Agronomen Kihlberg

skrifver om sina resor på Gotland till landtbruksakademien och Gotlands hushållningssällskap:
På kallelse af Gotlands Hushållningssällskap och med anslag af statsmedel för hållande af landtbruksföreläsningar och meddelanden af enskilda råd och upplysningar till jordbrukare inom länet instälde sig undertecknad 23 sistlidne Mars i Visby för att efter inhämtad kännedom om resplan m. m. fullgöra nämda uppdrag.
Den 26 i samma månad skedde början i Follingbo; omkring ett trettiotal landtbrukare hade då infuaunit sig, hvilka alla med synbarligt intresse afhörde och togo del af den hållna föreläsningen, som afhaudlade åkerjordens afdikning, bearbetning, gödning och utsädet samt ängens skötsel. Denna församling, såväl som de 3:ne derpå följande, Barlingbo, Roma och Björke, äro att hänföra till de bättre lottade socknarne hvad jordmån angår, emedan den i allmänhet utgöres af godartad mylla på ler och mergelbotten. Om denna åkerjord på lämpligt sätt atdikades, som enligt mitt förmenande borde vara med 3,s fot djupa täckdiken lagda med rör eller klappersten, der sådan passande finnes, eller ock af stänger och ris, samt på ett afstånd från 30 till 40 fot, skulle dessa fält obestridligt lemna lika afkastning med Sveriges bästa jord. Ett mål värdt att eftersträfva !
Inom Roma m., fl. socknar finnes s. k. Roma myr, hvilken som jag hoppas, inom en ej allt för långt aflägsen framtid, kommer att torrläggas, och en gång väl torrlagd samt odlad och rätt skött skall lemna den yppersta afkastniog af allehanda sädes-, foder- och rotfruktsskördar, vida öfverträffande den usla afkastning af dåligt myrfoder den hittills lemnat. 100 till 150 kronors skörd på tunnlandet och deröfver är vida mer än den nu inbringar: värd 10 til 15 kr. på samma areal.
En verklig vän till alla gamla »Gotlands ängar», att de må bibehållas och förbättras, är jag, och kommer fortfarande att så vara, ty hafva de icke varit några frostnästen för närbelägna åkerfält, men väl myrarna. Ensamt detta borde vara ett nog Märke skäl för deras odling.
Eno myckenhet af den jord som för närvarande finnes odlad på Gotland, har aldrig lemnat och kommer ej heller att lemna så rika skördar som dessa en gång odlade myrar; detta bevisas tydligen af de utomordentligt vackra skördar som grosshandlanden V. A. Malmros å Ihre i Hangvar årligen erhållit. Men skall, som önskligt är, detta företag kunna realiseras, så fordras kraftigt understöd af statsmedel, emedan folket sjalft saknar medel härtill. Gotland äger i sina 100,000 tunnland godartade myrar en del af de slumrande milliarder som man säger Sverige äger i sina mossar. Väl förtrogen med fastlandsmossarna och deras beskaffenhet, vågar jag bestämdt påstå att Gotlands myrmarker, hvilka enligt mitt förmenande till största delen bildats af genom förruttnelse sönderdelad hafstång (släke), äro till sin beskaffenhet vida förmer än det öfriga Sveriges. Deras rikedom på kalk, likaledes jämförd med fastlandets, är ojämförligt större. Kommer så dertill att mångenstädes, såsom händelsen är kring Martebo, Roma, Davide, Stånga och Aklause m. fl. myrar, rika tillgångar på grus ochsand finnas, hvilka ämnen äro i hög grad egnads att fysikaliskt förbättra och göra dem fruktbara, hels: i förening med det billiga tomasfosfatet och kainiten. Sättet är blott att få dessa sanningar så hastigt som möjligt förstådda och praktiserade, ty gotländingen tillstår gerna om sig sjelf att han är — trög. Men får han ge exempel och något litet fondera på saken så griper han sig an, och när han så gör, är han ihärdig nog. Kna liten mönsterfarm om 40 till 50 tunnland i hvarje af de 10 gillena torde vara det enda och säkra att på det mest praktiska sätt lösa frågan.

