Klintehamn.

Alliansnyårsvaka
var nyårsafton anordnad i Missionskyrkan. Den inleddes med sång samt bibelläsning och bön av pastor E. Lundblad, som i ett kortare anförande hälsade de närvarande välkomna. Pastor Sam. Thörnqvist från Metodistförsamlingen talade över orden i Klag. 3: 22 \”Herrens nåd är det att det icke är ute med oss\”. Herrens .nåd är detsamma som oförtjänt välvilja, sade tal bl. a. Denna uppenbarar sig stundom i vårt liv i form av välgång. Tal. erinrade också om den gammaltestamentliga åsikten att en människa som drabbats ay nöd och sjukdom ansågs som förkastad av Gud och utsatt för hans vrede. Även i vår tid vill man gärna tänka] så. Likväl kan Guds nåd uppenbaras i form av svårigheter och nöd. Vi veta intet om vad året skall bära i sitt sköte, men bliva hur det vill, så är det Herrens nåd som är verksam till vår fostran och välsignelse. Sedan en sång sjungits talade pastor Hedlund över orden \”Låtom oss gå tillrätta med varandra\” och erinrade om ,huru Guds förlåtande nåd är tillgänglig för var och en som söker densamma. Allianssträngmusiken sjöng några vackra sånger och fru Helin medverkade med uppläsning. En god kollekt upptogs för Norgehjälpen. De sista minuterna före tolvslaget avskildes till tyst bön, varefter pastor Thörnqvist avslutade den välsignelserika stunden med välsignelsen.

En glad julfest på kandi, tornet.
Söndag eftermiddag var det massvandring till Johanssons konditori, där det var upplyst och julpyntet. Att •där skulle ske något, kunde man då förstå. Det var barn och ungdom och även många föräldrar, som givit sig ut i det vackra julvädret för att deltaga i en julfest, som anordnades speciellt för de barnrika familjerna i samhället. Men att det fanns så många barn i Klinte socken, det hade man inte väntat, åtminstone inte fru Olga Krusell, som med några hjärtliga ord hälsade dem alla välkomna. Efter några vackra julsånger, som utmärkt sjöngos av flickorna Margareta Hägg, Sigbritt Wiberg, Vivi Pettersson, Inga Bogström och Winnifres Krusell, spelade folkskollärare Allan Klofelt på piano flera julmelodier och juldanser och stämde så allas sinnen till dansen kring granen. Julgranen sattes mitt i salen och blev prydd med ljus och tomtebloss, och sen dröjde det inte länge förrän alla de etthundrafemtio barnen i många ringar dansade kring den ljusglittrande granen. Vilken fröjd att se alla dessa barnaögon tindra av glädje, när de fingo sjunga ut all sin inneboende julglädje! När man dansat i väl en timma, bänkade man sig ner för att lyssna till flickornas vackra julsånger igen, varpå barnen fingo sin uppmärksamhet lockad till något annat. Salongen gjordes om i en hast till en liten bio. Det blev mörkt och fru Elisabeth Klofelt berättade den välkända sagan om Hans och Greta och visade färggranna bilder från skioptikonapparaten. Det var något för barnen det! Fru Klofelt lyckades minsann ta alla med sin enkla och varma berättarförmåga. Barnen ville höra mera, och det fingo de också. De fingo höra Andersens saga om julgranen och den lärorika berättelsen om Marie-barn, och när fru Klofelt slutat att berätta, så fick hon från alla barnen en lång applåd. Den lekamliga välfägnaden på denna julfest kom i form av äppelkaka, och vaniljsås samt småbröd, vilket barnen förtjusta formligen slöko. Så gott smakade det, men knappt hade man satt i sig godsakerna, så kom till deras förtjusning en skojig jultomte, som delade ut påsar till alla barnen. Och i de påsarna fanns frukt och karameller och fikon och nästan allt vad barn tycker om i juletid. Sedan började man åter dansa, och det med en sådan fart, att man trodde golvet skulle spricka. Klockan började bli mycket, och det var tid att tänka på hemfärd. Verkmästare Vilhelm Pettersson tackade för kvällens trevna julfest, och där hurrades för dem som bidragit till den. Det var kvinnorna i arbetarkommunen, vilka med denna julfest verkligen slogo ett gott slag för alla barnen i Klinte socken. Glädje och tacksamhet syntes i barnens ögon när de gingo hem.

Söndagsskolfest
var nyårsdagen anordnad i Valla hos herr Hugo Jakobssons av därvarande söndagsskola. Jämte de talrika deltagarna i söndagsskolan hade även en stor skara intresserade från trakten och samhället infunnit sig. Sedan hälsningsanförandet framförts av en talkör bland eleverna, inledde lantbr. Joel Sandberg högtiden med uppläsning av Es. 9: 1-7 samt bön. I övrigt svarade söndagsskolans elever i huvudsak för programmet. Bl. a. förekom en vacker jul- och nyårstablå och sång. Till barnen hölls tal av Er. Lundblad, som även utdelade biblar till två av de äldsta barnen i skolan. Utom en hel del gotter och jultidningar serverades både barn och samtliga äldre deltagare kaffe med dopp. En prydlig julgran smyckade rummet. Festens höjdpunkt för de unga var sannolikt marschen kring granen. För missionen gjordes en insamling som inbringade 22 kronor. I söndagsskolans sparbössa hade under år 1942 insamlats 48 kronor för samma ändamål.

Metodistkyrkan
firades under söndagen brödernas fest under ledning av pastor Sam Thörnqvist. Efter ett kort inledningsord med bibelläsning och bön av lokförare Nils Pettersson utfördes ett rikt och intressant program av solo-, duett- och unison sång m. m. Pastor Thörnqvist föredrog en gammal Lundgrenssång till guitarr och distriktsevangelist Nils-Erik Olsson höll ett kortare föredrag med utgångsord från Luk. 2: 21. Samtliga närvarande serverades kaffe. Lokalen pryddes av en vacker gran med tända ljus. I övrigt var en rik ljusdekoration anbragt inom lokalen. Murare E. Larsson avslöt den trevliga festen med bön.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 5 januari 1943
N:r 3