har varit betydligt större än de föregående tvänne åren: Af de i »Öfversigten» upptagne sjukdomarne anmäldes
Det var infinensa, skarlakansfeber och kikhosta, som efter hvarandra utbredde sig öfver ön och orsakade denna stegring.Skarlakansfefern började efter 1—2 års hvila, utan att någon förklaring dertill kan gifvas, att utbreda sig I Visby vid årets början och spred sig derifrån till landsbygden. I vågra fall kunde bevisas att sjukdomen med värnopliktige kommit från mötesplatsen, der smittan skall hafva varit mycket utbredd. Epidemien var godartad; 7,8 % afledo. I Visby der äfven lindrigare fall blefvo kända var dödsprocenten endast. 5,3. Då ett par & epidemiska sjukhuset för difteri vårdade der smittades med skarlakansfeber, blef detta en ytterligare anledning att påskynda inköpet af en desinfektionsugn.
Tarmtyfus vann under bret ingen större utbredning, ehuru den förekom något mer än föregående år mest inom Roma distrikt, der den äfven visade sig mera elakartad än å andra delar af ön.
Epidemisk influensa, som under föregående års sista månad blixtsnabbt utbredde sig öfver öns mellersta de!, nådde redan i Januari sin höjdpunkt (583 fall) och aftog sedan hastigt, så att i April endast 15 fall voro anmälda.
Kikhosta visade sig i enstaka fall på hösten 1891 på öns mellersta och södra del och spred sig der efterhand samt oådde på sommaren 1892 till staden och till Slite distrikt. I Visby var mortaliteten 6,3 %, om den beräknas efter de fall, som kommo till läkarnes kännedom.
Difteri och strypsjuka förekommo i ohgra få fall i Visby och voro jämförelvis godartade.
I Barnsängsfeber äro 2 dölsfall an: mälda — beräknadt efter 946 förlossningar är det 0,21 % (hvarvid likväl icke de dödföddes förlossningar äro inräknade?).
Katarrala åkommor i andedrägtsorganen voro efter influensans salut icke mera vanliga än under föregående kren, om man frånsor en obetydlig stegring mot årets slut.
Lung och lungsäcksinflammation före: kom mindre ofta än under de två närmaste åren, men lunginflammationen var mera elakartad såsom komplikation till influensan. Mortalitetsprocenten uppgår derför till 15,8 % af de insjuknade mot 9,9 % år 1891. En anmärkningsvärd stegring visa dessa sjukdomar i Hemse distrikt i November.
Diarré, tarmkatarr m. m. var under året mindre gängse än vanligt.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 22 September 1893
N:r 147