Alltså 10 mönstergårdar på Gotland!
Detta förslag ingick till en början i min föreläsningsplan, men då jag fattat min uppgift som föreläsare, att jag bordei första hand gifva akt på och behandla de ämnen, som för dagen äro mest brännande, måste jag, ju mer inblick jag fick i den totalt försammade ladugårdsskötseln, söka först att på alt sätt tillgodose densamma. Så skedde. Detta blef i omkring 40 församliogar hufvudämnet för föreläsningarne. Men som svårligen någon lönande ladugårdsskötsel kan tänkas, mycket mindre realiseras, med mindre lämplig afsätt ning samtidigt beredes för den mjölk som produceras, så måste af helt naturliga skäl mejerifrågan komma upp, alldenstund på Gotland endast fans ett bolagsmejeri, förlagdt i Visby, hvilket med de anspråk man nu med rätta ställer på sådana, måste anses högst otillfredsställande. Detta har också ganska riktigt insetts och har med auledning häraf bolag bildats på många ställen. Att anlägguivgskostnaden blifvit ringa, är att helt och hållet tillskrifva de erfarenhetsrön som hämtats från fastlandet och, i olikhet med hvad fallet är der, en bestämd önskan att verkligen spara med bolagets medel.
Att dessa mejerier till en början icke kunna uppvisa höga koantal för dag inses lätteligen, då man betänker att i närvarande stund antalet bästar och oxar tillsammans ensamt öfverstiger koantalet med 5—6,000. Kommer så härtill att de förstnämde alltid i regeln erhållit det mesta och bästa fordret, är ej underligt att kornas hem varit det eländigaste man kunnat skåda, Många äro de, som på det bestämdaste lofvat ändring i sin förra hushållsplan, och åtekilliga gamla hästar torde derför denna höst utrangeras. Genom en större del af svenska pressen har mitt anförande vid hushållningssällskapets sammanträde i Hemse 5 Juli d. å. gått, då jag med statistiska siffror bevisade att en häst kom på hvar fjerde till femte person, ja ställen gifves der flere hästar finnas vid gården än personer vid densamma (14 hästar 4 kor och 12 parsoner med barn). I allmänhet ställer sig dragarnas antal till den odlade jorden som 1 till 10, d. v. s. ett par dragare till hvarje 10:de tunnland hos de mindre jordbrukarne, och dessa äro de flesta. Ea viss större herregård företer i det närmaste samma missförhållande, Som en jämförelse ber jag från andra orter få nämna: skåningen brukar 50 tunnland med ett par hästar, småländingea 25—30 tunland, mångenstädes stenig åker, med ett par oxar. Att de nämda missförhållandena inom kort i och med mejeriernas kommande till stånd skola hastigt nog upphöra har jag all anledning antaga, ty med detsamma jordbrukaren kommer att inse att den månatliga skördade afkastningen är för honom en god och säker inkomstkälla, som han ingalunda vill undvara, utan tvärtom önskar med hvarje månad och år göra större, minskas nog den nu uppenbara lyxen i fråga om dragare och åkhästar.

