Kategori: 1887 07 Juli

förrättades igår examen, hvarvid kapten v. Holten tjenstgjorde som examinator.
Såsom sjökaptener utexaminerades J. Andersson och K. T. Thormark, båda med betyget godkända kunskaper samt
såsom styrmän K. Smitterberg, K. Ödman, J. Broberg, E. Skårman, K. Hultgren, K. Lindal och J. A. Petersson, hvilka samtlige erhöllo betyget godkända kunskaper.

Gotlands Allehanda
Fredagen 1 Juni 1887
N:r 52.

som lärarinnorna vid stadens folk- och småskolor och hushållngssällskapets slöjdskola samt ett par enskilda lärarionor förfärdigat under den tre månaders kurs efter den s. k. Sohallenfeldska metoden de genomgått för fröken Falk, ägde rum igår afton å folkskolesalen inför skolrådet. De utstälda profven, försedda med tillverkarinnans namn, med dertill hörande mönster voro synnerligen vackra samt flere vittnande om godt handlag. Fröken Falk förevisade och förklarade samtliga profven på ett sakrikt och lättfattligt sätt. För att tydliggöra huru slöjden enligt denna metod fortskrider från det enklare till det svårare, lemnades följande redogörelse för den arbetsordning. som följes i Stockholms folkskolor:
1) klass: Förberedande öfningar (t. ex. de s. k. Fröbelska arbetena. Rätstickning (med 2 stickor). Ett par pelsmuddar.
2) klass: Afvig- och rätstickning (med 2 stickor). Ett par palsmuddar med dylik stickning. En enkel syduk.
3) klass: Strumpstickning. Ett par pelsmuddar med 5 stickor. En svårare syduk, på hvilken alla slag af sömnad inläres. Ett enkelt förkläde.
4) klass: En bomullsstrampa (den s. k. normalstrumpan). Öfningar för inlärandet af att ryska ock sätta på linning. Ett förkläde.
Enkel strumpstoppning.
5) klass: Ett par ullstrumpor. Rita, klippa till och sy ett enkelt linne.
6) klass: Lappniög på kulört tyg. Strumpstoppning och krokning. Rita, klippa till och sy ett svårare linne.
7) klass: Lappning på groft linne och flanell samt dukstoppning. Krokning. Rita, klippa till och sy en skjorta och en klädning. Märkning och maskstoppning.
Undervisningstiden är tre timmar i veckan i 1 och 2 klasserna hvardera, fyra timmar i veckan i 3 och 4 klasserna samt sex timmar i veckan hvardera af klasserna 5, 6 och 7.
Skolrådets ordförande biskop v. Schésle frambar sin och de öfriges tacksamhet till fröken Falk för det goda resultat som vunnits.

Gotlands Allehanda
Fredagen 1 Juni 1887
N:r 52.

