan, hennes uppvaktning och generalkonsul Philip i den utanför väntande vaguea och en färd företogs utomkriog staden. Vägen gick utmed stranden, förbi artillerikasernen, Strandpromenaden framåt, in genom Murfallot, förbi Jungfrutornet, upp Silfverhättan, ut genom Norderport, Ostra landsvägen och åter in genom Söderport samt Adelsgatano nedför, öfver Stora torget och Späcksrum till St. Olofs ruin.
Under färden uttryckte furstinnan flere gånger sin förtjusnivg öfver den vackra anblick den muromkransade, tornprydda staden erbjöd och särskildt Strandpromenaden fann bon »wunderschön».
Ett kort besök gjordes i St. O!ofs ruin med dess slingrande, täta murgrönsrankor och klängväxter, hvarpå en tur till fots företogs genom Botaniska trädgården och dess avläggningar. På Paviljongens nedre veranda uppeböll sig furstionan en kortare stund och skref några telegram.
Lektor Bergman hade bär mött och förestäldes åf generalkonsul Philip för erkehertiginnanv, som anhöll att få taga hans sakkunniga ledarskap i anspråk för en tur genom stadens märkligaste ruiner.
Början gjordes med St. Nikolaus hvarsväldiga proportioner väckte furstionans häpnad. Särskildt nöje fann hon att grundligare studera Helgandskyrkan och betraktade lävge uppifrån dess grönskande krön det storslagna panorama öfver staden och hafvet, som derifrån erbjuder sig. Äfven gjordes ett besök i St. Klemens och vidare i Domkyrkan, der uppehållet. blet något I längre. Besöket gälde sedan St. Drotten och St. Lars, genom hvars murgångar furstionan ensam företog en vandriog och sist stäldes färden till St. Karin.
I samtliga ruinerna tog hertiginnan en eller flare ögonblicksfotografier och hon lyssnade med intresse till lektor Bergmans sakrika beskrifning öfver de olika minnesmärkena från Visby storhetstid.
I bokhandeln gjorde hertiginnan inköp af en hel del fotografier från Visby och dess omnejd.
Fornsalen, der lektor Klintberg var till möte, fick också ett besök, likaså Baurnoe:stirska huset.
Förmiddagen hade härunder gått till ända, och furstionan åkte hem till hotellet för att göra toalett till den frukostmiddag, som kl. 1 intags inne i Paviljongen, dit hon anlände till fots. Kaffe dracks på öre vestra verandan, hvarifrån den hänförande utsigten öfver botaniska trädgårdens lummiga löfverk icke förfelade att göra i flegasta intryck på furstinnans vakna blick för naturens skönheter.
Ssdan erkehertiginnan efter förmiddagens ganska ansträngande färder hvilat något litet på sioa rum, anträder hon kl. 4 en färd i vagn till Fridhem och Högklint, samt möjligen äfven Jakobsberg. Återkomsten till staden är beräknad till omkring kl. 1/2 9.
Slutpunkten i Visbybesöket utgöres, som bekant, af ruinfesterna i afton.
Att erkehertiginnan varit särdeles nöjd med besöket i vår stad framgår af ett telegram, som hon i dag på middagen afsändt till konung Oskar, deri hon uttrycker sin belåtenhet med resan till Visby och sia förtjusning öfver allt det minnesrika och sevärda hon här fått skåda samt tackar för det sätt, hvarpå här varit ordnadt för henne.
Afresan från Visby sker kl. 12 i natt.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 21 Juni 1893
N:r 95