Man har framkastat det förslaget att andra kreatursracer måste anskaffas om mjölk skall erhållas, Mitt svar har varit: nej. Gotland har i sanning i sin egen inhemska kreatursstam den för orten aldra yppersta om den i likhet med främmande kreatursracar väl fostras och vårdas. Hushållningssällskapets välbetänkta åtgörande i den vägen, att hädanefter årligen vid gillesmötena prisbelöna öns kreatursstam, skal inom kort komma att visa hvad som i den vägen skall kunna åstadkommas.
Samma sorgliga förhållande som gör sig gällande på fastlandet i dess skogssköfling uppenbarar sig äfven på Gotland. Dess forna härliga skogar, om hvilka de qvarstående stubbarne böra vittnesbörd nog såväl som ånghvisslan från ångsågen (cirka 70 till antalet) tillika med de till ett par hundratal häst- och vädersågar besanna att skog funnits. Alldeles utblottad är ön detta oaktadt ännu icke. Må blott den ännu qvarvarande skogen omhnldas. Men skall äfven den sköflas, torde Östersjöns perla inom kort förvandlas till en obeboelig kalkklippa i det öppna hafvet, utsatt för nordanvindarnes hemska, förödande framfart, ett arf som kommande slägten skola vara föga tacksamma för att nödgas emottaga. Jag önskar i Gotlands välförstådda intresse att hågen måtte vända sig från skogarna till myrarna; dessas utdikning skall minska vårfrosterna och mildra öns klimat.
Att laod:bruk och ladugårdsskötsel för närvarande i det hela taget står efter fastlandets dertill finnas många bidragande orsaker, såsom den ännu till 1/3 af ön oskiftade jorden, öns frånskilda läge, som gör att gotländingen endast kommer i beröring med sina granna och blifver i följd häraf icke i tillfälle att se och taga kännedom om landtbrukets annorstädes gjorda framsteg på ena eller andra områder, hvarför farfarfars åsigter envist hållas fast, som innebär bl. a. spannmålsodling i 2—3 skiftesbruk.
Så konservativ gotländingen än annars må anses vara, är han dock tillgänglig för en vänligt, om än kraftigt framstäld motbevisning. Derom vittnar min egen erfarenhet från deona min resa, Samma uppmärksamhet och goda bemötande, som jag fått röna på fastlandet under mina 11 års resor som föreläsare har i rikt mått blifvit min lott äfven på Gotland i de 50—60 församlingar, hvilka underMars—Augusti besökts, och der föreläsningar hållits som i allmänhet varit talrikt besökta, vittnande om begär att få inhämta nytt vetande i modernäringen. Ja, tyckas det nu blott att få de enkla sanningar som i dessa föredrag framhållits att slå rot hos landtmännen der och bära frukt i verksam handling, så hoppas jag att mitt lilla samarbete med dem icke skall vara förspildt.

Gotlands Allehanda.
Fredagen 14 Oktober 1887.
N:r 82.