hade i dag årsstämma, ledd af direktör Gardell och besökt af endast fjorton delägare, representerande sammanlagdt 877 röster.
För föreningens ekonomiska ställning hafva vi efter revisionsberättelsen redogjort i Gotlands Allehanda för några veckor sedan.
— Af granskarne tillstyrkt ansvarsfrihet beviljades styrelsen för sistl. års förvaltning.
— Då val af i tur afgående styrelseledamöter major Kyllaader och handlande Nyström i Slite skulle företagas, anmälde den förstnämde, att han på grund af sin höga ålder önskade sin plats varda ersatt med yngre krafter. Vid derefter företagen omröstning nyvaldes förste landtmätare Jacobson (427 röster af 6 röstande) och landtbrukare Viman å Henriksdal (390 af 9). Närmast i röstetal kommo hrr Nyström (368 af 5) och Wöhler (317 af 7).
På förslag af hr M. Larsson i Skäggs frambar stämman genom ordföranden sin högaktning och tacksamhet till hr Kyllander för hvad han, en af föreningens stiftare och i 25 & medlem af styrelsen, verkat till föreniogens bästa. Hr Kyllander tackade för det förtroende han städse åtojotit af föreningen.
Till ersättare i styrelsen utsågos bank direktör Pettersson (416 af 6) och handlande Nyström (368 af 5); närmast i rö stetal voro hrr Wöhler (365 af 6) och M. Larsson å Skäggs (200 af 4).
Till granskare bpyvaldes brr Dassow (387 af 5) och M. Larsson & Skäggs (231 af 3) samt omvaldes kapten Hj.
Bolin (321 af 4); till deras ersättare ut sågos landtbrukarne Vistrand (339 af 4) och Grehlert (317 af 4) samt länsman Smedberg (253 af 4).
Till ombud att i vigtigare fall af styrelsen i allmänna bypoteksbanken kallas till rådplägning omvaldes direktör Gardell (569 af 8) med konsul J. P. Stare(387 af 5) till ersättare.
Till ombud vid hypoteksbankens allmänna sammankomster omvaldes konsul J. P.
Stare (427 af 6) och direktör Gardell (290 af 4 samt nyvaldes kapten Broander (427 af 6); deras ersättare vordo major Kyllander (405 af 5), förste landtmätare Jacobson och bankdirektör Pettersson (hvardera 165 af 2).
Direktör Gardell utsågs (290 af 5) att deltaga i granskningen af allmänna hypoteksbankens förvaltving för åren 1887 och 1888; landtbrukare Viman kom närmast i röstetal (240 af 4). Till ersättare valdes konsul J. P. Stare (301 af 4); hr Viman erhöll 202 röster af 3 röstande.
— Som bekant äro alla delägare, som i 20 år varit låntagare i föreningen, befriade från förvaltningsbidrag. Då detta oaktadt reservfonden under sistl. år ökats med större belopp än året förut och då det till allmänna hypoteksbanken utgående förvaltningbidraget, som för vår föreping utgör 4,375 kronor, ej från 1888 års början behöfde erläggas, ansåg styrelsen att redan med sagda år ännu flere låntagare kunde befrias från förvaltningsbidrag till föreningen. För att möjliggöra detta hemstälde styrelsen, att reglementets par. 12 mom. 7 måtte erhålla följande lydelse:
»Sedan fonden efter afräkning af sådana tillgångar, som styrelsen anser osäkra, uppgått till en summa, motsvarande en procent af hela det utlånta beloppet, må innehafvare af lån, för hvilka förvaltningsbidrag under ett visst antal år blifvit erlagdt, befrias från erläggande af förvaltningsbidrag för återståendelånetiden, så vidt sådant kan ske med bibehållande af det ofvannämda förhållandet emellan reservfonden och föreningens utiåningssumma ; ägande bolagsstämman efter förslag af styrelsen bestämma, när befrielse, som nu nämd är, må för låntagare inträda.»
Denna hemställan, äfven tillstyrkt af granskarne, godkändes enhälligt af stämman på yrkande af hr Wöhler och häradsdomare Pettersson.
— Efter föredragning af granskningsberättelsen uppstod en längre öfverläggning, som öppnades af
hr Wöhler, som ej strängt taget på grund af berättelsen utan af en annan anledning ville nämna” några ord. Det borde ej vara styrelsen oangevämt att få del af opinionen öfver styrelsens verksamhet, hvilken ju i allmänhet varit god. Eu sak hade emellertid dryftats man och man emellan. Många hade nämligen ansett det egendomligt att, sedan den af föreningen valde förste suppleanten inkallats i styrelsen, vid ledighets fyllande af åter \’en styrelseplats ej den af föreningen valde andre suppleanten inkallats utan en af styrelsen ntsedd annan man. ”Talaren ansåg att de af föreningen valde suppleanterna förat borde rycka in i styrelsen; sedan dessa så att säga gått åt, borde först af styrelsen utsedde tillgripas,. Författningen vore här fullt klar och tydlig. Talaren hade offentligt velat frambära denna opinion, emedan styrelsen borde få kännedom om den. Bestviflade ej att styrelsen haft skäl för sitt åtgörande härutionan, men anhöll att varda delgifven dessa skäl. \”Talaren hoppades att hans framställning ej måtte upptagas personligt; han betviflade ej att den af styrelsen utsédde var en kompetent, redbar och dugtig karl. Men här vore en principfråga, som han strägt ville hålla på.
direktör Gardell upplyste att styrelsen ansett att, då den af föreningen valde förste suppleanten inkallats i styrelsen, dennes plats då kort fyllas af en af styrelsen-utsedd. Uppfattningen om reglementets föreskrift kunde vara olika. Om stämman ansåg hr Wöhlers uppfattning vara den riktiga, finge väl styrelsen rätta sig derefter,
hr Wöhler frågade hvad det tjenade tillatt föreningen skulle välja två suppleander, om styrelsen, så snart den förste suppleanten inkallats i styrelsen, genast sjelf utsåg en annan till förste suppleant.
hr M. Larsson å Skäggs var förekommen af hr Wöhler. Reglementets mening vore tydligt att de af föreningen valde suppleanterna skulle absorberas först. Det vore roligt för talaren, såsom varande den kringgångne suppleanten, att få höra styrelsens protokoll härom.
hr Wiman, Henriksdal: Reglementet vore härutinnan otydligt och borde ändras, Rätteligen borde väl de af föreningen valde suppleanterna först ingå i styrelsen. Audresuppleanten blefve onödig, då styrelsen idkeligen fylde den förstes plats.
hr Wöhler vidhöll att par. 27 mom. 4 ej vore tvetydigt utan fullkomligt tydligt. Det kunde ej tolkas mer än på ett sätt.
häradsdomare Pettersson, Burge: Om föreningen ej förlorat något genom styrelsens val at förste suppleant, så vore det ej mycket att tala om, helst. som revisorerna ej gjort anmärkning på saken.
kapten Hj. Bolin upplyste att revisorerna öfverenskommit att framställa saken på stämman. De hade ej ansett att åtgärden, företagen i år, hörde till sistl. års förvaltning, som de nu endast haft att granska.
hr Wiman instämde med hr Bolin.
hr Wöhler ansåg också att denna åtgärd ej låge inom de nuvarande revisorernas befogenhet, men han vore öfvertygad om att innevarande års revisorer skulle upptaga saken.
direktör Gardell nämde att styrelsens protokoll ända till 9 Maj varit tillgängliga för revisorerna. Förut hade också anmärkningar gjorts angående hvad som inträffat i början af det följande året. Emellertid finge styrelsen taga frågan i närmare bepröfvande och, om stämman gillade hr Wöhlers framställning, rätta sig derefter.
Stämman beslöt att för närvarande låta det bero vid den förda diskussionen.

Gotlands Allehanda
Fredagen 1 Juni 1887
N:r 52.