har likaledes aflagts af befälhafvaren å Norska skonaren Charlotta Helberg, hvilken i lördags sattes på land uppe vid Lummelunda. Förklaringen innehåller:
Efter att i sjövärdigt skick ha afseglat från Gefle fortsattes resan utan att något anmärkningsvärdt passerade till tisdagen 13 Nov., då kl. 4 e. m. Stenkyrkehuks fyr kom i sigte SO till S på 5 minuter gissad distans. Vinden var sydlig med ojämn bris och öfverdragen luft. Alla segel voro tillsatta och fartyget läns. Kl. 5 vände man och låg vester öfver och kl. 8 e. m. pejlades samma fyr i O till V på 11 minuters gissad distans. — Onsdagen 14 kl. 1/2 8 f. m. var Visby hamnfyr i SO till O inom synvidden. Vinden var fortfarande sydlig. Kl. 4 e. m. pejlades Spårö båk. Vinden blåste frisk. Märseglet gjordes fast och fartyget arbetade svårt samt tog mycket öfverspolningar.
Torsdagen 15 var vädret detsamma, och kl, 4 f. m. pejlades stora Karlsö. Vid middagstiden var Spårö båk åter i sigte. Fartyget intog nu mycket öfvervatten. Kl. 6 på aftonen öfvergick vinden till sydlig storm med öfverdragen luft; kl. 10 tillsattes stormseglen och fartyget arbetade våldsamt i den svåra sjön. — Fredagen 16 kl. 1/2 10 f. m. sönderblåste storstagsegel och storseglet. Stormen var nu sydvestlig med hög öfverbrytande sjö; fartyget tog till att läcka, men hölls doch slingerläns. — Kl. 1/2 5 e. m. vändes vest öfver och kl. 7 e. m. pjlades Stenkyrkehuks fyr. Nu blåste orkanaktig storm med byväder, som fortfor inpå lördagen 17. Kl. mellan 5 och 6 på morgonen kom en brottsjö, som bräckte ned backen och en del af läsidans brädgång. Vid pejling af pumparna, som varit ständigt i gång, fans 6 fots vatten i rummet och läckan tilltog alltmer, så att det kl. 1/2 12 f. m. befans vara 11 fots vatten i rummet. Manskapet sammankallades då och skeppsråd hölls, hvarvid besättningen vägrade att vidare fortsätta resan och beslöts då att om möjligt söka nödhamn i Visby; men då läckan fortfarande tilltog och fartyget nekade att styra, så att Visby omöjligen kunde upphinnas, beslöt man för räddande af lif och gods att sätta fartyget på närmaste strand. För detta ändamål höll man af för Lummelundskusten der fartyget törnade mellan kl. 12 och 1 e. m. på stenbotten.
Då stormen och den öfverhändiga sjögången omöjliggjorde all bergning från fartyget sattes båtarne i sjön för att om möjligt rädda lifvet och lyckades hela besättningen komma i land vid middagstiden.
Förklaringen är beedigad af skepparen H. Jörgensen, förste styrmannen och två matroser.
Gotlands Allehanda
Fredagen 23 November 1888
N:r 94