Biskopsvisitation

har hållits med Lärbro och Hellvi församlingars pastorat.
Skolan i Hoellvi inspekterades, hvarefter skolrådet sammanträdde och påminde då biskopen att intagning i skolan borde ske endast en gång om året. För trädgårdsskötsel fans ett land, dock olämpligt för trädplantering, men beslöt rådet söka anskaffa ett bättre. Med afseende på en fortsättniugsskola, der undervisning meddelades en månad om året beslöt skolrådet att då staten lemnar halfva lärarelönen, 50 kronor, föreslå kyrkostämman att göra försök med en sådan, om miast 10 elever anmälde sig. Likaledes, då staten och hushållningssällskapet hvardera lemnar 75 kronor till slöjdskola \”och församlingen endast hade att anskaffa verktyg, skulle också för stämman föreslås inrättandet af en sådan. Nya läseböcker voro till inköp beslutna. På förslag af biskopen skulle i nästa utgiftsstat medel upptagas till köp af naturhistoriska planscher. Utom de två veckor läraren äger att gifva bar nen ledigt, medgafs pastor rätt att iträngande fall kuuna gifva ytterligare 14 dagars lof. Åtgärder vidtogos för tredskande föräldrars och målsmäns inställande för kyrkorådet, Skolkassorna befunnos i behörig ordning. — Besigtigades Hellvi kyrka, med hvilken biskopen öfverhufvud taget var nöjd, helst de ännu befintliga bristerna redan föranledt kyrkorädet att gå i författning om kostnadsförslag till deras afhjelpande och detta skulle ej låta vänta på sig, då en del medel redan funnos och 100 kronor årligen sammanskjutas för ändamålet. Arkiv och inventarier voro i öfverensstämmelse med senaste visitations protokoll. Räkenskaperna voro med noggranhet förda, — Lånbibliotek fans, som årligen ökades genom bränvinsmedlen och hundskatten.
Lärbro kyrka inspekteradés och dess inre befann sig, efter genomgången restaurering, i prydligt skick; dess yttre tarfvade reparationer, till hvilka ock redan funnos 1,000 kronor, och skulle reparationerna företagas, så snart medlen blefvo tillräckliga. Kyrkogården var väl hållen och syutes tillräcklig, och biskopen uttalade sin belåtenhet öfver-att man ej längre hade någon fördom mot begrafning på dess norra del. På förslag af biskopen beslöt kyrkorådet göra hemställan till kyrkostämman om att vid högtidligare tillfällen låna ut sin mess skrud till Hellvi församling. Arkiv, inventarier och räkenskaper befunnos i behörig ordaing. — Med afse ende på folkskolorna voro daras lokaler, dels i bristfälligt skick, dels otillräckliga, såsom vid Stora Vägume. Åt skolrådet öfverlemnades att göra hvad det kunde för att afhjelpa de af biskopen påpekade bristerna, tills man finge ny bygnad för skolorna, ett ärende som ej länge kunde uppskjutas. Dessutom borde ännu en lärarinna anställas. Häremot hade skolrådet ingen invändning att göra utan beslöt föreslå stämman att anställa en py lärarinna och i nästa års utgiftsstat upptaga medel till hennes aflönande. Dessutom gjordes det förslaget att skola skulle hållas 6 dagar i veckan i stället för 5, så att alla barn skulle få 3 dagars undervisning och i följd häraf att läraren måtte få ett lönetillägg af 50 kronor. — Slöjdundervisning meddelades icke och dermed fick tills vidare anstå enär lärarens tid ej medgaf att gifva sådan. Trädgårdsskötseln skulle med all ifver bedrifvas, och gjordes äfven här hemställan om medel till inköp af naturhistoriska planscher.
Vid hållen kyrkostämma biföllos sedan alla till den samma främstälda och här-öfvan omtalade förslag. Biskopen påminde om kommunionförhören, som ej hållits, men nu lämpligen kunde få formen af bibelsamtal. Tillika varnades för partiväsen och sekterism samt lades församlingen på hjertat att ej församma den husliga andakten. Det sedliga tillståndet var i allmänhet godt, och särskildt glädjande var, att dryckenskapslasten var i aftagande. — Mot det inbördes förhållandet inom församlingen var ingenting att anmärka.

Gotlands Allehanda.
Fredagen 14 Oktober 1887.
N:r 82.

Fiske och hamnanläggningar.

