Kategori: 1887 04 April

Vamlingbo, 1 April.
Valmötet
i Vamlingbo i går var högst fåtaligt besökt, detta förmodligen deraf att tidningen, i hvilken annonsen om mötet var införd, icke ankom hit förrän ett par timmar före valmötets början. Predikant Schedin, hvilken i egenskap af ombud för härvarande friförsamling, bevistade Svenska missionsförbundets ombudssammanträde i Hemse 26 Mars, ledde förhandlingarne, hvilka ledde till det resultat att ingen kandidat blef uppställd, oaktadt en sådan (Joh. Johansson, Gardarfve i Fardhem) var på tal. Af hvad Eder meddelare kunde finna, tycktes det som de närvarandes åsigt vore öfvervägaude tullvänlig.
Beträffande det så mycket omskrifna riksdagsmannavalet, tror Eder meddelare med bestämdhet sig kunna säga, att flertalet af valmännen i hans omnejd vilja hafva den förut varande representanten för södra domsagan landtbr. L. Norrby, Stenstu i Fardhem.

Väderleksförhållandena
härstädes te sig nu åter mera vårlika om dagen, fastän det åtskilliga nätter varit ganska skarp kyla. En stor mängd och olika arter af sommarfåglar ha nu anländt till våra bygder.

En säl
hittades häromdagen vid sjöstranden å vestra kusten af Vamlingbo af en bondson derstädes. Detta är ej så till vida något ovanligt; men det säregna i saken består deruti att sälen till följd af födslosjukdom fått släppa lifvet till, hvarom den i födslen qvarsittande ungen tydligt bar vittne. Det funna exemplaret var af en ovanlig storlek och ägde många pund späck samt en vacker hud.

Strömmingsfiske
har varit försökt å våra kuster denna vår, dock ej med framgång, i det att blott ett ringa parti dervid erhölls. En mängd tartyg passera nu dagligen här utanför. Från Burgsvik har, såvidt mig är bekant, ännu ingen ekuta utgått, dock lär snart sjöfarten blifva öppnad på denna trakt af länet.

Öja, 28 Mars.
Å gästgifyaregårdon i Burgsvik hade
Hobergs och Grötlinge hushållningsgille
sammanträde den 26 dennes under ledning af gillits ordförande handl. Viktor Hansen, biträdd af agronomen Wetterstedt
Endast ett tjugutal ledamöter hade hörsammat kallelsen.
Agronomens förhållande röjde både erfarenhet och ett godt sätt. Han låtsade liksom han ville lära, men då han blef rådfrågad eller ansåg att det kunde vara hans tur till att yttra sig, gaf sig sakkännedomen hos honom nogsamt tillkänna.
Hafvudfrågan var om jordbrukarnes vinnläggande att skaffa sig rent och godt (kraftigt) utsädeskorn till stundande vårsådd. Ördföranden framvisade prof på sådant, hvaraf ett parti fans till försäljning, och uppmanade närvarande ledamöter att de hvar och en i sin omkrets måtte verka för det goda syftemålets vinnande, att kunna producera ett verkligt godt maltkorn, hvilket snart vorde blifva det enda möjliga sädesslaget, som kan utan, förlust odlas här på trakten och möjligen i hela landet Ombyte af utsäde å sandjord förordades, med anvisning för sudergutarne att skaffa sig det från Hablingbo eller Näs, hvarest det bästa erhålles.
Derefter behandlades frågan om lämpligaste gödningssättet för åkerjorden, hvarvid utröntes att åtskilliga misstag blifvit gjorda vid användande af de konstgjorda gödningsämnena å ett och annat ställe; ehuru de fleste efter förut gifna anvisningar användt desamma på rätt sätt, enligt praktisk erfarenhet. Guano, såsom lämpligast för lerjorden, kan utsås såväl vår- som hösttiden, förutsatt att jorden har nog fuktighet, gagnar äfven mylljorden väl och verkar fortare å denna för alla slags stråsäd. Superfosfat gagnar mindre å lerjorden, användes helst å mylljord och bör i hvarJe fall ovilkorligen utsås i våtväder för att påskynda dess upplösning. Det passar bäst till höstsädet å kraftig jord med minst half gödning af ladugårdsspillning.
Till slut framhölls vigten af ladugårdsskötseln och mjölkhushållningen. Här kom man kort och godt sagdt till det resultat, att veta är ett, men att kunna utföra är ett aunat.
Försök med mejeri hade gjorts, äfven med mindre s. k. filialer, men som ingen jämn tillgång på mjölk kunnas erhållas, hade detta måst afstanna. Penningbristen och konkurrensen trycka landtmännen (jordbrukaren isynnerhet) ganska hårdt.
Efter mötets slut samlades några tullvänner enskildt, hvarvid de utryckte som sin högsta önskan att Ludvig Norrby såsom känd tullvän måtte återväljas till riksdagsman.

Näs, 30 Mars.
För första gången hölls härstädes förliden måndag ordinarie kommunalstämma under en bondes ordförandeskap, ty alltsedan den nya författningens tillämpning lärer denna befattning varit skött af församlingens pastor, med skollärarens biträdande såsom vice ordförande. Dessa hade nu bägge ovilkorligen frånsagt sig detta förtroende-uppdrag, hvarför dertill å sistlidne Decemberstämma valts en ung husbonde. Att stämman blef ovanligt lång, barodde måbända mer på de många ärendena än på ledarens ovana vid förhandlingarna.
Tvänne tidsenliga, goda beslut fattades angående posten och jagtvården. Rörande den förra, hvilken allt hittills till den isolerade socknen fortskaffats af pastor endast om söndagarne, hvarför betalts en viss liten afgift åt postbudet mellan Hafdhem och Hablingbo, som då inlemnade den i prestgården, hvilket ofta medförde den olägenheten att korrespondenter vid efterfrågan & posten, efter att hafva farit ett godt stycke förbi, fingo svaret att försändelserna (de lösa näml.) voro sända till prestgården, och följaktligen måste återvända för att efterhöra dem, — beslöts nu att åt ett pålitligt gångbud mot skälig ersättnivg uppdraga hemförande och utdelning af socknens post.
Att postförsändelserna till Näs\’ sockenbor ingalunda äro af minsta mängd eller betydelse, kan man vara öfvertygad om; ty de hafva länge haft ordet om sig att vara läsflitige, hvilket ock mycket bidragit till den ovanligt fort framskridande bildningen, jämförd med det gamla rådande förhållandet.
För jagtens vårdande och för hämmande af tjufskytte från närliggande socknar beslöts att på några år öfverlåta jagträtten på ganska liberala vilkor &å ömse sidor åt en person, om hvilken man kan fullt hoppas att han icke missbrukar den å fåglarne vid den stora hafskusten, af hvilken socknen omgifves på tre sidor.
Apropå jagten å Näs kan man med full trygghet utstryka den uti Gotlands Geografi omnämda fordom idkade sälfångsten å refvet, ty på öfver 30 år har intet försök dermed gjorts utaf någon delägare, hvilket heller alls icke skulle lemna någon lön för mödan, emedar kullen efterhand landar upp till en holme, som möjligen snart närmar sig landet.
Det slutade laga skiftet tager också alla tankar, krafter och medel i anspråk för närvarande; men man må se Näs bördiga lerjordar 10 härefter, den som lefver.

Gotlands Allehanda
Måndagen 4 April 1887
N:r 27.