Då hushållningssällskapet genom uppsägande af det till Herta salteribolag lemnade räntefria lånet å 1,000 kronor äger till sitt förfogande medel, afsedda till fiskerinäringens förbättrande, har fiskeri: tillsyningsmannen dr Kolmodin hemstält, att en del, högst hälften af nämda belopp, måtte anslås till bestridandet af utgifterna för verkställande af lokala undersökningar och uppgörande af förslag å de omkostnader, gom kunna blifva erforderliga för förbättrandet af hamn- och landningsplatserna vid Ihreviks, Nyhamns och St. Karlsö fiskeplatser. Hvad Ihbrevik sngår, hafva redan samtlige dervarande fiskare i en till k. m:ts bef. stäld skrifvelse framhållit de olägenheter vid fiskets idkande, som der för närvarande äro för handen, då bottnen närmast utanför ländningarne är uppfyld af stora stenar, hvilka, då pålandsvind är rådande, göra såväl utgåendet till sjös som än mer landningen i hög grad svår och lifsfarlig, så att fiskarena derstädes, då för öfrigt gynnsamma förhållanden för fiskets idkande äro för handen, förhindras från att gå ut eller ock, om de befinna sig ute, ofta äro nödsakade att söka in vid Lickershamn eller annan plats för att icke riskera lif och gods genom att landa vid eget fiskläge. Det är tämligen klart att denna olägenhet skalli hög grad menligt inverka på fiskets bedrifvande å denna plats, som för öfrigt har rätt gynnsamt läge såväl för bedrifvande af strömmings- och torsk-, som ock iax- och flundrefiske och der rätt ofta, då strömmings och torskfisket på andra ställen felslå, icke obetydliga fångster hafva gjorts. Afkastningen af fisket kan beräknas till omkriog 5,000 kronor för år.
I ofvan nämda skrifvelse anhålla fiskarena om ett bidrag å 800 kronor till förbättrandet af hamnen och hafva vidfogat ett förslag å de omkostnader, som enligt deras förmenande dervidlag skulle vara erforderliga, men då ett dylikt kostnadsförslag skall för att af vederbörande till pröfning och godkännande kunna upptagas vara uppgjordt af i frågan fullt kompetent person synes det, anser dr. K., nödigt att sådan person tillkallas för verkställande af undersökning oeh afgifvande af derpå grundadt kostnadsförslag.Vid Nyhamns fiskläge i Lummelunda socken äro olägenheterna ungefär af samma beskaffenhet som vid Ihrevik och skulle förbättringen der äfvepledes hufvudsakligen bestå i sprängning af utanför landningarne liggande klippblock och fast häll. De på senaste åren timade olyckshändelse:na hafva nogsamt visat de faror, för hvilka dervarande fiskare (särskildt vid landningen) äro utsatta och tala för önskvärdbeten af en förbättrivg i landningsplatsen. Här bedrifves ett icke obetydligt strömmings- och torskfiske, och den årliga inkomsten af fisket derstädes kan beräknas till minst 7,000 kronor.
Hvad slutligen Stora Karlsö avgår är den med hänsyn till sitt läge otvifvelaktigt lämpligaste platsen på hela Gotland för idkandeaf strömmingsfiske med drifgarn och laxfiske med ref och möjligen äfven med garn alldenstund den utgör medelpunkten för ett betydligt stort fiskeområde, som bättre än något annat här på ön erbjuder tillfälle till ett mera kontunierligt bedrifvande af nämda fiskesätt.
Om — såsom det är att hoppas — inom en icke alltför aflägsen framtid fisket härstädes kommer att bedrifvas mera yrkesmässigt än hittills och i\’sammanhang dermed en noggrannare sorterivg och behandling af fångsten och förbättrad saltningsmetod komme till stånd, synes en lämpligare plats än St. Karlsö icke finnas för anläggande af salteri och rökeri, då man derstädes kan få fisken så att säga omedelbart ur hafvet och sålunda genast underkasta den nödig behandling, hvilket såsom bekant är af största vigt för beredandet af en god och afsättlig vara. Då platsen för närvarande icke erbjuder någon säker hamn för andra än sådana farkoster, som när som helst kunna dragas på land, men fisket der framdelees sannolikt kommer att bedrifvas med vida större farkoster, torde en undersökning om möjligheten att åstadkomma nödigt skydd för dessa sistnämde vara af vigt och betydenhet.
Hushållningssällskapet har i dag beviljat 500 kronor till undersökningar för hamnanläggningar på dessa platser, särskildt med hänsyn dertill, att det för fiskens afeättning är af vigt att på St. Karlsön åogf. kunna någorlunda trygt lägga till för att lasta. Så torde exempelvis i framtiden Tjelvar på sina resor till Stettin kunna landa vid Karlsön för att intaga last af såväl rökt som färsk fisk.

Gotlands Allehanda.
Fredagen 14 Oktober 1887.
N:r 82.

FÖRLORADT.

Den 5 dennes borttappades här i staden en handväska innehållande en portmonnä med en mindre summa penningar.
Den rättsinnige tillvaratagaren torde mot vedergällning inlemna densamma i
Diversehandeln, Adelsgatan 19.

Gotlands Allehanda.
Fredagen 14 Oktober 1887.
N:r 82.

I anledning till afflyttning från stället

låter rättaren N. Berg, Stora Norrgårda i Veskinde torsdagen den 20 d:s kl. 10 f.m. genom offentlig auktion derstädes till den högstbjudande försälja nedannämda lösegendom näml.:
1 fickur, 2:ne slagklockor, 2:ne schiffonier, 1 byrå, 1 stoppad utdragesoffa, skänk, bord, stvular, bstormangel; spinnrock, grytor, pannor, bunnar, baljor och spann; fjäderfylda sängkläder; kreatar: 2.ne kor, hvaraf den ene tjenlig till slagt, 4 månaders gris, 23 st. höns m. m. som ej här uppräknas.
Vid samma tillfälle försäljas gångkläder och skodon efter aflidne hemmansägaren Olof Pettersson Klintegårda och lemnas godkände inropare 4 rmånaders anstånd med betalningen.
Veskinde den 12 Oktober 1887.
LUDVIG HÖGREBG.

Gotlands Allehanda.
Fredagen 14 Oktober 1887.
N:r 82.

I anseende till afflyttning

från stället Hagalund, beläget vid Lummelunda kanal, låter ägaren Fredrik Yttergren derstädes genom offentlig auktion, som förrättas lördagen den 22 i denna månad, till den högstbjudande försälja sina åbygnader, jämte\” ett större antal unga fruktträd och buskar samt blomväxter. Manbygnaden är af sten med tegeltak och inredd till 5 rum med: källare uuder hela huset; Uthuset är af trä ander spåntak samt 2:ne skjul af d:o. Dessa bygnader få qvarstå och begagnas under 17 års tid, men träden och buskarnevskola bortflyttas i höst. Vid samma tillfälle försäljes äfven åtskilligt busgeråd af trä- och jerosaker m. m. Auktionen börjas kl. 10 fm. och lemnas godkände -köpare 3 mån. anstånd med betalniogen, men andre emot an: taglig säkerhet eller vid anfordran. För åbygoaderna bestämmas vilkoren vid auktionen. Rätt att antaga eller förkasta afgifna anbud förbebålles.
Eskelhem den 11 Okt. 1887.
Efter uppdrag,
JOH. N. BERGMAN.

Gotlands Allehanda.
Fredagen 14 Oktober 1887.
N:r 82.

Auktion i Tingstäde.

Medels frivillig auktion låter landtbrukaren herr Edvard Grählert, Träskväller i Tingstäde, torsdagen den 20 nnevarande Oktober kl. 10 fm. till den högstbjudande försälja 200 lispflorsiktadt hvetemjöl at bästa beskaffen het, 500 skålp. fin och god ull, ett parti goda kokärter, en i godt stånd varande kakelugn, en byrå, något fruntimmersgåvgkläder, 3 st. arbetshästar, ett par goda dragoxar, äfven tjenliga till slagt, 20 st. morlam och gimrar, en s. k. skakvind m. m. 100 kastar affallsved, ett större parti qvistved och grenar, hvilka komma att säljas parkvis iden s. k. Kohagen, som gränsar intill Hejnum ägor, 50 tunnor goda och stora kålrötter m.m.
Kände och vederhäftige köpare lempas 5 månaders betalningsanstånd, icke kände betale vid klubbslaget eller vid aofordran.
Tingstäde den 8 Oktober 1887.
P. HÖGBERG.

Gotlands Allehanda.
Fredagen 14 Oktober 1887.
N:r 82.

Auktion i Martebo.

Medels offentlig auktion, som förrättag vid Rombs i Martebo fredagen den 28 innevarande Oktober från kl. 9 f.m. låter sysslomannen uti Petter Johans sons derstädes konkurs till den högstbjudande försälja boets såväl-fasta som lösa egendom, den senare bestående at silfver, koppar, malm och messing, jernoch blecksaker, möbler: en schiffonier, en byrå, en polerad säng, 3 oljemålade sängar, soffor, skåp, stolar, ett spelbord, 3 st. fallbord, kommoder, speglar, tobaksskrin, taflor, lampor, kistor, vattenspruta, vägg- och fickur; träkärl och andra hbusgerådssaker, I väfstol, sädesbingar, en mangel, köttinor, fisk- och mjölkärl, drickskärl, en smörkerna, bryggrostar, baljor, spann m. m.; glas och porslin, ljusstakar, bordflaskor, 80ckerskålar, glasburkar, diverse glaskarotter m. m. Sängkläder och linne såsom bolstrar, hufvuddynor, stopptäcken, madrasser, lakan och borddukar, kulörta borddukar, servietter, banddukar, ett parti spanmålssäckar; kreatur: 2 st. sto, en ung häst, ett par goda dragoxar, en skynning, 2:ne tjurar, kor, 13 st. lam, 2 st. svin, 17 st. böns; kör- och åkerbruksredskap: en lastvagn, flere \’arbetsvagnar, -kälkar, vrång- och foderhäckar, sättrar, långstegar, gödselbräder, sädesrisslar, vänd- och spetaplogar, eubetsplogar, rak- och krokpinn barfvar, klösar, sladdar, flere par selar, oxok med tömmar, bästtäcken, ryktdon, liar, sigdar, yxor, spadar; skyfflar, jerngafflar, bötjugor rifvor, en skottkärra, en sörnbing, dragkettingar, jernstörar m. m.; snickareverktyg: en hyfvelbänk, 18 st. diverse hyflar, bandsågar, narsågar, skruftvingar; bandknifvar, 2 par ploghyflar, stämjern, huggjern och skarf yxor, borrskaft med borrar, nafvare, m. m.; smedjeredskap såsom smidstäd, bammare, släggor och stänger m. m.: yx- och sigdstenar; ett parti plank och bräder, en vindmaskin, ett tröskverk m. m. m. m.
Fasta egendomen utgöres af 3/32:dels mantal Rombs i Martebo, och 1/8:dels mtl Myra samma socken, den förra bebygd med man- och ladugårdsbygnader, allt i godt skick. Denna fastigbet, som ligger i en god och bördig trakt, innehar goda, växtgilvande jordar, kommer att till försäljning utbjudas kl. 12 på dagen och blifva vilkoren för försäljniogen vid auktionstillfället tillkännagifna. För lösegendomen lemnas godkände inropare betalningsanstånd till dea I Mars 1888: andre ställe godkänd säkerhet eller ock be tale vid anfordran.
Tingstäde den 13 Oktober 1887.
P. HÖGBERG.

Gotlands Allehanda.
Fredagen 14 Oktober 1887.
N:r 82.

Medels offentlig auktion,

som förrättag efter aflidne hemmansägaren L. Larsson, Kyrkebys i Hejnum, måndagen den 24 dennes från kl. 9 f.m. kommer att försäljas bela lösöreboet, bestående af guld, silfver, nysilfver, koppar, malm, och messing; jernsaker: en större inmurad; gryta, kokgrytor, större och mindre; blecksaker, glas, porslin, möbler, såväl betsadé som oljemålade, byråar, bord, stolar, skänkar, kommoder, en större spegel med bord samt mindre speglar; bunnar, tunnor, köttinor, bingar, fiskkärl, mjölkkärl; snickareverktyg, en hyfvelbänk, hyflar, stämjern, sågar och borrar; semidessaker, en blåsbälg, ett städ; hammare; tänger; åkeroch körredskap, hälften i en hästsåg, en spånsåg, ett tröskverk, vindmaskiner, en hackelsemaskin, en häststrakla, vändoch – spetsplogar, en myllkam, klös-, krokpinn- och jernharfvar, vrång- och toderbäckar, gödselsättare, långstegar, eu lastvagno, arbetsvagnar, kälkar, en bättre ressläde, svänglar, oxok, jernkettingar, tjugor, galflar, grepar, hörätsor; hästar, oxar, kor, ungnöt, lam, svin och gäss; slipstenar, yxor, spadar, hackor; jernspett; sängkläderoch linne, ett parti” sjöskadadt lin, den aflidnes gångkläder, jämte mycket annat, som ej här är uppräknadt. Säkre köpare erhålla anstånd med betalning i 3:ne månader; andre endast mot borgen eller kontant.
Österryftes i Fole den 12 Oktober 1887.
Efter anmodan,
N. M. ÅBERG.

Gotlands Allehanda.
Fredagen 14 Oktober 1887.
N:r 82.